Nu är det äntligen dags att göra båten redo för sjösättning inför sommarsäsongen! Många båtägare ser säkert fram emot att få njuta av havet, men vad har egentligen fritidsbåtar för påverkan på Östersjöns miljö? Vad kan båtägare göra för att bidra till ett mer hållbart båtliv? Det är något som undersöks inom projektet Levande vikar i en fallstudie. Fallstudien fortsätter under 2023, men redan nu kan forskarna ge enkla, handfasta rekommendationer till båtägare.
Grumligt vattnet i Östersjöns grunda vikar är ett känt problem. En av orsakerna till grumligheten kan vara fritidsbåtarna. Du har kanske lagt märke till att det kan bildas ett brunsvart moln i vattnet bakom båten efter att du dragit på gasen? Det är botten rörs upp, men hur mycket fritidsbåtar rör upp partiklar från botten och hur uppgrumlingen påverkar kustmiljön har tidigare inte forskats på. Tills nu. I fallstudien om småbåtars påverkan på uppgrumling, som är en av fler fallstudier inom projektet Levande vikar, pågår just nu undersökningar i ett urval av vikar längs med Svealandskusten.
– Vi vill undersöka hur mycket småbåtar bidrar till uppgrumling och frigörande av näring till vattnet och därmed hur stor miljöpåverkan båtarna har i relation till andra faktorer, så som vind-genererad grumling och grumling orsakad av övergödning. Resultaten kommer bidra med kunskap till potentiella åtgärder i restaureringen av kraftigt påverkade grunda havsvikar inom projektet Levande vikar, säger Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en utav forskarna inom projektet.
Grumlingens påverkan på miljö och människa
En av de biologiskt rikaste naturmiljöerna i Östersjöns kustområde är de grunda havsvikarna. Med riklig bottenvegetation är de viktiga lek- och uppväxtplatser för flera fiskarter som simmar in från öppnare kustområden för att lägga sin rom i det varmare vattnet. Men glesas bottenvegetationen ut, eller försvinner helt, kan det få konsekvenser för fiskesamhällena och för hela det lokala ekosystemet. Bottenvegetationen har nämligen fler funktioner än att agera barnkammare för fisk.
– Vattenväxter binder sedimenten, förhindra erosion samt tar upp och lagrar näringsämnen som annars skulle driva på övergödningssymptomen, säger Joakim.
Förutom att havsvikarna är fulla med liv i form av fisk, smådjur, alger och vattenväxter, som är viktiga att värna om, har de också en stor betydelse för oss människor. Vi har länge använt de vågskyddade vikarna som småbåtshamnar och som rekreationsplats. Och trenden verkar fortsätta uppåt.
Antalet bryggor och marinor ökar i takt med att allt fler människor börjar söka sig till kusten. Fler båtar rör sig ute i skärgården och fler båtar innebär också en större risk för påfrestning på kustmiljön.
– Kontinuerlig uppgrumling och sedimentation av partiklar på blad kan resultera i att vattenväxter skuggas från solens strålar, vilket gör det svårt för dem att överleva. Uppgrumlingen kan också frigöra näring som finns bundet i bottensedimenten. När det är mycket näring i vattnet kan planktontillväxten gynnas, som även det gör vattnet grumligt och kan skugga ut bottenvegetationen. Sen är det inte bara miljön som påverkas av grumligt vatten, det är inte lika trevligt för oss människor som vistas vid kusten, berättar Joakim.
Så kör du båt skonsammare
Det är lätt att bli överväldigad av informationen om alla miljöutmaningar vi står inför. Men när det kommer till fritidsbåtars påverkan och vad en enskild individ kan göra så finns det nu rekommendationer baserat på de preliminära resultaten från forskningen. För det är enkelt att undvika och minska uppgrumlingen. Det handlar om att köra skonsamt. Genom att starta och accelerera försiktigt, hissa upp motorn och köra mjukt med låg jämn fart på ett par knop undviks den värsta uppgrumlingen.
– Det är främst de grunda bottnarna i vågskyddade områden som är känsliga. Små öppna 5 meters båtar rör upp sediment ned till ungefär två meters djup. Lite större motorbåtar påverkar sedimenten något djupare, kanske ned till 4–5 m. Bäst är det om man kan undvika att köra över gyttjebottnar under 1,5 m djup, förklarar Joakim.
Förutom att det skonsammare körsättet, så kallat ”eco-driving”, minskar uppgrumling kan det dessutom bidra till att båtens bränsleförbrukning går ner.
Fortsatt forskning framöver
Under 2023 fortsätter forskningen inom fallstudien. Den här gången kommer Joakim, tillsammans med de andra forskarna inom Levande vikar, att fokusera på långtidseffekterna av grumling, det vill säga hur grumlingen beter sig under en längre tid och i relation till annat som orsakar grumling. Olika väderförhållanden ska tas med i beaktning, då vind och regn också kan bidra till att vattnet blir grumligt. Undersökningen kommer kräva att grumligheten mäts kontinuerligt, under olika veckodagar och tider på dygnet, för att se om det skiljer sig beroende på hur intensiv båttrafiken är och hur länge grumlingen blir förhöjd.
För oss andra fortsätter förberedelserna för årets sjösättning och längtan ut till de varma klipporna och glittrande havet. Med oss tar vi vetskapen om hur skonsamt körbeteende kan bidra till ett mer hållbart båtliv.
Vill du veta mer om hur en undersökning går till? Läs artikeln Hur påverkar motorbåtar Östersjöns grunda vikar? och kika på inslaget Hetsig båtkörning kan leda till grumligt vatten: ”Sämre för miljön” på TV4.
Mer om projektet Levande vikar
Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Dels kommer projektet arbeta med att testa och utvärdera åtgärder var och en för sig i ett antal fallstudier, dels ska fullskalig restaurering i några grunda havsvikar längs Svealandskusten genomföras. Levande vikar pågår fram till och med 2027 och genomförs och finansieras av BalticWaters i nära samarbete, och med finansiellt stöd från, Stockholms universitet och länsstyrelsen i Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna. Totalt satsas drygt 45 miljoner kronor på projektet.
