Havsviken Tvären: Från stjärnstoft till framtidens torsk

På ytan ser Tvären ut som många andra vikar längs Sörmlandskusten. Mellan öar och skär breder ett lugnt skärgårdslandskap ut sig, utan några tydliga spår av den dramatiska händelse som en gång formade platsen.

För Tvären är långt ifrån en vanlig havsvik – den cirkelrunda fjärden skapades nämligen av ett meteoritnedslag. Samtidigt är den mer än ett geologiskt fenomen. I dag har Tvären blivit en viktig plats för forskning och inte minst för BalticWaters arbete med att stärka det Östersjöns hotade torskbestånd.

När meteoriten föll över Trosa skärgård

Tvären är en av flera svenska nedslagskratrar som sannolikt har sitt ursprung i samma händelse i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. För omkring 470 miljoner år sedan kolliderade där en stor asteroid med ett annat himlaobjekt och splittrades i miljontals fragment, vilket gjorde att nedslagen på jorden ökade kraftigt under det nästföljande miljoner åren.

Ett av dessa fragment nådde så småningom det som i dag är Trosa skärgård. För omkring 460 miljoner år sedan slog en meteorit ner i det grunda hav som då täckte området. Meteoriten tros ha varit omkring 100 meter i diameter och färdades genom rymden med en hastighet på närmar 20 kilometer i sekunden.

Kraften i nedslaget var enorm. På bara några ögonblick omformades havsbottnen när berggrunden slungades bort från nedslagsplatsen samtidigt som marken runt omkring pressades samman. Den nybildade kratern förändrades snabbt när material från sidorna rasade ned och fyllde ut delar av sänkan. När processen var över återstod inget av meteoriten själv, som förångades helt. Kvar fanns en 2 kilometer stor krater.

Att Tvären skapades av ett meteoritnedslag var länge en välgrundad hypotes. Men genom borrningar och geologiska undersökningar av området har forskare kunnat bekräfta att fjärden karakteristiska form verkligen är resultatet av en uråldrig kollision mellan jorden och en meteorit.

Från krater till kustlandskap

Sedan meteoritnedslaget har istider kommit och gått. Landskapet har förändrats och landet har succesivt höjt sig ur havet och bildat den fjärd som i dag utgör Tvären.

Än i dag präglar nedslaget vikens utformning. Medan många fjärdar längs Sörmlandskusten är 30–40 meter djupa når Tvären ned mot 75–80 meter i de centrala delarna. Samtidigt skiljs den djupa bassängen från omgivande hav genom grundare tröskelområden som begränsar vattenutbytet.

Det är just det här som gör Tvären speciell. Den djupa bassängen och det begränsade vattenutbytet skapar förhållanden som på många sätt liknar dem i Östersjön i stort. Skillnader i temperatur, salthalt och syrehalt byggs upp mellan olika vattenskikt, och i de djupaste delarna förekommer periodvis syrebrist. Samtidigt skapar Tvärens varierade förhållanden en mosaik av livsmiljöer. Grunda strandnära områden, djupa bassänger och övergångszoner mellan olika bottentyper ger plats för många olika arter och ekologiska processer.

Just därför brukar Tvären ibland beskrivas som ett "Östersjön i miniatyr". På en relativt liten yta återfinns många av de miljöförhållanden som präglar havet som helhet, vilket gör fjärden till en värdefull plats för forskning.

Där torsken får en ny början

Strax intill Tvären, i Studsvik, ligger BalticWaters Fish Laboratory. Här har projektet ReCod under det senaste året utvecklat metoder för att föda upp torskyngel. Målet är att öka antalet småtorskar i havet genom stödutsättning, som ett steg i att stärka det unika östra torskbeståndet.

Projektet har tidigare lyckats föda upp torsklarver som sedan satts ut i havet. Men under 2026 nåddes en viktig milstolpe. För första gången lyckades ReCod föda upp larverna till omkring två centimeter stora yngel. Det är ett viktigt framsteg, eftersom större yngel generellt har bättre förutsättningar att klara övergången från laboratoriemiljö till ett liv i havet.

Att Tvären valdes som utsättningsplats är ingen slump. Dels är Tvären en känd livsmiljö för torsk, där stora exemplar har observerats tidigare. Dels ligger fjärden nära laboratoriet där torskynglen föds upp, vilket minskar transportsträckan och stressen för fiskarna inför utsättningen.

Men det är också Tvärens unika egenskaper som gör platsen särskilt intressant. ReCods projektledare Vincent Néron berättar:

- Den gamla meteoritkratern gör Tvären till en tydligt avgränsad och trösklad fjärd med stora djup och begränsat vattenutbyte med omgivande hav. Det gör att torskynglen inte förväntas sprida sig ut i öppna Östersjön lika snabbt som om de släppts ut i ett mer öppet kustområde, säger han.

För forskarna innebär det bättre möjligheter att följa fiskarnas utveckling och att senare kunna koppla återfångade individer tillbaka till projektet.

Men Tvärens stora djupa gör viken intressant av fler skäl. Från det varmare ytvattnet till de kallare djupen finns här en större variation i temperatur än i många andra delar av Östersjön.

- Vi förväntar oss att torskynglen söker sig till kallare vatten och rör sig genom vattenmassan för att hitta lämpliga förhållanden, säger Vincent.

I fjärden finns också tillgång till den föda som ynglen behöver under sina första levnadsmånader.

- Vi har observerat en god primärproduktion i viken, bland annat fytoplankton och zooplankton, som liknar den föda vi ger ynglen i laboratoriet. Det bör gynna fisken och öka deras chanser att överleva efter utsättningen, säger han.

Från nedslag till återhämtning

Under hundratals miljoner år har Tvären formats av geologiska processer, havets krafter och livet som successivt återvänt efter meteoritnedslaget. I dag är fjärden både ett naturhistoriskt arv och en plats där ny kunskap om Östersjön växer fram.

Att ReCod nu använder Tvären som utsättningsplats är därför ingen slump. De geologiska förutsättningarna som skapades av nedslaget gör viken till en värdefull miljö för forskning om torskens framtid.

Från ett fragment från rymden till utsättningen av torskyngel i Östersjön sträcker sig en berättelse om förändring, anpassning och återhämtning. Och i Tvären skrivs nästa kapitel just nu.