BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier stödjer forskning som kan bidra till kunskapsbaserade beslut för vårt innanhav och i förlängningen en friskare Östersjö. I år delar stiftelsen ut cirka 4 miljoner kronor till totalt fyra projekt som bygger kunskap om Östersjöns nyckelart strömming, och några av innanhavets viktigaste utmaningar – övergödning och klimatförändringarna.
Var och när leker strömmingen i Stockholms skärgård?
Monika Winder, Stockholms universitet
Stockholms skärgård är ett viktigt lekområde för strömmingen – men förekomsten av strömming har minskat. Målet med projektet är att bygga kunskap om var och när strömmingen leker och hur hela beståndet är strukturerat i Stockholms skärgård. Fundamentalt för strömmingens produktivitet är den mångfald av undergrupper som leker vid olika tidpunkter under året och på olika platser. Lekplatserna är välkända av fiskare, medan vetenskapliga undersökningar är få eller saknas. Genom att öka förståelsen för när och var strömmingen leker, kan vi utforma skydd och vidta åtgärder för beståndets återhämtning.
När kommer övergödningsproblem drabba Bottenviken?
Agneta Andersson, Umeå universitet
Övergödning är ett av de största miljöproblemen som Östersjön brottas med. Men Bottenviken har hittills varit förskonad från övergödningens skadliga effekter. Nu tyder resultat från svensk miljöövervakning på att fosforhalterna i Bottenviken är på väg att öka, vilket på sikt kan ge samma övergödningsproblematik som i övriga Östersjön. Orsaken till de ökande fosforhalterna är inte helt klarlagt, men troligt är att de kommer med inflödande vatten från Bottenhavet. Målet med projektet är att klargöra hur transporten av fosfor från Bottenhavet påverkar Bottenviken, hur den går till, och om eller när Bottenviken kan drabbas av övergödning.
Har det storskaliga fisket minskat strömming inomskärs?
Agnes Karlsson, Stockholms universitet
För att kunna avgöra om senare års storskaliga fiske i kustnära områden minskat skärgårdarnas bestånd av strömming, behövs kunskap om beståndet ur ett historiskt perspektiv. Målet med projektet är att analysera ekolodsdata insamlade 1985–2012. En så lång dataserie möjliggör en jämförelse med nutida data och om de är påtagligt avvikande. Det gamla datasetet har emellertid samlats in med olika typer av ekolod och mjukvaror. Genom att göra gamla och nya dataset jämförbara, kan vi skapa en baslinje med vilken framtida data kan jämföras.
Varifrån kommer kolet som lagras i Östersjöns sediment?
Nicholas Kamenos, Umeå universitet
Östersjön spelar en viktig roll för upptag av koldioxid och lagring av kol – en naturlig funktion som motverkar klimatförändringarna. Upp till 50 % av det organiska kolet som begravts i marina sediment kan ursprungligen komma från land, men vi vet väldigt lite om dess källa och kvalitet. Målet med projektet är att undersöka källorna till kolet som begravs i Östersjön och resultatet kan bidra med en viktig pusselbit för en hållbar förvaltning av Östersjön.
Mer information om respektive projekt kommer att publiceras framöver – håll utkik!
Sex projekt beviljades anslag 2023. Läs mer om dem här.
Fyra projekt beviljades anslag 2022. Läs mer om dem här.
