Emil Rydin och Linda Kumblad, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum som arbetar i projektet Levande vikar, har ännu en gång satt på sig stövlar och återvänt till Långbroviken på Värmdö.
Långbroviken lider av grumligt vatten, övergödningssymptom, förhållandevis gles undervattensvegetation och begränsade möjligheter för fisk att fortplanta sig. Och så har det varit ett bra tag. Miljön ändrades på 1950-talet då det byggdes en ny vägbro över viken som kanaliserade vattenutbytet med havet och förändrade vikens vattenrörelser så att vattenutbytet nu sker hela tiden, även på djupet.
Långbroviken är en de åtgärdsvikar som forskarna valt ut för projektet Levande vikar. Vikarna har lite olika utmaningar, men flera har försämrad vattenkvalitet till följd av övergödning, muddring, båttrafik eller annan mänsklig aktivitet. Inom projektet ska forskarna försöka restaurera ekosystemen i dessa vikar, visa på hur de kan nyttjas på ett mer hållbart sätt och beskriva vilka åtgärder som lämpar sig, hur effektiva de är och vad restaurering kostar.
Men hur kan ett förändrat vattenflöde leda till så många problem? Linda, Emil och deras forskarkollegor har följt viken under lång tid och gjord regelbundna undersökningar. Resultaten tyder på att den dåliga vattenkvaliteten kan bero på erosion till följd av de förändrade vattenströmmarna som vägbanken med bron inneburit.
För att undersöka teorin installerades en artificiell mynningströskel under bron från februari till midsommar förra året. Testet har sedan utvärderats med kontinuerliga mätningar för hur vattenrörelserna påverkar erosionen, och i slutändan vattenkvalitén.
Och boende upplevde en positiv förändring!
– Vattnet var grumligt hela våren, men sen nästan från en dag till en annan, blev vattnet mycket klarare, berättar Olof, som bott vid viken i närmare 26 år, i en artikel.
För två veckor sedan var det dags att damma av plåten – eller den så kallade artificiella mynningströskeln – för nu ska testet genomföras i år igen mellan februari och midsommar.
En plåt placeras dikt an mot brofundamentet, och hålls på plats med hjälp av fristående betongfundament som placeras på botten på motsatta sidan mot bron. Det finns en liten passage i plåten så att fisk ska kunna passera in och ut i viken. Illustration: Madeleine Kullenbo
– Förra årets mätningar visar att vattnet blev klarare och hade lägre näringshalter i vattnet än tidigare år. Testet verkar också haft en positiv inverkan på fisksamhället. Sammantaget är resultaten så intressanta att vi upprepar åtgärdstestet med mynningströsklen och följer hur miljön i viken svarar ännu noggrannare för att få en så bra förståelse som möjligt för vilka processer som styr och hur allt hänger ihop, säger Linda.
Är det vanligt att förändringar just i mynningen in till en grund vik leder till negativa effekter för vattenkvalitén, djur- och växtliv i viken?
– Eftersom landhöjningen naturligt grundar upp sunden in till vikarna så har dessa ofta muddrats för att man ska kunna nå sin brygga. Men görs det på fel sätt eller på fel ställe riskerar vattnet och fisket bli sämre trots ett större vattenutbyte med fjärden utanför, säger Emil.
Om den artificiella mynningen skulle visa sig ha stor positiv effekt på vikens miljö kan den tänkas bli permanent. Men då behövs en ny lösning som gör det möjligt att passera med båt, vilken nuvarande plåt inte gör.
Plåten sätts på plats! Film: Linda Kumblad
– Det kommer vi inte kunna utveckla inom det befintliga projektet Levande vikar, men skulle vara en intressant och viktig fortsättning, säger Linda.
Emil placerar ut logger som mäter grumlighet, temperatur och salthalt medan Linda placerar ut strömmätare som mäter vattenrörelserna i mynningen. Mätningarna är en del av uppföljningen för att se hur vattenkvalitén påverkas av olika åtgärder som projektet Levande vikar testat och utvärderar. Foto: Linda Kumblad och Emil Rydin
Levande vikar finansieras och drivs av stiftelsen BalticWaters i samarbete med Stockholms universitets Östersjöcentrum, med stöd från länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala samt Havs- och vattenmyndigheten.
