
CLUPEA
När atlantsillen en gång vandrade in i Östersjöns bräckta vatten ställdes den inför en extrem utmaning. Här var vattnet betydligt mindre salt än i Atlanten – en miljö där många marina fiskar har svårt att överleva. Ändå lyckades sillen anpassa sig, sprida sig och bli en av Östersjöns viktigaste arter. Hur gick det till? Och hur väl rustad är sillen när klimatförändringarna förändrar livsvillkoren i havet?
Sill och strömming har länge haft stor betydelse för både Östersjöns ekosystem, svenskt fiske och vår livsmedelsförsörjning. Samtidigt finns det fortfarande mycket vi inte vet om hur fisken har anpassat sig till olika miljöer och hur framtida förändringar kan påverka bestånden.
Under de senaste åren har forskare kartlagt arvsmassan från tusentals sillar från både Östersjön och Atlanten. Resultaten visar kopplingar mellan specifika gener och fiskarnas förmåga att anpassa sig till olika miljöer – till exempel hur de klarar låg salthalt, förändringar i temperatur eller olika ljusförhållanden.
Forskningsprojektet CLUPEA tar nästa steg
Forskargruppen vill förstå vad fiskarnas gener faktiskt gör – och hur genetiska variationer styr fiskens funktioner och anpassningsförmåga. Genom att studera vilka gener som aktiveras i olika delar av fisken och testa effekten av specifika genetiska förändringar kan forskarna följa sambandet från DNA till hur fisken fungerar i sin miljö.
Forskningen fokuserar särskilt på gener som påverkar:
- sillens anpassning till Östersjöns låga salthalt
- skillnader mellan vår- och höstlekande bestånd
- tolerans mot temperaturvariationer
- metabol reglering, till exempel skillnader i fetthalt mellan bestånd i Östersjön och Atlanten
- syn och ljusanpassning i Östersjöns ljusmiljö
Kunskapen är viktig både för forskningen och för förvaltningen av sill och strömming. När klimatet förändras väntas även temperatur och salthalt i Östersjön påverkas – inte minst i de områden där fisken leker. Det kan få betydelse för både överlevnad och reproduktion. Genom att öka förståelsen för sillens genetiska anpassningsförmåga kan CLUPEA bidra till bättre beslut om hur en av Östersjöns viktigaste arter ska förvaltas långsiktigt.
CLUPEA på BalticWaters Fish Laboratory
Forskningsprojektet CLUPEA genomför delar av sin forskning i samarbete med BalticWaters Fish Laboratory. I laboratoriet genomför forskarna bland annat befruktningar under kontrollerade former och tar prover från embryon, nykläckta sillarver och vuxen fisk. Det ger nya möjligheter att studera hur sillens gener påverkar utveckling och överlevnad samt skillnader mellan bestånd som leker på våren respektive hösten.
Projektet CLUPEA – unravelling molecular mechanisms behind adaptation to environmental heterogeneity and change bedrivs av forskare från Uppsala universitet. Projektet pågår i fem år med start 2025 och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Projektmaterial
Nyligen i nyhetsflödet
Inslag om CLUPEA och BalticWaters Fish Laboratory i P4 Sörmland (2026-06-09: inslaget startar 41.45 minuter in i sändningen)
Projektartiklar
Nyckeln till sillens framgång i Östersjön (2026-05-12)
Viktig milstolpe för CLUPEA-projektet: lyckad in vitro-befruktning av sill (2026-04-13)
Nya krafter stärker projekten på laboratoriet (2026-02-11)
Sillens genetiska superkrafter – hur överlever den i Östersjöns bräckta vatten? (2025-10-16)
Östersjösillens hemligheter ska avkodas på BalticWaters laboratorium (2024-11-15)