Märkta torskyngel förbereds för livet i Östersjön

För bara några månader sedan var de nästan osynliga. Små genomskinliga torsklarver som drev omkring i vattnet med sin gulesäck som enda energikälla. I dag har de vuxit till omkring 2,5 centimeter långa yngel och har utvecklat flera viktiga sinnen och funktioner som behövs för att överleva på egen hand. Som en del av BalticWaters projekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön förbereds de nu för ett framtida liv i havet. Men innan dess får de ett unikt kemiskt fingeravtryck, en märkning som ska hjälpa projektgruppen att följa upp fiskarnas fortsatta resa.
Det kan hända mycket på ett par månader. Sedan torsklarverna kläcktes tidigare i sommar har utvecklingen gått snabbt. De nästan genomskinliga kropparna har blivit större och larverna har steg för steg genomgått den förvandling som krävs för att möta livet utanför laboratoriet.
De har utvecklat käkar, fenor och en fungerande matsmältning. På kroppen börjar de typiska pigmentfläckarna framträda, små prickar som så småningom kommer göra dem lätta att känna igen som torsk.
När det kommer till föda har matlaboratoriets planktonodling dukat upp ett smörgåsbord av levande organismer.
- Larverna har vuxit bra och anpassat sig till flera olika typer av plankton, vilket ger oss viktiga insikter inför kommande säsonger, säger Vincent Néron, projektledare för ReCod.
Exakt vilken föda som ger bäst tillväxt är fortfarande en av de stora frågorna. Därför fortsätter studierna kring optimala foderstrategier även nästa säsong.

Ett 50 dagar gammalt torskyngel. Foto: Madeleine Kullenbo
Konsten att simma
Att föda upp torsk handlar om betydligt mer än att hålla dem mätta.
Under sommaren har Vincent och projektgruppen genomfört flera experiment för att bättre förstå fisklarvernas utveckling. Ett av experimenten handlar om när torsklarverna utvecklar förmågan att kontrollera sin egen flytkraft.
Tidigt i livet driver fisklarverna huvudsakligen med havsströmmarna. Allt eftersom utvecklas simblåsan och balanssinnet, vilket gör det möjligt för larverna att aktivt styra sin position i vattnet. Det är bland annat den här övergången som projektgruppen tittat närmare på.
- Genom att göra salthaltstester har vi kunnat undersöka larvernas flytförmåga och vilken ålder de kan börja kontrollera den, säger Vincent.
Kunskapen hjälper projektgruppen att avgöra när ynglen är redo att lämna laboratoriet och möta livet i Östersjön.
- Vi födde upp merparten av ynglen vid en salthalt på 12 promille, vilket motsvarar deras neutrala osmoreglering. Vid den salthalten behöver de inte lägga energi på att reglera saltbalansen i kroppen. Från cirka 50 dagar efter kläckning kunde vi se att fiskarna började kontrollera sin flytkraft även vid den lägre salthalt som råder i Tvären, vilket är en viktig förutsättning inför utsättningarna i Östersjön, säger Vincent.
- Innan fiskarna lämnar laboratoriet vill vi förstå så mycket som möjligt. Ju mer vi vet om deras beteende och behov i dessa tidiga stadier, desto bättre förutsättningar kan vi ge dem, fortsätter Vincent.

Torskyngel 50 dagar efter kläckning. Foto: Madeleine Kullenbo

Ett utvecklat torskyngel redo för ett liv i Östersjön. Foto: Madeleine Kullenbo
Ett kemiskt fingeravtryck
Hur ska Vincent veta om en torsk som återfångas faktiskt kommer från projektet ReCod?
För att kunna utvärdera projektet och utsättningarna av torskyngel testar Vincent i år en ny märkningsmetod med hjälp av grundämnet strontium.
- Innan utsättning exponeras ynglen för strontium under cirka 24 timmar. Eftersom strontium beter sig på ett sätt som liknar kalcium, byggs det in i fiskens växande hörselstenar, eller otoliter som de kallas, berättar Vincent.
Om en torsk återfångas längre fram kan otoliterna analyseras för att se om den bär spår av märkningen. På så sätt blir det möjligt att skilja torskar från projektet ReCod från vilda individer. Varje märkt fisk som lämnar laboratoriet bär därmed med sig möjligheten att ge projektet svar på hur Östersjötorsken klarar sig efter att den släppts ut i havet.

Vincent märker torskyngel med strontium inför utsättningen i Östersjön. Foto: Frida Tornberg

Strontium tillsätts i en vattentank som succesivt pumpar över blandningen till torskynglen. Foto: Frida Tornberg

En tank där några av ReCods torskyngel simmar. Foto: Frida Tornberg

Småtorsk simmandes i fiskforskningslaboratoriets tank. Foto: Frida Tornberg
Förutsättningar i havsviken Tvären
Innan ynglen är redo att släppas ut väntar ytterligare en viktig milstolpe. De måste börja söka sig ned mot botten, där den vuxna torsken tillbringar större delen av sitt liv. Medan Vincent inväntar denna milstolpe i torskarnas utveckling pågår förberedelserna inför utsättningen för fullt.
Under sommaren har vattenprover tagits i havsviken Tvären, där utsättningen planeras. Genom att följa bland annat temperatur, salthalt och andra miljöfaktorer vill Vincent säkerställa att förhållandena är så gynnsamma som möjligt när de unga torskarna så småningom släpps ut. Som det ser ut nu verkar förutsättningarna i havet goda, där både temperatur och salthalt är på bra nivåer vid cirka 20 meters djup.
Projektgruppen har också undersökt vilken föda som väntar ynglen i Tvären. När torskynglen släpps ut kommer de att leva på små djurplankton och bottenlevande organismer som naturligt förekommer i havsviken. Men till skillnad från i laboratoriet måste de då själva hitta och fånga varje måltid.

Ett mätinstrument som mäter b.la. syre- och salthalt. Foto: Vincent Néron

Djurplankton (hoppkräfta) från havsviken Tvären. Foto: BalticWaters
Snart är det äntligen dags för årets första utsättning av torskyngel och vi ser fram emot att få fortsätta följa deras äventyr!