Målet med BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier är att stödja forskning som skapar en ökad förståelse om Östersjöns miljö och bygger kunskap om åtgärder för att återställa och bevara ekosystemen. Varje år delar stiftelsen ut anslag till ett antal projekt som har potential att bidra till en friskare Östersjömiljö och kan ligga till grund för kunskapsbaserade beslut för en bättre förvaltning av vårt innanhav. I år delar stiftelsen ut sammanlagt drygt 4,7 miljoner till sex projekt:
Understanding and protecting the diversity of Baltic Sea herring populations
Monika Winder, Stockholms universitet
Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer med olika anpassningar och migrationsstrategier. Projektets mål är att undersöka anpassningar hos sill i kustekosystem i Stockholms skärgård. Resultatet kommer att ge information om vilka delbestånd av strömming som trivs bäst i den här viktiga delen av Östersjön – information som är viktig för att utforma förvaltningsåtgärder som säkrar strömmingsbeståndens fortlevnad och roll i ekosystemet.
Effekter av strömmingsfiske på Östersjöns kustekosystem
Agnes Olin, SLU
Kustfiskare och förvaltare har länge hävdat att industritrålarnas stora uttag av strömming i Östersjön kan tvinga arter som gråsäl och storskarv, röra sig närmare kusten för att söka efter annan föda än strömming. Det här har inte tidigare undersökts med vetenskaplig metodik – men ska nu göras inom ramen för Agnes Olins projekt. Om gråsäl och storskarv äter mer av kustens rovfiskar kan det ha effekter på hela kustekosystemet – exempelvis kan mängden trådalger öka och därmed förstärka symptomen av övergödningen. Läs mer om projektet i en intervju med Agnes på SLUs hemsida.
Baltic cod larval physiology thresholds and optima: a molecular approach
Sebastian Politis, DTU
Mänskliga påverkansfaktorer och klimatförändringar hotar Östersjötorsken. Eftersom torskens naturliga reproduktion och rekrytering är begränsad har utsättningar av torsklarver som fötts upp i kläckningsanläggningar dykt upp som en möjlig bevarandestrategi. Med kontrollerade experiment ska Sebastian undersöka lämpligt utvecklingsstadium för utsättningar av torsklarver. Han kommer att använda sig av molekylära verktyg för att studera effekterna av olika miljöförhållanden på kläckningen av larver och utsättningen. Kunskapen från projektet blir en viktig pusselbit för projektet ReCod.
Does bottom trawling affect blue carbon storage in the Baltic Sea?
Clare Bradshaw, Stockholms universitet
Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Clare kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön. Resultaten är viktiga för införandet av ekosystembaserad fiskeförvaltning och i arbetet med att gynna naturliga kolsänkor som en del av klimatarbetet.
Illustration: Louisa Juvall Molin
Implementering av hållbara affärsmodeller inom kustnära fiske som är beroende av, och upprätthåller, de marina ekosystemtjänsterna i Östersjön
Cecilia Solér, Göteborgs universitet
Målet med projektet är att beskriva vilka åtgärder som krävs för att det kustnära fisket i den svenska delen av Östersjön skall bli konkurrenskraftigt och kunna ta ett lokalt/regionalt ansvar för fiskresursen. Cecilia ska beskriva och analysera de ekonomiska förutsättningarna som i dag präglar det kustnära fisket och sen identifiera hållbara affärsmodeller där det lönar sig för verksamheterna inom det kustnära fisket att värna fiskbestånden. Projektet kommer att resultera i förslag på hur och under vilka förutsättningar det kustnära fisket kan ta ett större ansvar för förvaltningen av fiskbestånd och bidra till Sveriges livsmedelsförsörjning.
Fun Facts – Communicating Science Through Stand-Up Comedy
Ellen Schagerström, Göteborgs universitet
Kan stand up komik fungera för att kommunicera vetenskap så att folk blir intresserade, förstår bättre, kanske även tar till sig och ändrar ett beteende? Med hjälp av en stand up-artist och lärare kommer Ellen Schagerström att producera ett 15–20 minuter långt framträdande som framförs på stand up-amatörklubben Big Ben i Stockholm. Framträdandet har som målsättning att medvetandegöra och väcka tankar kring tre teman; övergödning, främmande arter och sjömat.
Snart kommer fördjupande information om respektive projekt – håll utkik!
Läs om de fyra projekt som beviljades anslag 2022 här.
