Om ossVad vi görFish LaboratoryNyheterPublikationer
Stöd oss

Stöd vårt arbete för ett levande hav

Stöd oss
Få de senaste nyheterna och publikationerna direkt till din inkorg
sven

Info

  • Om oss
  • Vad vi gör
  • Kontakt

Om webbplatsen

  • Integritetspolicy

Kontakta oss

Österlånggatan 18111 31 Stockholm

E-post: info@balticwaters.org

PG: 900779-0
Swish: 9007790

Projekt

Karta över Östersjön med omkringliggande länder.

BalticWaters genomför storskaliga miljöprojekt som ska visa att förändring är möjlig och hur det kan genomföras. Projekten finansieras genom donationer från privatpersoner, organisationer, myndigheter och universitet och genomförs i egen regi och tillsammans med universitet, organisationer och institutioner. BalticWaters verkar också för att utveckla och sprida kunskap om Östersjöns miljö till allmänhet, myndigheter och beslutsfattare. Målet är att öka kunskapen om de utmaningar som havet står inför och bygga opinion så att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.

Stiftelsens projekt ska också bidra till genomförandet av FN:s globala mål med särskilt fokus på mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, mål 13: Bekämpa klimatförändringar, mål 14: Hav och marina resurser samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.


Stora miljöprojekt

  • Torsk i grönaktigt vatten.

    ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön

    Projektet ReCod testar om det går att öka antalet småtorskar i havet genom stödutsättning, som ett steg i att stärka Östersjöns torskbestånd.

  • Vik.

    Levande vikar

    Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt.


Forsknings- och informationsprojekt

  • Var och när leker strömmingen i Stockholm skärgård?

    Målet med projektet är att bygga kunskap om var och när strömmingen leker och hur hela beståndet är strukturerat i Stockholms skärgård.

  • När kommer övergödningsproblem drabba Bottenviken?

    Bottenviken har hittills varit förskonad från övergödningens skadliga effekter, men nu tyder resultat på att fosforhalterna är på väg att öka.

  • Varifrån kommer kolet som lagras i Östersjöns sediment?

    Projektet ska undersöka källorna till kolet som begravs i Östersjön och resultatet kan bidra med en viktig pusselbit för en hållbar förvaltning av vårt hav.

  • Har det storskaliga fisket minskat strömmingen inomskärs?

    För att avgöra om senare års storskaliga fiske i kustnära områden minskat skärgårdarnas bestånd av strömming ska ny och historisk data jämföras.

  • Optimera utsättning av torsklarver

    Med kontrollerade experiment ska forskare vid DTU undersöka lämpligt utvecklingsstadium för utsättningar av torsklarver.

  • Industritrålarnas effekt på kustekosystem

    Hur påverkar det storskaliga industrifisket av sill andra arter i havet? För första gången ska det undersöktas med en vetenskaplig metodik.

  • Karta över Östersjön med omkringliggande länder.

    Bok om Östersjön – hur blev det så här?

    Vetenskapsjournalisten Henrik Hamrén ska undersöka varför Östersjön inte nyttjas mer hållbart, och sammanställa undersökningen i en bok.


Samarbetsprojekt

  • CLUPEA

    Forskningsprojektet CLUPEA undersöker sillens genetiska anpassning till Östersjön och vad klimatförändringar innebär för arten.


Genomförda projekt

  • Djur i hage.

    Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel

    Projektet testar metoder och tekniker för att på ett effektivt sätt återanvända näring från djurgödsel i växtodling och därmed minska läckaget av näringsämnen.

  • Hållbara affärsmodeller för kustfisket

    Hur kan kustfisket i Östersjön bli konkurrenskraftigt och samtidigt förvalta havets fiskbestånd?

  • Sillen i Stockholms skärgård

    Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer. I projektet ska forskarna titta närmare på sillen i Stockholms skärgård.

  • Fiskstim.

    Analys av bestånds­strukturen hos sill och skarpsill

    Projektet ska bidra med kunskap som möjliggör en mer hållbar förvaltning av sill och skarpsill i Östersjön.

  • Tecknad bild av tre torskar i profil.

    RoC – Return of the Cod

    Projektet syftar till att identifiera och sammanställa lämpliga åtgärder för att återställa Östersjöns torskbestånd samt kommunicera resultaten till berörda parter.

  • Hur påverkar bottentrålning havets förmåga att binda kol?

    Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Forskare vid Stockholms universitet kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön.

  • Öka kunskapen om sill och skarpsill

    Projektet undersöker åldern och livslängden för strömming och skarpsill för att öka förståelsen om Östersjöns ekosystem.

  • Stå upp för Östersjön!

    Kan stand up komik fungera för att kommunicera vetenskap så att folk blir intresserade, och förstår bättre?

  • Hur påverkar syrebrist och parasiter torskens tillväxt?

    Målet med projektet är att undersöka hur syrebrist och parasiter var och en för sig, och i kombination, påverkar Östersjötorskens tillväxt.

  • Hanö torskrev

    Genom att anlägga artificiella rev är förhoppningen att förbättra förutsättningarna för torsken i Hanöbukten.

  • En torsk i vattnet omgiven av sjögräs.

    Analys av torskens födointag

    Projektet syftar till att analysera orsakerna till Östersjötorskens tillbakagång, sämre tillväxt och hälsotillstånd.

  • Strömming i grunt vatten.

    Hemortstrohet hos strömmingsbestånd vid ostkusten

    Projektet syftar till att analysera hemortstrohet hos strömmingsbestånd längs Svealandskusten.

  • Övervakning av vattenkvalitet för ökad kunskap

    Målet med projektet är att utvärdera effekter av åtgärder som strukturkalkning, våtmarker och tvåstegsdiken på vattenkvalitet.

  • Hästar i en hage.

    Hästhållningens påverkan på övergödningen

    Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om hur hästtäta och upptrampade hästhagar påverkar vattenmiljön. Projektet ska bidra med vetenskapligt underlag för att motivera till åtgärder på hästgårdar.