Doktorandprojekt inom ReCod ger ny kunskap om torskens tidiga liv

Östersjötorsken har minskat dramatiskt i antal under de senaste decennierna. Samtidigt har beståndet förändrats biologiskt: dagens torsk blir könsmogen vid ungefär halva storleken jämfört med tidigare. I kombination med ett varmare, mer syrefattigt hav har detta skapat en situation där torsken har svårt att återhämta sig på egen hand.

Torskens tidiga livsstadier är avgörande för dess överlevnad, trots det har kunskapen om dessa faser varit väldigt begränsad. Inom projektet ReCod har Maddi Garate Olaizola haft en unik möjlighet att studera torskens allra första utvecklingsstadier – från ägg till de första veckornas larver – och hur de påverkas av de miljöutmaningar som präglar Östersjön.

Fem studier som fördjupar förståelsen av småtorskens överlevnad

Avhandlingen består av fem delstudier som tillsammans ger en mer detaljerad bild av hur torsken under sina tidiga livsstadier påverkas av salthalt, temperatur, föräldrafiskens egenskaper och lokala miljöförhållanden.

1. Torsklarvernas rörelsemönster styrs av deras flytkraft

Studien visar att var larverna placerar sig i vattenpelaren hänger nära samman med deras neutrala flytläge. Larverna söker sig till de nivåer där de kan hålla sig svävande med minsta möjliga energiförbrukning.

2. Gulesäckslarver kan anpassa sig vid utsättning

Studien visar att nykläckta larver klarar en snabb övergång till Östersjöns låga salthalt bättre än väntat. Det visar att mycket tidiga livsstadier kan användas i utsättningar utan att stressas av salthaltsförändringen.

3. Ålandstorsken – lokalt anpassad men inte genetiskt åtskild

Den stora och livskraftiga torsken i Ålands hav skiljer sig inte genetiskt från övriga östra beståndet, utan är lokalt anpassad till regionens låga salthalt. Det innebär att beståndets positiva egenskaper – storlek, kondition, reproduktionsförmåga – kan vara resultat av lokala miljöförhållanden snarare än genetik. Resultaten visar också att torskägg kan utvecklas på sediment, något som tidigare varit omdiskuterat.

4. Små föräldrar producerar stora och flytkraftiga ägg

Överraskande nog producerade de minsta föräldrafiskarna de mest flytkraftiga äggen. Dessa ägg hade tillräcklig flytkraft för att undvika Östersjöns syrefattiga bottenvatten, vilket kan vara avgörande för överlevnaden. Det innebär att de små, tidigt könsmogna torskar som dominerar dagens bestånd fortfarande kan bidra med livskraftig avkomma.

5. Framtidens klimat kan försvåra torskens återhämtning

Resultaten visar att högre temperaturer och lägre salthalt – två tydliga trender i Östersjön – direkt påverkar torskens tidiga utveckling negativt. Resultaten understryker att klimatförändringarna riskerar att förvärra situationen för ett redan utsatt bestånd.

Ett viktigt bidrag till ReCod och framtida förvaltning

Maddis resultat ger ny kunskap som kan användas direkt i ReCod och samtidigt bidra till den långsiktiga förvaltningen av Östersjötorsken. Genom att kombinera beteendestudier, fysiologi, genetik och klimatperspektiv ger avhandlingen en fördjupad förståelse för vilka faktorer som styr överlevnaden under torskens mest känsliga livsstadier. Kunskapen är av direkt relevans för ReCods fortsatta arbete med att utveckla metoder för utsättning av torsklarver och yngel som ett sätt att stärka det hotade beståndet, samt för att förstå vilka miljöförbättringar som krävs för att torsken ska kunna återhämta sig långsiktigt.

Läs avhandlingen

Hela Maddis avhandling finns tillgänglig att läsa via Uppsala universitets DiVA-portal: Early life performance in Eastern Baltic cod: responses to environmental challenges.