En gång i tiden fanns det gott om torsk i Gävlebukten, så pass mycket att yrkesfiskare från flera Östersjöländer tog sig dit för att fiska. I dag ser situationen helt annorlunda ut. Överfiske och ohållbar förvaltning har försatt Östersjötorsken i en akut situation och det finns inga tecken på att beståndet återhämtar sig. Men BalticWaters, tillsammans med Länsstyrelsen i Gävleborg, vill testa om det går att återetablera torsken i Gävlebukten genom att sätta ut torsklarver.
I Gävlebukten finns inte de förutsättningarna som krävs för att torsken ska kunna reproducera sig. Salthalten och syrenivån är alldeles för låg i området vilket gör att ägg och spermier inte överlever. I dag finns det bara en plats kvar i Östersjön som har de rätta förutsättningarna för en lyckad torskreproduktion – Bornholmsdjupet i södra delarna av innanhavet.
En återetablering av torsk i Gävlebukten är därför en utmaning, men med kunskap från projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön kan vi hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet. Redan vid lektillfället på forskningsstationen Ar kommer en rad olika åtgärder tas för att anpassa larven till förutsättningarna som råder i Gävlebukten. Men först ska länsstyrelsen i Gävleborg, som också bistår med tillstånden som behövs, genomföra inventeringar under våren för att hitta lämpliga utsättningsplatser för torsklarverna.
Bild 1: Befruktade torskägg. Bild 2: Larver som har utvecklats i befruktade ägg. Bild 3: En torsklarv, bara några dagar gammal. Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters (bild 1-2) & Johanna Fröjd, BalticWaters (bild 3).
Studien, som genomförs av BalticWaters och Länsstyrelsen i Gävleborg, möjliggörs med finansiering från Ålandsbanken. Larverna kommer att sättas ut på väl utvalda platserna utanför Gävles kust.
– Stödet från Ålandsbanken möjliggör ett unikt experiment inom vårt projekt ReCod, ett test där vi anpassat salthalten i kläckerier så den matchar miljön runt Gävlebukten. Med tanke på de positiva indikationerna vi har från våra andra utsättningsvikar, så blir det mycket intressant att följa experimentet i Gävlebukten, säger Konrad Stralka, VD på BalticWaters.
Projektet kommer följas upp under 2025 för att undersöka om larverna överlever och växer upp till småfisk. Förhoppningen är att utsättningen av torsklarver, kombinerat med en god förvaltning, kan leda till torskens återkomst i Gävlebukten.
Bilden till vänster visar utsättningsenheten som används för att sätta ut torsklarver. Innan utsättningen tas planktonprover för att undersöka djurplanktontillgången och ljustester för att undersöka sikten. Sikten är avgörande för att veta hur djupt ned torsklarverna kan hitta föda. Man mäter även temperatur, salthalt och syre för att ta reda på lämpligt djup och plats i fjärden där torsklarverna ska släppas ut.
Om ReCod
Projektet genomför på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet. ReCod genomförs och finansieras av BalticWaters och Uppsala universitet. Därutöver finns ett antal partners som på olika sätt bidrar till projektet: Leader Gute, Region Gotland, Sveriges Lantbruksuniversitet och Ulla och Curt Nicolins stiftelse. Totalt satsas drygt 50 miljoner kronor på projektet.
Vill du veta mer? Kika in på projektet hemsida.
