En hektisk vår, men allt löper på enligt plan

Åtgärderna är slutförda i Högklykeviken

Högklykeviken på Gräsö hade för närmare 30 år sen riklig bottenvegetation och bedömdes ha mycket höga naturvärden. När Levande vikar-projektet började var vattnet extremt näringsrikt och grumligt och bottenvegetationen hade till stor del försvunnit. Övergödningen kom inte från land, utan verkar av allt att döma ha orsakats av tidigare muddring. När de näringsrika lerorna i mynningen blottlades ökade läckaget av fosfor och övergödningen tog fart.

För att komma till rätta med problemet har projektet byggt ett omfattande erosionsskydd kring det muddrade området och genomfört en aluminiumbehandling för att åter binda fosforn i sedimentet. Behandlingen har delats upp i flera små tillsatser som tillförts vid olika tillfällen för att forskarna ska kunna följa och utvärdera hur åtgärdens effekt utvecklar sig. I ursprungsplanen fanns ytterligare en liten aluminiumtillsats inplanerad i en grund del av viken, men forskarna har bestämt sig för att avstå från den.

- De minskande fosforhalterna i viken visar att behandlingen fungerar bra, säger projektledaren Linda Kumblad. Den här delen av viken har också behandlats tidigare, och ytterligare en tillsats skulle inte göra så stor skillnad. Dessutom är den så grund att uppgrumlingen från arbetsbåten antagligen skulle störa både ekologin och mätningarna vi gör.

Därmed är åtgärderna klara i Högklykeviken. Provtagningar och undersökningar pågår som vanligt till och med 2027 för att fortsatt följa utvecklingen i viken och utvärdera effekten av genomförda åtgärder.

Ett tredje år med vattenreglering i Långbroviken

I Långbroviken på Värmdö har projektet genomfört en annan åtgärd. Här misstänkte forskarna att orsaken till vikens dåliga miljöstatus var kraftiga vattenflöden från vikens mynning som orsakade bottenerosion. För att undersöka om ett dämpat flöde kan minska erosionen, har en plåt placerats i mynningen. Åtgärden har genomförts under våren då flödet är som störst och de boende kunnat acceptera att båtvägen var stängd.

Det första försöket 2024 gav lovande resultat med klarare vatten, lägre näringssalter och positiva effekter även på fisksamhället. Efter försöket våren 2025 blev resultaten mindre tydliga, varför man beslutade att göra ytterligare en stängning i år. Plåten kommer att sitta på plats till midsommar.

- Det krävde ett omfattande detektivarbete för att förstå vad som orsakat de plötsligt ökande halterna under 2025, berättar Emil Rydin, en av forskarna i projektet. Nu har vi bättre förståelse för olika näringskällor, och förhoppningar om tydligare resultat från årets försök.

Fiskeförbud året om föreslås för Toren

I Toren i Haninge kommun har de boende upplevt problem med kraftig tillväxt av undervattensvegetation som gjort det besvärligt att använda båt. I stället för att muddra bort all växtlighet och riskera att försämra vikens miljö, beslutade man tillsammans med forskarna att installera en gemensam båtled. Denna har nu fungerat väl i flera år.

- Nu finns även ett förslag om att införa fiskeförbud året om i Toren, berättar Joakim Hansen, forskare i projektet. Förhoppningen är att ett minskat fiske ska ge mer rovfisk som kan bidra till att återställa en bättre balans i viken, med mindre småfisk, fler småkryp som betar alger och därmed få mindre algtillväxt.

40 miljoner till forskningsprogram för kustrestaurering

Forskningsstiftelsen Mistra satsar nu upp till 40 miljoner kronor på det nya forskningsprogrammet Back2Future, som ska lägga grunden för ett nationellt centrum för restaurering av kustområden. Satsningen bygger vidare på erfarenheterna från Levande vikar och andra restaureringsprojekt och gör det möjligt att samla och utveckla den kunskap som vuxit fram under många år – och att göra den mer tillgänglig för kommuner, länsstyrelser och andra lokala aktörer som vill restaurera sina kustmiljöer.

- Levande vikar har visat hur komplexa kustmiljöer kan restaureras. Den kunskapen tar vi nu vidare för att stärka Sveriges kapacitet att återställa naturmiljöer i en tid av snabba förändringar, säger Linda Kumblad, projektledare för Levande vikar och programchef för det nya programmet Mistra Back2Future.

Flera artiklar och presentationer

Det är mycket som händer inom projektet. Här samlas några exempel från våren.

• En vetenskaplig artikel om när Åsa Austin, forskare i projektet, deltog i ett konst-vetenskapssamarbete på Berwaldhallen har publicerats. Där framförde hon en text om grunda vikar som tonsatts av en kompositör.
  
• Två vetenskapliga artiklar har skrivits klart och skickats in till vetenskapliga tidskrifter – en om kulturella ekosystemtjänster från grunda vikar och en om fritidsbåtars effekt på grumling. Fler är påbörjade.
  
• Levande vikars projektledare Linda Kumblad och Emil Rydin tilldelades Vattenakademins hederspris för ”lysande folkbildningsinsats”.
  
• För att göra projektets resultat tillgängliga tar Levande vikar fram en serie populärvetenskapliga faktablad. Arbetet med det första faktabladet – av ungefär åtta – är påbörjat och förväntas bli klart efter sommaren.
  
• Det stora forskningskonsortiet CoastClim som undersöker Östersjön ur ett klimatperspektiv använde Levande vikars väl undersökta projektvikar för en stor studie av hur olika klimatgaser avges och upptas i dessa grunda områden: Stora variationer i utsläpp av växthusgaser från grunda kustvikar.
  
• En artikel om resultaten från en master-student som arbetat med konsekvenser av fiskeförbud i projektets vikar: När faran lurar överallt.

Dessutom har forskarna medverkat på flera evenemang för att presentera arbetet inom Levande vikar för många olika målgrupper; boende, åtgärdssamordnare, politiker och internationella forskare.

Projektgruppen Levande vikar önskar alla en härlig sommar!