Det är lätt att tro att svaret på att vända den negativa utvecklingen i Östersjöns grunda havsvikar är att genomföra åtgärder. Och det stämmer, men det måste vara ”rätt” insatser som åtgärdar källan till problemet, inte symtomen. För att hitta rätt åtgärder arbetar forskarna inom projektet Levande vikar med vetenskaplig provtagning, analys och uppföljning i åtgärdsvikarna. Men en annan vital del för att åtgärdsarbetet ska lyckas, och resultatet hålla över tid, är den lokala kunskapen och engagemanget. Många som bor och vistas vid vikarna har sett förändringarna i miljön och deras erfarenheter och upplevelser är viktig kunskap som kompletterar den naturvetenskapliga forskningen inom Levande vikar.
Förra året valdes fyra åtgärdsvikar ut för vidare arbete inom projektet. Sedan dess har forskarna arrangerat informationsmöte med boende vid respektive vik och intresset är stort! Många är oroliga över den negativa utvecklingen i sin vik och vill gärna hjälpa till.
– Jag verkar tala för alla här när jag säger att det är fantastiskt kul att ni vill göra åtgärder i vår vik. Vad kan vi göra för att hjälpa till? säger en utav de boende från Sandviken vid informationsmötet i april.
Lokal förankring av det här slaget är viktig av olika anledningar, dels för att bygga förtroende för projektet, dels för att sprida kunskap för att öka lokal förståelse om vikens miljö, dess utmaningar och vad de kan bero på. Samtidigt är de boendes kunskap om närmiljön och hur den förändrats väldigt värdefull för projektet. Exempelvis vilka fiskarter och undervattensväxter som funnits i viken genom tiderna, tidpunkt det började lukta illa från botten eller hur trafikerad viken är, om botten har muddrats och vassklippning gjorts eller hur de enskilda avloppen ser ut. Det kan nämligen vara pusselbitar för forskarna i att förstå samband och mönster om vikens miljö och hur den har utvecklats.
Människan i centrum
För att ta vara på den lokala kunskapen pågår nu en studie där människans upplevelser står i centrum. I höstas bjöds boende vid åtgärdsvikarna in till en enkätstudie där de svarat på frågor om deras relation till viken, hur de nyttjar viken och hur de upplever miljösituationen. Nu genomförs uppföljande intervjuer med ett slumpmässigt urval av respondenterna för att fördjupa förståelsen om människans relation och nyttjande av de marina resurserna. De uppföljande intervjuerna ska hjälpa forskarna förstå vad de boende har för målbild, om de tror att det är möjligt att nå dit och vad de anser behövs för att komma dit. Intervjuerna ger också forskaren information om huruvida det redan pågår egna, lokala initiativ för att förbättra miljön i vikarna och vad som i så fall driver det.
Målet med Levande vikar är att presentera vilka åtgärder som är lämpliga för att förbättra miljökvaliteten i grunda vikar, hur effektiva olika åtgärder är och vad som krävs för att genomföra dem. Projektet ska ta fram handfasta råd och rekommendationer som exempelvis ska kunna användas av kommuner och länsstyrelser, enskilda husägare, samfälligheter eller båtklubbar för att restaurera dessa skyddsvärda miljöer. För är det en sak som studien hittills visat på så är det att de boende vid åtgärdsvikarna är oroliga över den negativa utvecklingen. Vi måste därför hitta sätt att vända utvecklingen, samtidigt som människor ska kunna fortsätta göra det som uppskattas av så många, som att sola och bada, fiska, åka båt eller njuta av ett rikt natur- och djurliv, men inom ekosystemets gränser. Och för det behövs Levande vikar.
Mer om projektet Levande vikar
Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Dels kommer projektet arbeta med att testa och utvärdera åtgärder var och en för sig i ett antal fallstudier, dels ska fullskalig restaurering i några grunda havsvikar längs Svealandskusten genomföras. Levande vikar pågår fram till och med 2027 och genomförs och finansieras av BalticWaters i nära samarbete, och med finansiellt stöd från, Stockholms universitet och länsstyrelsen i Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna. Totalt satsas drygt 45 miljoner kronor på projektet.
