Det är gryning när BalticWaters och Länsstyrelsen Gävleborg hoppar på båten i Gävle. Ombord finns 56 000 små torsklarver som under natten rest från forskningsstationen Ar på Gotland för att släppas ut i Gävlebukten. Förhoppningen är att utsättningen, i kombination med en god förvaltning, kan bidra till att återuppbygga torskbeståndet i fjärden.
Dimman ligger tät över Gävlebukten när Johanna Fröjd och Konrad Stralka från BalticWaters tidigt en augustimorgon ger sig ut på vattnet tillsammans med Niklas Niemi, fiskehandläggare på Länsstyrelsen Gävleborg och yrkesfiskaren Tomas Karlsson. Förutom att bidra till en filmisk mystik suddar den täta dimman ut alla igenkännbara riktmärken. Med hjälp av radar och Tomas vana hand vid rodret kan vi ändå smidigt ta oss fram till Eggegrund vid Gävlebuktens inlopp. Det är här torsklarverna ska sättas ut.
Dimman drar sig undan. Foto: Niklas Niemi
Målet med utsättningen, som möjliggjorts genom finansiering från Ålandsbanken, är att testa om det går att återetablera torsken i Gävlebukten – ett område som tidigare haft gott om torsk men som i dag saknar förutsättningarna som krävs för att torsken ska kunna reproducera sig.
– Det finns ett stort intresse hos både allmänhet och lokala yrkesfiskare av att torsken ska återetablera sig här. Många ser ett behov, inte minst för ekosystemet, berättar Niklas.
Försöket är en del av det storskaliga projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön.
– Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket om torskens ägg och larvstadie. Detta är dock första gången vi sätter ut torsklarver så pass långt norrut i Östersjön, där salthalten är lägre, vilket är en ny erfarenhet för oss, säger Konrad.
Eftersom salthalten är låg i Gävlebukten har föräldrafiskarnas ägg och larver gått i en lägre salthalt än vad vi normalt sett har i ReCod projektet. Syftet är att i största möjligaste mån anpassa larverna till den lägre salthalten så de ska klara av att hålla sig svävande i vattenmassan.
– När larverna är 4-6 dagar gamla börjar de kunna simma, och de är i den åldern vi tror att larverna har störst chans att kunna överleva, säger Johanna.
Torsklarverna, som kläckts från på forskningsstationen Ar på Gotland, ska placeras ut på två olika platser som valts ut av Länsstyrelsen Gävleborg efter intervjuer med lokala yrkesfiskare och noga inventering av miljöförhållanden. Rätt halter av syre, salt och temperatur krävs för att optimera larvernas chanser att överleva.
Väl framme vid utsättningsplatsen tar vi ännu ett vattenprov för att kontrollera temperatur, salt- och syrehalter i vattnet. Med den informationen till hands beräknar Johanna att larverna ska släppas ut på 29 meters djup. De ömtåliga larverna flyttas försiktigt över till utsättningsenheten som sedan sänks ner i vattnet.
Torsklarverna förvaras i påsar i hinkar. Foto: Niklas Niemi
Johanna sänker ner utsättningsenheten med torsklarverna i vattnet. Foto: Niklas Niemi
Torskarverna placeras i utsättningsenheten som sänkts ned i vattnet. Vid rätt djup placeras en metalltyngd på linan. Tyngden släpps och när den når utsättningenheten öppnas enhetens ventiler och larverna släpps ut. Film: Niklas Niemi
Det är viktigt att arbeta snabbt. Torsklarverna är mycket temperaturkänsliga och det blir svårare att hålla dem kylda i takt med att solen rör sig allt högre över vattnet. Men vi är väl förberedda och efter några vändor är till slut alla små larver utsläppta.
Medan båten tuffar tillbaka mot Gävle inleds en period av tålamod och väntan. Utsättningen kommer att följas upp under 2025 för att se om larverna klarat sig och växt upp till småfisk. Men Niklas på Länsstyrelsen i Gävleborg förbereder sig redan på framtida utsättningar.
– Torsklarverna borde ha goda chanser att överleva men hur det går återstår att se, säger Niklas.
– Vår förhoppning är att fortsatta utsättningar och en god förvaltning kan bidra till att återuppbygga torskbeståndet i Gävlebukten, stärka hela ekosystemet och ge våra lokala yrkesfiskare en förnyad framtidstro, avslutar han.
Vi önskar torsklarverna lycka till!
Nyfiken på att höra mer om hur det gick till när torsklarverna simmade ut i Gävlebukten? Lyssna på ett kortare inslag i Vetenskapsradion i P1 här samt ett längre reportage i Naturmorgon här.
Om ReCod
Projektet genomför på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet.
ReCod genomförs och finansieras av BalticWaters och Uppsala universitet. Därutöver finns ett antal partners som på olika sätt bidrar till projektet: Leader Gute, Region Gotland, Sveriges Lantbruksuniversitet och Ulla och Curt Nicolins stiftelse. Totalt satsas drygt 50 miljoner kronor på projektet.
Vill du veta mer? Kika in på projektet hemsida.
