Valet närmar sig och BalticWaters har frågat hur partierna ser på fisken i Östersjön. Hur vill de skydda Östersjöns fiskbestånd, och vilka frågor har de drivit den senaste mandatperioden? Nedan listar vi partiernas egna svar och vad de vill arbeta för den kommande mandatperioden. Svaren har sammanfattats av BalticWaters men finns presenterade i sin helhet på vår hemsida. Håll också utkik efter nästa brief där vi analyserar och kommenterar partiernas svar.
Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare. Under sommaren har vi sett tydliga tecken på att lokala sill- och strömmingspopulationer kan ha kollapsat, kustfiskare säljer sina båtar och beredningsfabriker hotas med nedläggning. Samtidigt är även gädda, laxpopulationer, ål och siklöja under hård press. En genomgripande förändring av fisket i Östersjön är en förutsättning för att uppnå Sveriges miljömål och för att bibehålla vårt sport-, fritids- och kustfiske.
Enligt forskare från SLU Aqua kan situationen för kustfiskarna i Bottniska viken tidigast börja förbättras om flera år, förutsatt att fisketrycket halveras. Hur många har möjlighet att vänta tills dess? Kommer politikerna göra det som krävs? Och när passerar fler fiskarter nivån som, precis som torsken, leder till att bestånden inte längre kan återhämta sig även om fisket stoppas? Det är viktiga frågor som kommande riksdag och regering behöver hantera, tillsammans med frågor om verkningslös fiskerikontroll, negativ samhällsekonomi och kryphål i fiskeripolitiken.
Det är några få veckor kvar till val, och enligt en opinionsundersökning som vi har gjort är Östersjöns miljö och fiske en viktig fråga för väljare från alla partier. Under valrörelsen pågår samtidigt processen om kvoterna för 2023 års fiske. Det är oerhört viktiga förhandlingar, där ett fortsatt högt fisketryck kommer leda till ytterligare press på ekosystem och fiskemöjligheter.
Vi har listat fem fiskeripolitiska åtgärder som behöver genomföras nu, men vad vill riksdagspartierna göra? Se svaren nedan.
Centerpartiet
Utflyttat industrifiske, renare hav samt jakt på säl och skarv
Svarande: Daniel Bäckström, riksdagsledamot (C)
Under den senaste mandatperioden säger Centerpartiet att de har arbetat för att stärka insatserna för rent vatten och rena hav inom exempelvis LEVA och LOVA-projekten, samt för att minska avrinningen av näringsämnen till kusten. De har också arbetat för att utöka möjligheten till licensjakt på säl och skarv. Den kommande mandatperioden vill Centerpartiet verka för att forskarnas rekommendationer kring hur mycket fisk som kan tas upp följs. De vill minska regler och administration för det småskaliga fisket och flytta ut det storskaliga industrifisket från de svenska kusterna.
Lästips från partiet: Motion ”Cirkulär VA och vatten”
Kristdemokraterna
Säl, skarv och handling
Svarande: Roland Utbult, riksdagsledamot (KD)
Kristdemokraterna säger sig vilja ha ett långsiktigt, hållbart fiske. Den senaste mandatperioden säger de sig ha följt utvecklingen med beaktande av den vetenskapliga rådgivningen och yrkesfiskarnas kunskaper. Den kommande mandatperioden vill Kristdemokraterna att havsmiljöpolitiken ska gå ”från ord till handling”, vilket enligt dem innefattar en havsmiljö ”värd namnet” och en fungerande förvaltning av säl och skarv.
Lästips från partiet: Motionerna Överföringar av fiskerättigheter i det demersala fisket, Ekonomiskt stöd till torskfiskarna i Östersjön och Utveckling av trålar för yrkesfiske.
Liberalerna
Kraftigt minskat industriellt fiske och fortsatt arbete mot övergödning
Svarande: Jakob Olofsgård, riksdagsledamot (L)
Under den senaste mandatperioden säger sig Liberalerna ha arbetat för stopp av industrifiske på strömming nära kusten, särskilt i Stockholms ytterskärgård. Den kommande mandatperioden vill Liberalerna verka för ett kraftigt minskat fiske i Östersjön, i första hand det industriella då de anser att det har omfattande konsekvenser för havets ekologi. De ser det kustnära fisket och fritidsfisket som ett mycket mindre problem än industrifisket, men att vissa regleringar även behövs för det småskaliga fisket. De vill fortsätta arbetet mot övergödningen.
Lästips från partiet: Deras senaste Havs- och vattenmotion.
Miljöpartiet
Ekosystembaserad förvaltning, trålgräns och havsproposition
Svarande: Elisabeth Falkhaven, riksdagsledamot (MP)
Det viktigaste partiet anser sig drivit:
Den senaste mandatperioden har Miljöpartiet drivit frågor om utflyttad trålgräns, en övergång till ekosystembaserad förvaltning och hänsyn till storleks- och åldersstruktur inom fiskebestånden när kvoter sätts. De har arbetat med en proposition baserat på miljömålsberedningens ”Havet och människan”, som Socialdemokraterna valde att inte gå vidare med efter att Miljöpartiet lämnat regeringen. Kommande mandatperiod säger sig Miljöpartiet vilja verka för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning och en bred övergång till skonsamma, icke-destruktiva fiskemetoder. De vill att trålgränsen flyttas ut längs hela kusten permanent, och att ekosystemens livskraft ska vara överordnat mål i fiskeriförvaltningen. När uttaget av fisk beräknas anser de att fler variabler, som storlek och ålder på fisken, måste vägas in. De vill också stryka Fiskerilagens nuvarande lagtext om att naturhänsyn inte får försvåra för fisket, och vill arbeta för att dispenser som låter större fartyg fiska nära kusterna upphör.
Lästips från partiet: Motionerna ”Rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön”, ”Implementering av mål för ett hållbart fiske”, ”Livet i haven – i dag och in i framtiden”, ”Skydda mer hav”, ”Förändrat system för den nationella fördelningen av fiskerättigheter och kvoter i Sverige” och ”Stoppa destruktiva fiskemetoder”.
Moderaterna
Försiktighetsansats, jakt på säl och skarv och god storleks- och åldersstruktur inom fiskbestånden
Svarande: Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)
De viktigaste frågorna Moderaterna säger sig ha drivit den senaste mandatperioden är arbetet för utflytt av trålgränsen i Östersjön till 12 sjömil, arbetet för revidering av EU:s gällande förvaltningsplan, förstärkning av det småskaliga kustfisket samt ökning av jakt på skarv och säl. Den kommande mandatperioden vill Moderaterna verka för att fiskekvoterna ska beslutas mot bakgrund av vetenskapliga rekommendationer, tillsammans med en försiktighetsansats. De vill att hänsyn ska tas till havsmiljödirektivets mål om god storleks- och åldersstruktur och att förvaltningsplanen revideras och/eller blir adaptiv i enlighet med vad Östersjöns ekosystem tål.
Lästips från partiet: Motionerna ”En hållbar fiskeripolitik” och ”Hav och vatten”.
Socialdemokraterna
Restriktiva kvoter, trålgräns och varsamt införda regleringar och förbud
Svarande: Markus Selin, fiskeripolitisk talesperson (S)
Den senaste mandatperioden säger Socialdemokraterna att de i regeringsställning har arbetat för att styra mot mer skonsamma fiskemetoder, ökad havsforskning, ökat kustnära och småskaligt fiske, samt arbetat för skydd av marina skyddsområden från bottentrålning. Kommande mandatperiod menar Socialdemokraterna att tuffa restriktioner behövs, men att förbud och regleringar bör införas varsamt. De tycker att det är ”mycket angeläget” att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det måste ske med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder.
Lästips från partiet: Regeringsuppdraget att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt för utflytt av trålgräns.
Sverigedemokraterna
Fiske som vetenskapen anser är försvarbart och skottpengar på skarv
Svarande: Runar Filper, riksdagsledamot (SD)
Den senaste mandatperioden har Sverigedemokraterna arbetat för att underlätta jakt- och skrämselmetoder för skarv, och för att utöka metoder som oljering och prickning av skarvägg. Kommande mandatperiod ser Sverigedemokraterna att stark reglering för fisket kan krävas. De anser att kvoterna bör anpassas till vad vetenskapen anser vara försvarbart, vilket kan innebära ett temporärt stopp för torskfisket på vissa bestånd. De vill se skottpengar på säl och skarv med 3000 kronor respektive 1000 kronor.
Lästips från partiet: Interpellationen ”Skottpengar på skarv”.
Vänsterpartiet
Trålgräns, skyddade områden och stoppat industrifiske
Svarande: Elin Segerlind, klimat- och miljöpolitisk talesperson (V)
Det viktigaste som Vänsterpartiet säger sig ha drivit under den senaste mandatperioden är utflytt av trålgränsen och minskade kvoter på framför allt strömming. Kommande mandatperiod vill Vänsterpartiet att industrifisket stoppas helt till förmån för kustfiske för humankonsumtion. De vill också arbeta med landbaserade verksamheter för att komma till rätta med övergödningen och fortsätta arbeta för utflyttad trålgräns, samt med skyddade och fiskefria områden.
Lästips från partiet: Motionerna ”Hållbart och rättvist fiske” och ”Hållbara hav”.
Hjälp oss stoppa industrifisket i Östersjön
- Sillbeståndet i centrala Östersjön har minskat med 40 procent på bara fyra år, och det västra sillbeståndet är nära kollaps. Trots det fortsätter industrifisket i Östersjön.
- Idag tar 20 industritrålare upp ca 95 procent av den svenska fångsten av sill och skarpsill – fångster som till största delen blir till foder för laxodlingar och minkfarmar.
- De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik, som kostar oss skattebetalare över 600 miljoner per år, är ett fåtal storskaliga industrifiskare. Vi andra är förlorare.
Nu måste politikerna agera kraftfullt för att skydda fisken och miljön i Östersjön. Hjälp oss rädda Östersjön – stoppa industrifisket!
Tidigare Östersjöbriefer:
Östersjöbrief 46: Sommarläsning för hängmattan
Östersjöbrief 45: Opinionsundersökning visar engagemang för Östersjöns miljö
Östersjöbrief 44: Regeringen urvattnade beslutet om utflyttad trålgräns
Östersjöbrief 43: Ska EU fortsätta upprepa sina misstag?
Östersjöbrief 42: Hundra miljoner i skattepengar till verkningslös fiskerikontroll
Östersjöbrief 41: Skriv under för att rädda Östersjöfisken
Östersjöbrief 40: Borde fisken i Östersjön bli fiskmjöl?
Östersjöbrief 39: Forskningen visar behov av akuta åtgärder – nu måste regeringen sluta förhala
Östersjöbrief 38: Därför skyddas inte Östersjöfisken
Östersjöbrief 37: Myter om industrifisket i Östersjön
Östersjöbrief 36: Vägen till en bättre fiskeripolitik 2022
Östersjöbrief 35: En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Östersjöbrief 34: Miljö och kustfiske under fortsatt hög press
Östersjöbrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
Östersjöbrief 30: Sillen – ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Östersjöbrief 29: Hög tid att rädda strömmingen och sillen
Östersjöbrief 28: Vad väntar Östersjön nästa år?
Östersjöbrief 27: Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv
Östersjöbrief 26: Ska sillen också torska?
Tidigare fiskebriefer utgivna av BalticSea2020:
Fiskebrief 25: Strömmingen engagerar och MSC förvillar
Fiskebrief 24: Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 21: Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
