Publikationer

2024 års fiskekvoter visar att EU:s ansvariga ministrar bänder lagarna, som reglerar fiske, ekosystem och havsmiljö, till bristningsgränsen.

Är 2023 året när Östersjöfisket, och fisken, tog slut? Vi kommenterar kommissionens förslag för nästa års fiskekvoter på sill och strömming, och undersöker vägar framåt för att rädda sillen.

Inspel till det pågående arbetet med en ny livsmedelsstrategi

Internationella havsforskningsrådet har publicerat sin rådgivning för fisket i Östersjön under 2024 och vi ser en oroväckande trend

Varje steg i kvotprocessen är förknippat med osäkerheter. Vid en felaktig uppskattning av riskerna kan konsekvenserna bli ödesdigra.

Opinionstrycket ledde förra året till ett regeringsuppdrag som skulle motsvara en utflytt av trålgränsen, men uppdragets utformning och genomförande haltar.

En ny granskning av BalticWaters visar att tiotusentals kilo, eller tusentals procent av en art, kan redovisas fel under en enda lossning i hamn.

Förra året blev ett förlorat år för att införa viktigt skydd för Östersjöns fiskarter. Här listar vi de fem viktigaste åtgärderna för Östersjöns fiske 2023.

I årtionden har politiken brustit i att hantera problemen i Östersjön, nu är det hög tid att samarbeta för att förändra politiken.

I mitten av oktober sattes 2023 års fiskekvoter för Östersjön. Fisket på sill borde sänkts med över 60 procent – ändå sattes kvoterna högt.

Ska sillen ges en chans att återhämta sig måste vi också ta hänsyn till skarpsillen – en okänd men viktig spelare i Östersjön.

I ett samråddsvar lyfter vi nödvändiga förändringar för att EU ska nå målen om hållbart fiske.

Politiker pressar forskarnas redan osäkra råd – när ska Sverige säga ifrån?

BalticWaters har analyserat partiernas enkätsvar om hur de ser på fisken i Östersjön.

Valet närmar sig och BalticWaters har frågat hur partierna ser på fisken i Östersjön. Hur vill de skydda Östersjöns fiskbestånd, och vilka frågor har de drivit den senaste mandatperioden?

Under året har vi skrivit flera Östersjöbrief för att belysa olika aspekter på fiskeripolitikens och arternas kris som vi nu har samlat till lite sommarläsning.

BalticWaters har med hjälp av NEPA gjort en attitydundersökning bland allmänheten i länen längs Östersjön. Undersökningen visar att Östersjöns miljö har stor betydelse för väljarna, oavsett partitillhörighet.

Trålgränsen ska flyttas ut, på prov, och i avgränsade försöksområden längs ostkusten. Vad betyder det egentligen, och kommer åtgärden kunna ge det skydd som sillen så akut behöver?

Råden utgör underlag för förhandlingarna inför nästa års kvoter och grund för kommissionens kvotförslag som behandlas under ministerrådet senare i höst. Råden är viktiga, men bör användas med förstånd.

HaV:s kostnader för fiskerikontroll ligger på 100 miljoner kronor, vilket motsvarar nära en åttondel av landningsvärdet för svenskt fiske.

Fiskeindustrins ingrepp och politikernas brist på ingripanden håller på att förstöra Östersjöns ekosystem för lång tid framöver. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik är ett fåtal storskaliga industrifiskare.

Det fiskas stora mängder sill och strömming i Östersjön, men bara en bråkdel blir mat för människor. De senaste decennierna har det storskaliga fisket drabbat Östersjön hårt. Varför prioriterar vi så fel?

Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare.

Fiskbeståndens kris är ett av Östersjöns allvarligaste miljöproblem. Torsken har kollapsat, sillen har minskat dramatiskt och flera andra viktiga bestånd är hotade. Hur kan detta ske?

Mycket sägs om fisket och beståndens utveckling i Östersjön, men vad stämmer egentligen? Här försöker BalticWaters bemöta vanliga påståenden i debatten.

Förra månaden kom beslutet – riksdagen uppmanar regeringen att flytta ut trålgränsen. Ett viktigt beslut är taget, här är nästa steg

Det är svårt att överskatta sillens och strömmingens betydelse för Östersjön och för Sverige. Sillen är kanske en av de mest betydelsefulla arterna.

Trots att EU-kommissionens kvotförslag för år 2022 ligger nära de vetenskapliga rekommendationerna behövs starkare åtgärder för att skydda sill och strömming.

Det storskaliga fisket i Östersjön tillåts fortsätta, trots att flera arter är i kris eller redan kollapsade. Politiker och myndigheter hänvisar ofta…

Trots den stora byråkrati som föregår varje års beslut om fiskekvoter har systemet misslyckats med att skydda Östersjöns kommersiella fiskarter, som nu är i olika stadier av kris.

Det senaste året har många röster höjts för att flytta ut trålgränsen längs ostkusten för att skydda lekande sill och strömming, men ändå händer inget.

Sill och strömming i Östersjön minskar, samtidigt som individerna blir magrare och växer långsammare. Utvecklingen är skrämmande lik torskens…

EU måste snabbt lämna dagens lågupplösta enartsförvaltning, annars riskerar sillen att gå samma öde till mötes som torsken redan gjort.

Fiskeåret som varit och vad vi ska vara vaksamma på under 2021. Året 2020 har varit speciellt på många sätt, så även för fisket i Östersjön.

Den 19 – 20 oktober träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg för att bland annat besluta om fiskekvoter i Östersjön för nästa år.

I decennier fiskades i genomsnitt 150 till 200 tusen ton torsk per år i Östersjön. Men efter år av överfiske, felaktiga politiska beslut och en slapp förvaltning kollapsade torskbeståndet.

Av BalticSea2020
I vår fiskebrief har vi hittills fokuserat på Östersjötorskens kris, men vi har flera gånger påpekat behovet av en ekosystembaserad förvaltning.

Av BalticSea2020
Fredagen den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för Östersjötorsken.

BalticSea2020
I slutet av april beskrev tidningen Mitti supertrålaren Clipperton från västkusten, som i vattnen utanför Stockholms län ensam fiskar 175 gånger mer strömming än alla länets fiskare tillsammans.

Av BalticSea2020
I höstas fattade ministerrådet för första gången ett drastiskt beslut om östersjötorsken – kvoten sattes till 0 för allt torskfiske under 2020.

Av BalticSea2020
I mitten av oktober träffades EUs fiskeministrar. Besluten som de fattade är i huvudsak bra för Östersjötorsken.

Av BalticSea2020
Mycket står på spel när landsbygdsminister Jennie Nilsson möter EU:s övriga fiskeministrar den 14 – 15 oktober.

Av BalticSea2020
Nu vilar ett mycket tungt ansvar på regionens politiker – de måste stå emot särintressen som vill fortsätta fiska samtidigt som de måste säkerställa att förslaget om fiskestopp för 2020 följs av långsiktiga åtgärder.

Av BalticSea2020
Kommissionen föreslår inför 2020 förbud för allt riktat torskfiske i det östra beståndet och för det västra beståndet föreslås en kraftig minskning av kvoten

Av BalticSea2020
Östersjötorskens kris har gjort att Kommissionen i slutet av juli införde ett omedelbart stopp för fiske resten av året.

Av BalticSea2020
Juni har varit en händelserik månad för fiskepolitiken och Östersjötorsken.

Av BalticSea2020
Den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för Östersjötorsken.

Av BalticSea2020
Östersjötorskens situation är så allvarlig att vi närmar oss sista chansen för en återhämtning av beståndet, annars kommer det ödeläggas.

Av BalticSea2020
Jennie Nilsson och miljöminister Isabella Lövin skriver om Östersjötorskens kris i en debattartikel i SvD.

Av BalticSea2020
Den katastrofala utvecklingen för Östersjötorsken fortsätter utan synliga tecken på att myndigheter eller politiker agerar.

Av BalticSea2020
Svenska politiker måste engagera sig i processen långt tidigare än dagarna före ministerrådet i oktober.

Av BalticSea2020
Vetenskapsmän, byråkrater och politiker är sysselsatta i princip året om för att analysera, lämna underlag och fatta beslut om hur mycket torsk som får fiskas. Ändå lyckas man inte vända utvecklingen.

Av BalticSea2020
EU kommissionen har lämnat sina förslag till kvoter för nästa års torskfiske i Östersjön.

Av BalticSea2020
Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd som kan genomföras direkt och skulle ha stor påverkan på torskbeståndens möjlighet att återhämta sig.

Av BalticSea2020
Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner som vill ha levande kustsamhällen.

Av BalticSea2020
ICES föreslår att torskkvoten för det östra beståndet begränsas till knappt 16.700 ton. Det är en minskning med närmare 40 procent från förra årets råd.

Av BalticSea2020
Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk. Därför är ett livskraftigt torskbestånd av stor betydelse för ekologi och miljö.

Av BalticSea2020
Forskning visar att torsken i Östersjön har en central roll i havets ekosystem. Som toppredator spelar torsken en stor roll för växt- och djurlivet.

Av BalticSea2020
Östersjöns miljö definieras bland annat av att det består av färre arter i förhållande till andra havsområden. Artfattigdomen gör Östersjön känslig gentemot förändringar.

Av BalticSea2020
Varje år slängs miljontals torskar överbord i Östersjön, trots att det sedan 2015 är förbjudet.

Av BalticSea2020
Vi har ett torskbestånd i Östersjön som är på väg mot kollaps, men förslag om drastiska åtgärder avfärdas för att skydda fiskenäringen.