Projekt

BalticWaters genomför storskaliga miljöprojekt som ska visa att förändring är möjlig och hur det kan genomföras. Projekten finansieras genom donationer från privatpersoner, organisationer, myndigheter och universitet och genomförs i egen regi och tillsammans med universitet, organisationer och institutioner. BalticWaters verkar också för att utveckla och sprida kunskap om Östersjöns miljö till allmänhet, myndigheter och beslutsfattare. Målet är att öka kunskapen om de utmaningar som havet står inför och bygga opinion så att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.
Stiftelsens projekt ska också bidra till genomförandet av FN:s globala mål med särskilt fokus på mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, mål 13: Bekämpa klimatförändringar, mål 14: Hav och marina resurser samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
Stora miljöprojekt
ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön
Projektet ReCod testar om det går att öka antalet småtorskar i havet genom stödutsättning, som ett steg i att stärka Östersjöns torskbestånd.
Levande vikar Levande vikar
Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt.
Forsknings- och informationsprojekt
Var och när leker strömmingen i Stockholm skärgård? Var och när leker strömmingen i Stockholm skärgård?
Målet med projektet är att bygga kunskap om var och när strömmingen leker och hur hela beståndet är strukturerat i Stockholms skärgård.
När kommer övergödningsproblem drabba Bottenviken? När kommer övergödningsproblem drabba Bottenviken?
Bottenviken har hittills varit förskonad från övergödningens skadliga effekter, men nu tyder resultat på att fosforhalterna är på väg att öka.
Varifrån kommer kolet som lagras i Östersjöns sediment? Varifrån kommer kolet som lagras i Östersjöns sediment?
Projektet ska undersöka källorna till kolet som begravs i Östersjön och resultatet kan bidra med en viktig pusselbit för en hållbar förvaltning av vårt hav.
Har det storskaliga fisket minskat strömmingen inomskärs? Har det storskaliga fisket minskat strömmingen inomskärs?
För att avgöra om senare års storskaliga fiske i kustnära områden minskat skärgårdarnas bestånd av strömming ska ny och historisk data jämföras.
Optimera utsättning av torsklarver Optimera utsättning av torsklarver
Med kontrollerade experiment ska forskare vid DTU undersöka lämpligt utvecklingsstadium för utsättningar av torsklarver.
Industritrålarnas effekt på kustekosystem Industritrålarnas effekt på kustekosystem
Hur påverkar det storskaliga industrifisket av sill andra arter i havet? För första gången ska det undersöktas med en vetenskaplig metodik.
Bok om Östersjön – hur blev det så här? Bok om Östersjön – hur blev det så här?
Vetenskapsjournalisten Henrik Hamrén ska undersöka varför Östersjön inte nyttjas mer hållbart, och sammanställa undersökningen i en bok.
Samarbetsprojekt
CLUPEA CLUPEA
Forskningsprojektet CLUPEA undersöker sillens genetiska anpassning till Östersjön och vad klimatförändringar innebär för arten.
DYNAMITE DYNAMITE
DYNAMITE tar ett helhetsgrepp för att leverera beslutsstöd som stärker förvaltningens förmåga att fatta hållbara beslut för ett levande hav – i dag och i framtiden.
Genomförda projekt
Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel
Projektet testar metoder och tekniker för att på ett effektivt sätt återanvända näring från djurgödsel i växtodling och därmed minska läckaget av näringsämnen.
Hållbara affärsmodeller för kustfisket Hållbara affärsmodeller för kustfisket
Hur kan kustfisket i Östersjön bli konkurrenskraftigt och samtidigt förvalta havets fiskbestånd?
Sillen i Stockholms skärgård Sillen i Stockholms skärgård
Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer. I projektet ska forskarna titta närmare på sillen i Stockholms skärgård.
Analys av beståndsstrukturen hos sill och skarpsill Analys av beståndsstrukturen hos sill och skarpsill
Projektet ska bidra med kunskap som möjliggör en mer hållbar förvaltning av sill och skarpsill i Östersjön.
RoC – Return of the Cod RoC – Return of the Cod
Projektet syftar till att identifiera och sammanställa lämpliga åtgärder för att återställa Östersjöns torskbestånd samt kommunicera resultaten till berörda parter.
Hur påverkar bottentrålning havets förmåga att binda kol? Hur påverkar bottentrålning havets förmåga att binda kol?
Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Forskare vid Stockholms universitet kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön.
Öka kunskapen om sill och skarpsill Öka kunskapen om sill och skarpsill
Projektet undersöker åldern och livslängden för strömming och skarpsill för att öka förståelsen om Östersjöns ekosystem.
Stå upp för Östersjön! Stå upp för Östersjön!
Kan stand up komik fungera för att kommunicera vetenskap så att folk blir intresserade, och förstår bättre?
Hur påverkar syrebrist och parasiter torskens tillväxt? Hur påverkar syrebrist och parasiter torskens tillväxt?
Målet med projektet är att undersöka hur syrebrist och parasiter var och en för sig, och i kombination, påverkar Östersjötorskens tillväxt.
Hanö torskrev Hanö torskrev
Genom att anlägga artificiella rev är förhoppningen att förbättra förutsättningarna för torsken i Hanöbukten.
Analys av torskens födointag Analys av torskens födointag
Projektet syftar till att analysera orsakerna till Östersjötorskens tillbakagång, sämre tillväxt och hälsotillstånd.
Hemortstrohet hos strömmingsbestånd vid ostkusten Hemortstrohet hos strömmingsbestånd vid ostkusten
Projektet syftar till att analysera hemortstrohet hos strömmingsbestånd längs Svealandskusten.
Övervakning av vattenkvalitet för ökad kunskap Övervakning av vattenkvalitet för ökad kunskap
Målet med projektet är att utvärdera effekter av åtgärder som strukturkalkning, våtmarker och tvåstegsdiken på vattenkvalitet.
Hästhållningens påverkan på övergödningen Hästhållningens påverkan på övergödningen
Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om hur hästtäta och upptrampade hästhagar påverkar vattenmiljön. Projektet ska bidra med vetenskapligt underlag för att motivera till åtgärder på hästgårdar.



















