Under vinterhalvåret har forskarna inom projektet Levande vikar bearbetat och analyserat de mätningar och prover som togs under 2022. Under våren 2023 fortsatte provtagningsprogrammet som ska följa vikarna under hela projektperioden. Arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder och förslag på skräddarsydda planer framåt för respektive vik pågår för fullt. Året kommer bli innehållsrikt med både åtgärdsarbete och fortsatt forskning.
Forskning och fallstudier fortsätter
För att fortsätta få in värdefull information till åtgärdsarbetet kommer forskningen inom fallstudierna att fortskrida. Fallstudierna har kommit olika långt och kommer pågå olika länge:
Ökad fosforbindning i sediment
I grunda vikar finns generellt lättlöslig fosfor en bit ned i bottnarna. Vid muddring och erosion kan detta sedimentlager komma att friläggas, vilket bidrar till att fosforn kan frisättas till vattnet och driva på tillväxten av exempelvis växtplankton. För att undersöka detta närmare, och testa om fosforbindningen kan stärkas i sedimenten, startades pilottester i Högklykeviken och Långbroviken under förra sommaren. Under pilottesterna utvärderas aluminiumbehandling som åtgärd för att binda fosfor i sedimenten i dessa miljöer. Pilottesterna avslutas under 2023 och resultaten kommer ligga tillgrund för om det är en åtgärd som är lämplig att testa och utvärdera i full skala i åtgärdsvikar. Läs mer om hur muddring och vattenströmmar som eroderar sediment kan riskera fosforläckage här.
Emil Rydin, docent i limnologi, tar en sedimentpropp i Högklykeviken. Foto: Linda Kumblad, BalticWaters/SU Östersjöcentrum
Effekten av vassklippning
Forskningen om hur vassklippning påverkar mängden näring och kol i bottnarna fortsätter även i år. Proverna från förra årets fältarbete håller just nu på att analyseras i laboratoriet och en mastersstudent ska undersöka hur mycket kol som finns i sedimenteten under vassen, och om kolhalterna förändrats efter vassklippning. Under hösten och vintern görs analyserna på allt datamaterial från fallstudien och resultaten kommer sammanställas i en vetenskaplig artikel, som kommer ligga till grund för råd om vassklippning. Läs mer om kustens kompost i artikeln ”Den komplexa vassen” och håll utkik efter Östersjöfestivalen, där forskningen om vass ska bli till musik. Dessutom har våra forskare, tillsammans med bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, tittat närmare på hur mängden vass påverkar mängden gädda i en nyligen publicerad studie.
En av projektets forskare, Åsa Nilsson Austin, har tilldelats ett stipendium från BalticWaters som kommer möjliggöra analyser av stabila isotoper av kol och kväve, och som kommer att hjälpa oss att förstå om den mesta näringen och kolet som lagras i vasshaven kommer ifrån land eller ifrån havet. Det kommer blir värdefull kunskap för att bedöma om vassklippning är lämpligt eller inte i dessa miljöer.
Småbåtars påverkan på grunda havsvikar
Under 2023 fortsätter studien med att undersöka småbåtars effekt på ekosystemet, främst hur mycket partiklar och växtnäring som båtarna rör upp från botten när de körs över grunda områden (< 3 m). Småbåtarnas påverkan sätts i relation till andra faktorer som kan bidra till uppgrumling, så som vind, vågor, avrinning från land och övergödning. Det grumliga vattnet kan i sin tur påverka både växtlighet och djurliv i vikarna. Under våren placerades dataloggrar ut i fem trafikerade områden för att undersöka om grumlingen skiljer sig beroende på hur intensiv båttrafiken är och för att se hur länge det är grumligt. Som komplement tas även vattenprover och sedimentprover och vattenväxter inventeras, för att kunna undersöka flera olika samband mellan båttrafiken och miljön.
Läs mer om fallstudien och hur undersökningarna går till i artiklarna ”Hur påverkar motorbåtar Östersjöns grunda vikar?” och ”Det är lätt att bidra till ett mer hållbart båtliv”, och titta på reportaget på TV4.
Vänster bild: Två utav båtarna som används i båtstudien. I mitten: Åsa Nilsson Austin, postdoktor, simmar ut till en boj för provtagning av vattnet. Foto: Frida Tornberg, Balticwaters. Till höger: Vattenprover före (vänster behållare) och efter (höger behållare) en båt kört förbi. Foto: Joakim Hansen, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Bottenvegetationens utveckling
I förra nyhetsbrevet gick det att läsa om genomförda expeditioner som kartlagt bottenvegetation i grunda vikar – en upprepning av de historiska undersökningarna som genomfördes första gången på 1960-talet.
Forskarna har kunnat konstatera att bottenvegetationen genomgått tydliga förändringar över tid där vissa arter har minskat och andra har ökat. Orsakerna till förändringarna kan vara relaterade till både övergödning och andra aktiviteter som leder till grumling, sedimentering och försämrat ljus ner till botten. Varmare temperaturer tros också kunna ha påverkat utvecklingen. De här idéerna ska undersökas och testas noggrannare i projektets fallstudie om bottenvegetationens utveckling, som beräknas bli klar först under nästa år. Totalt ska 20 vikar längs Svealandskusten ingå och dessutom 6–10 vikar på Åland genom ett samarbete med Husö biologiska station.
Hur upplevs och nyttjas de grunda havsvikarna?
De boendes lokala kunskap om vikarna är viktig. Många har bott och vistats vid sin vik under en längre tid och har följt förändringarna i miljön. Även de som bott vid vikarna en kortare period har uppmärksammat problemen. Därför ses deras kunskap som ett viktigt komplement till de naturvetenskapliga undersökningarna. Ett första informationsmöte med respektive åtgärdsvik är genomförda, där forskarna berättade om projektet och de boende fick ställa sina frågor.
I fjol och i våras skickades enkäter ut till boende runt grunda vikar vilket har gett värdefull information om hur de upplever och använder sin havsvik. Under vårvintern påbörjades uppföljande intervjuer med ett slumpmässigt urval av boende för att få fördjupande kunskaper om deras relationer till viken. Fler intervjuer kommer genomföras under våren och hösten. Läs mer om vikten av lokal kunskap i artikeln ”Lokal kunskap behövs för att restaurera Östersjöns grunda vikar” och lyssna på Vetenskapsradions inslag om studien. Repris på ett längre reportage som Vetenskapsradion På djupet har gjort om projektet Levande vikar går att lyssna på här.
Stort tack till alla er som bidragit till studien!
Arbetet framåt
Förutom att forskare från projektet kommer besöka vikarna under årets gång för provtagningar, likt tidigare år, kommer det i år vara mer rörelse i åtgärdsvikarna i samband med arbetet i att identifiera lämpliga åtgärder och förslag på skräddarsydda planer. När åtgärderna är identifierade och på plats kommer de övervakas och utvärderas allt eftersom projekttiden går. Det vi redan nu vet är att det kan ta tid för en åtgärd att visa på önskad effekt, men skulle det visa sig att en åtgärd inte fungerar är forskarna redo att testa andra åtgärder. Även det lokala förankringsarbetet kommer fortsätta under projekttidens gång.
Om ni ser oss vid vikarna i sommar, fråga oss gärna vad vi gör!
Om Levande vikar
Projektet syftar till att restaurera ett antal kraftigt påverkade grunda havsvikar i Östersjön och samtidigt ta fram och sprida användbar kunskap om lämpliga metoder för hur det kan göras, och vad det kostar. Projektet genomförs av och finansieras av BalticWaters och Stockholms universitet, och med finansiellt stöd från länsstyrelsen i Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna. Läs mer om projektet här.
