Allt pekar på att vi fortsätter att fiska ned Östersjöns fiskpopulationer – för nu råder brist på både sill och skarpsill. Samtidigt befinner sig regeringen i ett knivigt läge. Fiskeripolitiken är internationell, och utan samverkan mellan grannländer kommer ingen större förändring att ske.
Matvarujätten ICA meddelade i dagarna att utbudet av ansjovis är begränsat och att vissa butiker kommer ha sämre tillgång. Anledningen? Storleken på skarpsillen har minskat, och eftersom ansjovis tillverkas av skarpsill har produktionsproblem uppstått. Samtidigt har det under hela året larmats om bristen på sill för inläggning.
Så, vad gör ansvariga politiker i regionen åt saken? En tillfällig stängning för skarpsillsfiske träder i kraft nästa sommar. Men det är sent på säsongen, majoriteten av fisket sker redan under vinter och tidig vår.
Ministerrådets kvotförhandlingar om skarpsillen var mycket svåra och var den agendapunkt som diskuterades mest under mötet, enligt en tjänsteman från samarbetsforumet BALTFISH. Det tyska ordförandeskapet i BALTFISH, med stöd av Sverige, ville egentligen ”göra mer” för skarpsillen än vad man lyckades med. Det indikerar att ordförandeskapet sannolikt föredrog ett fiskestopp under vinter eller vår, men fick inte tillräckligt stöd från medlemsländerna.
Vad är BALTFISH?
BALTFISH, eller Forumet för fisket i Östersjön, är en regional organisation som samlar EU-länder runt Östersjön för att diskutera och samarbeta kring fiskerifrågor. Forumet bildades 2009 och hanterar frågor som fiskekvoter, förbud mot utkast och förvaltningsplaner. Organisationen spelar en viktig roll i att forma fiskeripolitiken i Östersjöregionen genom att främja samarbete mellan länder och intressenter.
Illustration: Sofie Handberg
Apropå kvotförhandlingarna så hade landsbygdsministern riksdagens mandat att verka för minskade kvoter, men kunde inte övertala andra EU-länder att stödja Sveriges position. Utfallet signalerade att Sverige befinner sig i ett svårt läge – viljan finns, men ensam är inte stark.
Om vi ska lyckas måste vi få gehör från våra grannländer. Arbetet med att samverka och nå samsyn tar tid och borde initieras redan i början på året. Nästa år är Sverige ordförande i BALTFISH vilket ger en god möjlighet att prata med våra grannar – landsbygdsminister Kullgren har påbörjat det arbetet, och det behöver nu fortsätta och intensifieras. Ett första steg skulle kunna vara att hitta en modell för att öka mängden fisk, och på sikt fisket i Bottenviken, där Sverige och Finland tillsammans har rådighet.
Ministerrådet kan ha brutit mot lagen – igen
Under kvotförhandlingarna fattades ett beslut som hittills gått under radarn – fiskekvoten för skarpsill i Östersjön fastställdes sannolikt på en nivå som kan vara olaglig. Med en kvot på 139 500 ton verkar det som att ministerrådet återigen bryter mot den så kallade ”femprocentsregeln” som EU-parlamentet i september röstade för att behålla. EU-kommissionen uttalade sig kritiskt om beslutet och anser att det minskar sannolikheten för att beståndet lyckas återhämta sig, och framför allt – att det troligen inte är förenligt med fiskerilagstiftningen. Även här förordade Sverige en försiktigare hållning, men utan att våra grannar ville lyssna.
Kvoten för skarpsill ligger trots allt i linje med fångstintervallet i internationella havsforskningsrådets (ICES) vetenskapliga rådgivning, vilket rättfärdigar beslutet, men på tveksamma grunder. Samtliga föreslagna fångstnivåer som ICES lämnar innebär en risk på över fem procent att beståndet minskar till ohållbara nivåer – vilket bryter mot femprocentsregeln.
Femprocentsregeln
Den så kallade ”femprocentsregeln” är en typ av säkerhetsspärr som innebär att fisket ska minskas om ett bestånd hamnar på kritiskt låga nivåer.
Läs mer i paragraf 4.6 i Östersjöns fleråriga förvaltningsplan.
Bryter EU:s fiskeministrar mot lagen?
Ministerrådet bröt sannolikt mot fiskerilagstiftningen när de år 2023 beslutade om sillfisket i centrala Östersjön. I år verkar rådet återigen ha tagit beslut som kan strida mot lagen, denna gång gällande skarpsillen.
Läs vår rapport ”Bryter EU:s fiskeministrar mot lagen?”
Små steg mot en bättre framtid
Att det nu står klart att även skarpsillen verkar vara på nedgång är inte det enda som det gångna året har fört med sig. Havs- och vattenmyndigheten har meddelat att det vetenskapliga försöket att flytta ut trålgränsen på prov inte kommer att genomföras i norra Östersjön då ett effektivt genomförande anses kräva en förändring av finsk lagstiftning – och Finland vill inte ändra lagen. Anledningen till Finlands ståndpunkt låter Havs- och vattenmyndigheten vara osagd.
Men kanske kommer trålgränsen trots allt att flyttas ut i andra delar av Östersjön. I november beslutade riksdagen om inriktningen för havsmiljöpolitiken med utgångspunkt i regeringens havsmiljöproposition där regeringen menar att trålgränsen bör flyttas ut längs hela ostkusten. Det är ytterligare ett tecken på att våra svenska politiker rör sig i rätt riktning – mot att återuppbygga våra fiskpopulationer så att vi kan ha ett rikare och mindre riskfyllt fiske i framtiden.
Det väntas också nya förslag från regeringen i början av 2025, exempelvis utökat skydd i marina skyddade områden, vilket också kan bringa ljus i mörkret.
Men faktum kvarstår: Sverige befinner sig i ett låst läge. Det krävs nya tankar och angreppssätt för att lyckas återuppbygga fiskbestånden och etablera ett hållbart fiske i Östersjön.
Vi behöver satsa mer på nationella åtgärder, där Sverige inte behöver godkännande från andra EU-länder. Samtidigt bör vi verka långsiktigt för att andra Östersjöländer delar Sveriges syn på situationen i Östersjön. Vi måste gemensamt vilja öka mängden fisk, och därmed fisket – inte nöta det till botten.
Skarpsill, en art som liknar sillen
men är mindre i storleken.
Illustration: Wilhelm von Wright.
De politiska samtalen om fisket pågår hela året och Sverige har under 2025 en unik möjlighet att påverka debatten. Vi hoppas att regeringen fortsatt engagerar sig och visar att de prioriterar en förbättring av miljön i Östersjön och slår vakt om våra fiskbestånd.
Briefen i korthet
Regeringen befinner sig i en knivig sits. Under 2024 har man inte lyckats få gehör i EU för minskade fiskekvoter – dessutom har kvoten för skarpsill troligen fastställts på en nivå som kan vara olaglig. Nästa år är Sverige ordförande i BALTFISH vilket ger en unik chans att intensifiera samarbetet med våra grannländer. Under året har också motstånd från Finland stoppat det vetenskapliga försöket att flytta trålgränsen i norra Östersjön. Nu krävs nya angreppssätt, stärkt internationellt samarbete och nationella insatser för att återuppbygga Östersjöns fiskbestånd. Vägen dit är lång, men det finns ljuspunkter!
