Vi lämnar ett intensivt år bakom oss, med både med- och motvind. Miljön står inför svåra utmaningar, både nationellt och globalt, och det är viktigare än någonsin att politiska ord ersätts med handling. Men trots att flera områden kräver akut uppmärksamhet har till exempel den negativa utvecklingen för Östersjöns vilda matfiskar inte prioriterats, snarare tvärtom. Arbetet i våra projekt och kunskapsbyggande program känns därför viktigare än någonsin. Dels för att bidra med ny kunskap om åtgärder för en friskare Östersjö, och för att visa att förändring är möjlig – när ord blir handling.
Det fiskeripolitiska läget
Under året har Östersjöns fiskekvoter och utflyttning av trålgränsen varit flitigt debatterade ämnen. I slutet av 2021 skrev en nästan enig riksdag ett tillkännagivande om att flytta ut den svenska trålgränsen till 12 sjömil. När den förra regeringen presenterade förslaget hade det urvattnats till ett vetenskapligt projekt där ett fåtal områden skulle få visst skydd, tvärtemot riksdagens skrivelser.
Den nya regeringen kan nu göra om och göra rätt, vilket de också aviserat. I regeringsförklaringen sa Ulf Kristersson att ”särskilda insatser ska göras för att motverka övergödning av Östersjön och för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske”. Det senare går inte att göra utan att förändra uppdraget till HaV – ett politiskt beslut som vi hoppas kommer inom kort.
På vägen mot bättre fiske?
Det årliga ministerrådsbeslutet om nästa års fiskekvoter var inte heller mycket att glädjas åt. Kvoterna på redan stressade fiskpopulationer är fortsatt höga och en kraftig höjning gjordes dessutom för sill i centrala Östersjön. Ramarna som politiken utgår från när de ber om vetenskapliga underlag brister i miljöhänsyn. Till exempel samlar ICES (International Council for Exploration of the Sea) in viktiga data om fiskpopulationernas storlek och åldersfördelning, men kunskapen tas inte med i rådgivningen då den inte finns upptagen i den beställning som ligger till grund för de politiska besluten. Sverige har under året bett kommissionen komplettera beställningen till ICES. Vi ser med tillförsikt fram mot att nästa års kvoterna tas på starkare vetenskaplig grund!
Glädjande nog har det tagits ett stort steg framåt för att komma till rätta med bristen på större strömming i Bottniska viken. En studie från SLU Aqua visar att fisketrycket borde sänkas med 80 procent, en insikt som vi hoppas kommer påverka kvotsättningen nästa år. Det kommer att bli en av flera heta potatisar i nästa års fiskeripolitiska debatt.
Projekt för en levande Östersjö
ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön
2022 var projektets första lyckade verksamhetsår då torskarna på forskningsstationen Ar både lekt och små larver kläckts fram som sedan satts ut i Östersjön.
– Det har varit ett otroligt spännande år! Torskarna har vuxit till sig rejält under sin tid på stationen och vi har satt ut ca 800 000 torsklarver på några utvalda platser i Östersjön, säger Johanna Fröjd, projektledare för ReCod på BalticWaters.
Några av torskarna har också lämnat stationen för att ge plats till en ny generation fiskar som flyttat in för att säkerställa genetisk variation hos torsklarverna. Ett 20-tal har flyttat till Skansen, medan ett 20-tal släpptes tillbaka till Östersjön. Nu ser vi med spänning fram emot nästa säsong med ny torsklek och fler utsättningar.
Läs mer om projektet ReCod här.
Levande vikar
I början av sommaren var forskarna inom projektet klara med den omfattande kartläggningen och analysen av ett stort antal grunda havsvikar längs Svealandskusten. Samtliga vikar som undersökts var kraftigt påverkade av övergödning, fysisk påverkan (exempelvis muddring, vassklippning och båttrafik) och/eller högt fisketryck. Fyra åtgärdsvikar valdes ut för att under sommaren och hösten undersökas vidare. Dels för att ta reda på vilka restaureringsbehov respektive vik har, dels för att prata med boende runt vikarna för att förankra projektet. Nu fortsätter arbetet med att analysera prover och data som samlats in under året. Baserat på resultaten från analyserna ska forskarna ta fram en restaureringsplan för varje vik för att nästa år påbörja åtgärdsarbetet.
Foton: Linda Kumblad, Stockholms universitets Östersjöcentrum/BalticWaters
Läs mer om Levande vikar på vår hemsida eller kika på det senaste nyhetsbrevet från projektet.
Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel
Hur skapar vi ett mer cirkulärt jordbruk när hela regioner har specialiserat sig på djurproduktion – och därmed producerar ett överskott av näring i form av gödsel – medan andra regioner specialiserat sig på växtodling och har ett underskott av näring? Djurgödsel, med all dess näring, är för tungt för att transportera långa sträckor. Specialiseringen har därför lett till ett ökat behov av mineralgödsel i växtodlingsintensiva områden, samtidigt som överskottet av näring i djurtäta områden riskerar att läcka och bidra till övergödningen i Östersjön. I projektet Cirkulär NP testar och utvärderar några av forskarna separeringsmetoder medan Athanasios Pantelopoulos, forskare vid institutionen för mark och miljö på SLU, undersöker hur man kan framställa gödselprodukter som kan transporteras mer kostnadseffektivt.
– Vi hoppas kunna ta fram ett koncept för vidare förädling till torra transporterbara produkter, med bra sammansättning av växtnäring. Det innebär kemiska analyser, inkubationsstudier på lab och odlingsförsök, säger forskaren Athanasios i en projektartikel.
I vår startar odlingsförsök och vi ser med spänning fram emot resultaten!
Läs mer om projektet Cirkulär NP här.
Kunskapsbyggande program
Under året har BalticWaters utsett 7 stipendiater inom Stipendieprogram för forskare i början av karriären samt beviljat medel till 4 nya forskningsprojekt inom programmet för mindre forskningsprojekt och förstudier. Stiftelsen har även startat upp stipendietävlingen Elever för Östersjön – en skolresa med havet i fokus för att öka kunskapen om Östersjöns utmaningar och möjligheter hos elever i årskurs 8–9. Känner du en vetgirig klass som vill dyka ned i Östersjöns fascinerade miljö? Tipsa då om att delta i stipendietävlingen som pågår fram till 1 februari 2023.
Sist, men absolut inte minst, har vi haft äran att ha traineerna Douglas Bjäresten och Lisa Stockhaus hos oss i tre månader. Läs mer om traineeprogrammet, Douglas och Lisa och här. Håll utkik på vår hemsida i början av nästa år för att läsa traineernas rapport som handlar om hur vi kan öka lönsamheten i det svenska fisket.
Nästa år
2023 kommer att bli ett minst lika intensivt år som 2022. Vi ser fram emot all den nya kunskap som kommer produceras i våra olika projekt och kunskapsbyggande program, samtidigt som vi kommer fortsätta arbeta för att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.
