Små jägare ger nytt hopp för torsken i Östersjön

Efter flytten från Bornholmsdjupet har torskarna nu tillbringat fyra månader i laboratoriets bassänger. Här har de fått tid att återhämta sig, äta upp sig och anpassa sig till laboratoriemiljön.

– De har verkligen vuxit till sig och blivit starkare, tillväxten ligger på ungefär 20–30 procent sedan i mars, säger Vincent Néron, projektledare för ReCod.

Och nu har det hänt. Torsken har börjat leka.

Början på en ny generation

Beviset på leken finns i ägguppsamlaren, en uppfinning som med hjälp av ytspänning samlar in de flytande äggen. Än så länge rör det sig om mindre mängder, men betydelsen är desto större. Att torsken leker i laboratoriemiljö visar att rätt förutsättningar finns på plats.

Rätt vattentemperatur, tillräcklig salthalt och gott om syre är avgörande för en lyckad lek och för torskens tidiga livsstadier. Det gäller inte bara honans ägg, utan även hanens spermier, som behöver rätt vattenmiljö för att aktiveras och börja simma. De befruktade äggen är i sin tur känsliga och kräver stabila förhållanden för att utvecklas. I laboratoriets recirkulerande vattenreningssystem (RAS) kan dessa faktorer styras med hög precision – en förutsättning för att äggen ska kunna kläckas.

De befruktade äggen samlas varsamt in och placeras i särskilda inkubationsenheter där deras utveckling följs noggrant. I de här bassängerna genomgår de sin första, känsliga fas – från befruktat ägg till en gulesäckslarv och vidare till ett ätande yngel.

Från gulesäck till jakt

När äggen svävat runt i 7-gradigt vatten i 14 dagar, kläcks det fram små, nästan genomskinliga larver. I detta tidiga stadium bär larverna med sig sin egen näring i en gulesäck och behöver ännu inte jaga för att överleva.

Tidigare år har projektet ReCod satt ut torskarna redan i larvstadiet. Men i år har ambitionsnivån höjts.

- Målet är att föda upp larverna vidare – hela vägen tills de utvecklats till cirka två centimeter stora yngel, berättar Vincent.

Det är här den verkliga utmaningen börjar.

- När larvens gulesäck är förbrukad, vilket sker bara några dagar efter kläckning, förändras allt. Larven måste då börja jaga och äta själv för att överleva. Denna övergång är ytterligare en kritisk fas i en torsks liv, fortsätter Vincent.

Torsklarver genomgår dessutom flera snabba utvecklingssteg under sina första levnadsdagar. De utvecklar käkar, sinnesorgan och simförmåga – allt som krävs för att upptäcka och fånga föda. Samtidigt förändras deras näringsbehov, vilket gör att fodret måste anpassas i både storlek, typ och timing.

- Det finns inga etablerade metoder att föda upp Östersjötorsk, så det finns inget enkelt recept att gå efter, vilket gör det här väldigt unikt. Målet är att hitta nyckeln till en framgångsrik uppfödning av motståndskraftiga och hälsosamma torskyngel som ska klara av livet ute i Östersjön, säger Vincent.

Just nu står hoppkräftor på menyn – ett litet djurplankton som verkar gå hem hos larverna.

Små jägare i mikroskop

Redan nu syns de första tecknen på framgång. I inkubatorerna rör sig larver som aktivt jagar sina första byten.

- Man kan se dem växa dag för dag. Det är helt fantastiskt, säger Vincent när han tittar ner i en av inkubatorerna.

Under mikroskop blir utvecklingen ännu tydligare – hur små käkar formas och magarna gradvis fylls med föda. Det är ett avgörande kvitto på att larverna klarar övergången till aktiv födosökning.

Under sommaren kommer Vincent och hans team att genomföra omfattande studier för att ta reda på vilken typ av föda som ger bäst tillväxt, när och hur ofta larverna bör matas, samt hur fodret bäst anpassas till deras snabba utveckling.

Målet är att skapa optimala förutsättningar för att fler larver ska överleva och utvecklas till starka yngel – på ett kostnadseffektivt sätt.

Ett förändrat beteende

När torskarna är ungefär 70 dagar gamla sker ytterligare en viktig förändring: de utvecklar ett demersalt beteende. Det innebär att de går från att leva fritt i vattenmassan till att söka sig ner mot botten, en avgörande del av deras naturliga livscykel.

Det är först i detta stadium som Vincent planerar att sätta ut dem i havet.

- Genom att föda upp torsken längre än tidigare hoppas vi öka överlevnaden efter utsättning, då större och mer utvecklade yngel har bättre förutsättningar att klara sig i naturen, säger han.

Om allt går som planerat är förhoppningen att sätta ut torskyngel i början av augusti. Men vägen dit är lång. Mycket återstår att se hur torsklarverna växer och utvecklas i laboratoriet.

En intensiv men hoppfull sommar

Medan många går på semester går ReCod in i sin mest intensiva period. Arbetet fortsätter dygnet runt med att samla in ägg, övervaka kläckning och mata larver.

Varje steg är noggrant övervakat, varje förändring dokumenterad.

Förhoppningen är att kunna sätta ut de första ynglen senare under sensommaren – ett konkret steg mot att stärka Östersjöns torskbestånd.

Men kanske ännu viktigare är kunskapen som byggs längs vägen. För i laboratoriets bassänger pågår inte bara en uppfödning av torsk – här utvecklas metoder och insikter som kan bli avgörande för framtidens arbete med att rädda en av Östersjöns mest hotade arter.