Hur har skärgårdens strömming påverkats av det storskaliga industrifisket – och vad betyder det för ekosystemen längs kusten? För att hitta svaren dammar forskare vid Stockholms universitet av gamla ekolodsdata för att skapa en historisk baslinje för hur strömmingsbestånden förändrats över tid. Projektet leds av Agnes Karlsson och stöds av BalticWaters.
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på strömming – en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men de senaste decennierna har något hänt. Bestånden ute till havs har minskat kraftigt, i huvudsak på grund av ett intensivt storskaligt fiske. Samtidigt rapporterar småskaliga kustfiskare att strömmingen blivit allt svårare att hitta.
– Det finns en oro för att ett ökat storskaligt fiske efter strömming har negativa konsekvenser för det småskaliga fisket. Om färre strömmingar når in till kusten för att leka kan det påverka beståndets återväxt och få följder för rovfiskar som gädda och abborre – och i förlängningen hela kustekosystemet, säger Agnes Karlsson, universitetslektor och docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.
För att kunna befästa hur de kustnära strömmingsbestånden har förändrats över tid behövs jämförbara data. Och nu har Agnes och hennes kollegor vid Stockholms universitet börjat gräva i arkiven. Genom att blåsa liv gamla dataserier vill de skapa en historisk baslinje för mängden fisk i skärgården – en viktig pusselbit för att kunna förstå dagens situation.
Interkalibrering gör gamla data jämförbara
Under nästan 30 år genomförde Sture Hansson, professor emeritus vid Stockholms universitet, hydroakustiska undersökningar* i olika kust- och skärgårdsområden på östkusten. Med hjälp av så kallade ekolod samlades data in om mängden fisk och deras storleksfördelning i olika områden.
– Det här är ett unikt material för Östersjön, med data som sträcker sig från 1985 till 2012. Men dataserien behöver bearbetas för att kunna bli jämförbar mellan år och över tid, säger Sture Hansson, som har en nyckelroll i projektets forskargrupp.
Ekolodningarnas omfattning varierar från och till år, på grund av varierande finansiering, dessutom har ekolodningsmetoderna har utvecklats under åren. För att jämförelsen ska bli tillförlitlig måste forskarna interkalibrera mätningarna, det vill säga ta hänsyn till tekniska skillnader mellan olika mätinstrument, programvaror och undersökningsmetoder.
Kunskapen är viktig för skyddet av våra kustmiljöer
Projektet ska ta fram en baslinje för strömmingens förekomst vid kusten. Baslinjen kan sedan användas för att undersöka om strömmingsbestånden har minskat till följd av det storskaliga fisket – och vilka ekologiska följder det i så fall har fått.
– Det är inte säkert att det som skett i Östersjön som helhet återspeglas i kustvattnen. Minskningen kan vara större inomskärs – eller mindre. Det återstår att se, säger Sture.
En minskning av strömming kan få konsekvenser långt bortom själva fisket. Strömmingen är en viktig födoresurs för många arter, exempelvis rovfisk, och om den försvinner påverkas hela ekosystemet. Förlust av rovfisk kan bland annat öka mängden fintrådiga alger eller försämra vattenkvaliteten. Studien kan därför bli ett viktigt underlag i framtida förvaltning av både fiskbestånd och kustmiljöer.
– Vi hoppas att resultaten ska ge en tydligare bild av hur kustekosystemen har utvecklats över tid – och vad som krävs för att skydda dem. Om det visar sig att mängden strömming minskat till följd av det storskaliga fisket, och att det får negativa effekter, är det viktig information för förvaltningen, avslutar Agnes.
*Vad innebär hydroakustik?
Hydroakustik är ett viktigt verktyg för att övervaka fiskbestånd och miljö i hav och sjöar. Metoden bygger på att ekolod skickar ut ljudpulser i vattnet, vilka reflekteras tillbaka när de träffar fiskar eller andra objekt. Genom att analysera dessa ekon kan forskare uppskatta mängd, fördelning och ibland även art- och storlekssammansättning av fisk i ett område.
Om projektet
Projektet Har det storskaliga fisket minskat strömmingen inomskärs? genomförs av Stockholms universitet. Via BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier har projektet beviljats anslag om 950 000 kronor. De andra tre projekten som anslagits medel går att läsa mer om i artikeln Nya projekt för ett levande hav.
