År 2024 startade det BalticWaters-finansierade projektet Industritrålarnas effekt på kustekosystem. Nu är projektet halvvägs igenom och forskaren Agnes Olin ger oss en uppdatering om vad som hänt och vad som återstår.
Det har länge spekulerats i att bristen på stor strömming i utsjön kan vara en drivande kraft bakom att gråsäl och storskarv allt oftare dyker upp i de innersta skärgårdsområdena. Kustfiskare, förvaltare och forskare har pekat på den storskaliga industritrålningen som en möjlig orsak. Men trots frågans aktualitet saknas fortfarande vetenskapliga studier som visar hur sambanden faktiskt ser ut. Det är den kunskapsluckan som Agnes Olin, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU, nu arbetar med att fylla.
Projektet, som startade 2024, syftar till att undersöka om gråsäl och storskarv verkligen rör sig närmare kusten på grund av minskad tillgång på strömming ute till havs, varför det i så fall sker, och hur deras närvaro påverkar kustekosystemen.
– Vi tittar på hela orsakskedjan – från den storskaliga trålningen i utsjön ner till vad som händer i kustens växt- och djursamhällen, säger Agnes.
Från industritrålning till kustekosystem
Arbetet är uppdelat i två huvuddelar. Den första undersöker om ett ökat predationstryck från gråsäl och storskarv längs delar av kusten skulle kunna leda till en så kallad trofisk kaskad (se ”Projektets hypoteser” nedan). Här kombineras räkningsdata på gråsäl och storskarv med provfiskedata och vegetationskartläggning från SLU:s långsiktiga kustövervakning.
– Det finns områden som provfiskas år efter år längs hela kusten. Det ger oss detaljerad information om vilka arter som finns, hur många som fångas av varje art och hur stora de är, förklarar Agnes.
Den andra delen av projektet handlar om att förstå rörelsemönstren hos gråsäl och storskarv. Här används allt från observationer i Artportalen till data över sälarnas späcktjocklek från Naturhistoriska riksmuseet för att se hur predatorernas beteenden och tillstånd förändras över tid.
Projektets hypoteser
Projektet undersöker hypotesen att ett intensivt trålfiske efter strömming kan utlösa en trofisk kaskad i kustekosystemet. När tillgången på stor strömming ute i utsjön minskar tvingas gråsäl och storskarv att söka föda bland kustnära rovfiskar. När antalet rovfiskar sjunker ökar i stället storspiggen, vilket i sin tur leder till färre små betare. Med färre betare ökar mängden trådalger, vilket försämrar både habitat- och vattenkvalitet och förstärker symptomen av övergödning. Om fisket däremot är hållbart och strömmingsbestånden rikliga och livskraftiga, behöver inte gråsäl eller storskarv söka sig in mot kusten. Det minskar trycket på kustnära rovfiskar, vilket gynnar betarna och håller trådalgerna i schack.
Datainsamling övergår i analys
Ett år efter start befinner sig projektet i den spännande fasen där datainsamling övergår i analys. Projektet använder sig endast av redan befintliga historiska data och mycket tid har lagts på att samla in och strukturera data från olika håll.
– Det tar lång tid, särskilt när olika personer har samlat in data på olika sätt. Men den delen är i stora drag över och vi kan äntligen fokusera mer på analys, säger Agnes.
Även om analyserna fortfarande är i ett tidigt skede börjar vissa mönster framträda. I ett område i Blekinge, där datamängden är särskilt omfattande, har forskarna kunnat se att en ökning av skarv sammanfaller med nedgångar i abborre och gädda, uppgångar i spigg, samt en viss ökning av trådalger och minskning av komplex bottenvegetation.
– Det är det mönster vi förväntade oss enligt våra hypoteser, säger Agnes men betonar att det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser.
Nästa steg är att analysera övriga kustområden för att se om liknande mönster finns där – kanske syns helt andra samband på andra platser. Forskarna ska också påbörja en närmare analys av gråsälens och storskarvens rörelsemönster i relation till det storskaliga fiskets uttag.
– Redan nu ser vi tydliga tecken på en rörelse in genom Stockholms skärgård, både i observationerna av gråsäl i Artportalen och i räkningsdatat från storskarvskolonierna, men än så länge vet vi inte än vad som driver mönstret. Särskilt för skarven spelar säkerligen andra drivkrafter också in, säger Agnes.
Projektet förväntas bidra med viktig kunskap för både havsmiljö och förvaltning. Genom att tydligare förstå hur ett storskaligt trålfiske påverkar predatorer, fiskbestånd och ekosystem kan resultaten användas som underlag för beslut om fiskeregleringar, skydd av känsliga områden och långsiktig förvaltning av Östersjöns kustekosystem.
Vi ser fram emot att följa projektets fortsatta arbete och de insikter det kan ge om Östersjöns kustekosystem!
Mer om projektet
Projektet ”Industritrålarnas effekt på kustekosystem” genomförs vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet och pågår till och med år 2026. Via BalticWaters program för mindre forskningsprojekt och förstudier har projektet beviljats anslag om 974 899 kronor som stöd för genomförandet av den vetenskapliga studien. De fem andra projekten som anslagits medel går att läsa mer om i artikeln Sex nya forskningsprojekt för en levande Östersjö.
Vill du veta mer om hur projektet började?
2024 publicerade BalticWaters en första artikel som mer i detalj presenterar projektets bakgrund och varför den behövs. Du hittar den här.
