Ett nytt beslutsstöd för ett hav i förändring

Vi är beroende av ett friskt hav och välfungerande ekosystem för både mat, energi och biologisk mångfald. Samtidigt ökar belastningen på havet i form av omfattande sjöfart, utbyggnad av havsbaserad vindkraft och ett industriellt fiske.

Olika påverkansfaktorer drabbar inte havet isolerat, utan förstärker varandra och i förlängningen den negativa påverkan på det marina livet. Exempelvis kan sjöfartens buller försämra fisksamhällens återhämtning då fartygsleder går genom viktiga fortplantnings- och uppväxtområden.

Om vi inte har en helhetsbild av hur olika verksamheter påverkar havet så riskerar vi att fatta beslut som får förödande konsekvenser – viktiga naturvärden vi tar för givet kan gå förlorade.

Det är här DYNAMITE kommer in i bilden – ett forskningsprojekt inom Formas satsning Blå transformation. Projektet leds av Ida‑Maja Hassellöv, professor i maritim miljövetenskap vid Chalmers, som länge arbetat med att synliggöra sjöfartens miljöpåverkan.

- Trycket på havet ökar snabbt. För att sjöfart, energiutvinning och fiske ska kunna utvecklas utan att slå undan benen för havsmiljön behöver vi verktyg som bättre visar hur olika verksamheter sammanlagt påverkar havet. I dag saknas den överblicken, säger Ida‑Maja.

Sjöfartens miljöpåverkan i fokus

Sjöfarten är ett tydligt exempel på en verksamhet som ökat kraftigt och som har stor påverkan på havsmiljön, men där miljöpåverkan under en lång tid till stor del missats i havsplaneringen.

- Sjöfarten är globalt reglerad, inte tillståndspliktig ur ett havsplaneringsperspektiv, och således finns det inget krav på att göra en samlad bedömning av den totala påverkan i ett specifikt havsområde. Det är ett gap vi vill fylla, berättar Ida‑Maja.

Varje år passerar tusentals fartyg genom våra vatten, ofta rakt igenom områden som är viktiga för tumlare och fåglar, där fisk leker, eller där bottnarna är särskilt känsliga. Trots detta krävs inget miljötillstånd för att trafikera ett område, och sjöfartens utsläpp och buller bedöms inte samlat på samma sätt som landbaserade industrier.

- Vi vet redan idag att sjöfarten är en betydande källa till farliga ämnen till Östersjön. Det är en källa vi faktiskt kan reglera, säger Ida-Maja.

Ett dynamiskt beslutsstöd för havsplanering

DYNAMITE samlar forskare, kommunikatörer och policyexperter från Chalmers, Göteborgs universitet, SMHI, Södertörns högskola, Havsmiljöinstitutet och BalticWaters. Det är en ovanligt bred satsning som kombinerar maritim miljövetenskap, avancerad modellering, riskanalys, förvaltning, strategisk kommunikation och policyutveckling. I dag arbetar många sektorer fortfarande med egna data, modeller och beslutsprocesser, vilket gör att den samlade påverkan på havet ofta faller mellan stolarna.

Genom att analysera hur olika aktiviteter tillsammans påverkar havsmiljön och naturens tjänster kan vi styra verksamheterna på ett bättre sätt för att undvika skador.

- Det finns mycket data om havet, men den är utspridd, används inte alltid tillsammans, och dessutom ser vi en trend att skärpt säkerhetspolitisk hänsyn begränsar tillgång till data. Det gör att vi riskerar att fatta beslut som inte tar hänsyn till helheten, säger Ida‑Maja.

DYNAMITE ska bidra till att strukturera och underlätta integrationen av data, metoder och modeller, i relation till roller och ansvarsområden mellan behöriga myndigheter, branschrepresentanter och andra aktörer inom den svenska marina miljöförvaltningen. Målet är att skapa ett system där behov och kunskap från olika sektorer beaktas ur ett helhetsperspektiv och kan användas för att fatta mer hållbara beslut.

Hur ska DYNAMITE lösa detta?

Projektet utgår från Havs- och vattenmyndighetens verktyg Symphony, som används för att stödja avvägningar mellan olika intressen i havet. Verktyget bygger i dag på data som rapporteras en gång var sjätte år, medan DYNAMITE ska skapa ett mer dynamiskt upplägg som kan matas med nya data, koppla ihop fler typer av påverkan och användas för att testa framtida scenarier, till exempel ökad sjöfart, utbyggd vindkraft eller förändrade klimatförhållanden.

För att skapa den här helhetsbilden använder projektet en konceptuell modell som heter DAPSIR där sambanden mellan olika mänskliga aktiviteter, miljöbelastning, ekosystemens status, påverkan och möjliga åtgärder kan struktureras. På så sätt kan man alltså bättre bedöma en sammantagen påverkan av olika verksamheter och var åtgärder gör störst nytta.

Allt görs i nära samarbete med myndigheter och berörda branscher, för att säkerställa att verktyget faktiskt kommer att användas.

- Det finns redan över 40 verktyg som tagits fram för havsplanering och som aldrig används. Vi vill inte bli nummer 41. Därför är det avgörande att de som ska använda beslutsstödet är med från början, förklarar Ida‑Maja.

Mot en havsplanering som ser helheten

Slutprodukten av DYNAMITE blir ett förbättrat beslutsstöd för havsplanering. Verktyget kommer ta hänsyn till var ekosystemen är som mest sårbara, för att minimera miljöpåverkan från olika verksamheter.

- Vi vill ge beslutsfattare ett verktyg som gör det möjligt att till bästa förmåga förutse konsekvenserna innan de uppstår. Det är så vi kan undvika att bygga in nya problem i havet, säger Ida‑Maja.

I Sverige skulle verktyget kunna bidra till att föreslå att sjöfartsleder flyttas bort från känsliga lekbottnar och viktiga områden för fåglar, att vindkraft placeras där den gör minst skada och att fisket styrs bort från känsliga områden.

- Många dylika förslag kräver dock internationell förankring, men lyckas vi att med vassa underlag ge bättre förutsättningar för att genomföra förändring kan det även få stor betydelse internationellt. Många länder brottas med samma problem: fragmenterade data, ökande sjöfart och snabba förändringar i havet, säger Ida‑Maja.