Masterarbete inom projektet Levande vikar

Inom ramen för projektet Levande vikar har Erik Rudolfsson, student i marinbiologi vid Stockholms universitet, skrivit sitt masterarbete ”The potential effect of bottom-dwelling fish on water quality in shallow coastal bays in the Baltic Sea”. Vattnets turbiditet, eller grumlighet, påverkar bland annat hur mycket solljus som når ned till botten och därmed vilka växt- och djurarter som kan leva i miljön. Bottenlevande karpfiskar, såsom brax och sutare, har i tidigare studier påvisat effekt på turbiditeten. Bland annat genom hur de söker föda – de rotar runt i botten vilket i sig grumlar upp sedimenten samtidigt som det frigörs näringsämnen som legat bundet i botten. Fiskarna lever även på zooplankton, som i sin tur äter växtplankton. Minskar mängden zooplankton kan växtplankton växa till vilket bidrar till ökad grumlighet. Men dessa studier har gjorts i sjöar. Det finns få studier om relationen mellan bottenlevande karpfiskar och turbiditet i grunda vikar, och än färre i grunda vikar i Östersjön. 

Grunda vikar skiljer sig framför allt från sjöar genom att de har ett utbyte med vattnet utanför viken. Det påverkar vattenmiljön i viken på flera sätt, bland annat vattnets temperatur, salthalt och artsammanstättning. Sommaren 2021 gav sig Erik ut med projektet Levande vikar och gjorde fältundersökningar i 21 vikar längs Svealandskusten för att undersöka om bottenlevande karpfiskar har en effekt på grumligheten, eller om det är andra faktorer som har större påverkan.

Det Erik kunde se från resultatet är att relationen mellan bottenlevande karpfiskar och grumligheten är osäker.

– Vi har två modeller som beskriver variationen i grumlighet lika bra. Den ena modellen stödjer hypotesen att biomassa av bottenlevande karpfiskar ökar grumligheten, medan den andra modellen inte gjorde det. Vad resultatet däremot visar är att vågexponering och fosforkoncentration har en signifikant påverkan på grumlighet. Skillnaden mellan de två modellerna är små i hur väl de beskriver variationen i grumlighet, men modellen som stödjer en relation mellan karpfiskar och grumlighet har ett större statistiskt stöd under sig. Det bevisar ytterligare att det finns någon form av relation mellan bottenlevande karpfiskar och grumlighet i vikar, säger Erik.

Erik menar också att det finns en chans att bottenlevande karpfiskar i stället är lockade till vatten med hög grumlighet snarare än att de skapar dessa miljöer. Han poängterar dock att chansen för det är låg med den statistiska metoden som användes, men det är en möjlighet.