I tisdags 26 augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till nästa års fiskekvoter i Östersjön. BalticWaters ser positivt på förslaget som innebär uteblivna kvothöjningar, och i vissa fall även sänkningar av kvoter, vilket skapar mer utrymme för Östersjöfisken att återhämta sig. Nu återstår att se om ministerrådet väljer att lyssna på kommissionens förslag när kvoterna klubbas 27 – 28 oktober.
Fisken i Östersjön har sett bättre dagar. Under flera decennier har flera fiskarter och populationer visat tydliga tecken på försämrad tillväxt och hälsa. Tre av fyra sill- och strömmingsbestånd i Östersjön ligger under gränsen för när förvaltningsåtgärder ska vidtas för att bestånden ska återhämta sig till hållbara nivåer (Btrigger), varav ett även är under den kritiska gränsen som markerar hög risk för beståndskollaps (Blim). Torskbestånden visar fortfarande inga tecken på återhämtning.
Efter att under flera år legat under den kritiska gränsen som markerar hög risk för beståndskollaps har sill- och strömmingsbeståndet i centrala Östersjön nu ökat till strax över denna nivå. Men osäkerheterna är stora i de vetenskapliga underlagen från det Internationella havsforskningsrådet ICES. Osäkerheter i grunddata samt felrapportering av sill och skarpsill förekommer i okänd omfattning. Det saknas även tillräcklig och tillförlitlig information om Rysslands fiske.
Sillen och strömmingen i centrala Östersjön har under flera decennier balanserat på den kritiska gränsen som markerar hög risk för beståndskollaps (Blim). Nu har beståndet ökat något och ligger därför strax över denna gräns. Beståndet ligger dock fortfarande under gränsen för när förvaltningsåtgärder ska vidtas för att återuppbygga beståndet till hållbara nivåer (Btrigger).
När ministerrådet fastställer de slutgiltiga fiskekvoterna är utgångspunkten vanligtvis ICES huvudsakliga råd (Headline Advice) för varje fiskbestånd, kommissionens förslag och medlemsländernas egna nationella intressen. Årets råd från ICES för sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken är inte förenliga med den så kallade femprocentsregeln*, artikel 4.6 i Östersjöns fleråriga förvaltningsplan. Om man följer regeln ska det vara mindre än 5 procent sannolikhet att ett bestånd kollapsar. Kommissionen föreslår därför drygt 50 procent lägre fiskekvoter än ICES råd** – 25 560 ton i Bottniska viken och 83 881 ton i centrala Östersjön.
Kommissionen har tagit hänsyn till osäkerheterna i ICES råd och tar det säkra före det osäkra. Det gäller även förslaget för skarpsillskvoten. ICES råd för skarpsillsfiske visar att en höjning på 36 procent är möjlig men att data är mer osäkra än vanligt. De senaste tre åren har tillväxten av ungfiskar dessutom legat på rekordlåga nivåer. Därför föreslår kommissionen att nästa års skarpsillskvot förblir oförändrad. Det är bra, för utan tillförlitliga data är det svårt att ta kloka beslut. Det är anmärkningsvärt att ICES råd ger utrymme för en kvothöjning på ett bestånd som har en så svag utveckling och där data är så pass osäker.
Ytterligare en anledning att vara restriktiv i kvotbeslutet är de omvärldsfaktorer som påverkar Östersjön. Under sommaren har det varit rekordstora algblomningar vilket kan bero på varmare vatten. Östersjön, som är ett förhållandevis grunt hav, drabbas hårdare av klimatförändringarna än andra djupare hav vilket får påtagliga konsekvenser för ekosystemen.
De slutgiltiga fiskekvoterna klubbas av ministerrådet 27 – 28 oktober. Beslutet föregås av förhandlingar mellan medlemsländerna i samarbetsforumet BALTFISH där Sverige är ordförande från juli 2025 till juli 2026.
BalticWaters uppmanar regeringen att:
• Övertyga andra medlemsländer att fastställa fiskekvoter för sill/strömming och skarpsill i linje med EU-kommissionens förslag.
• Se till att femprocentsregeln* respekteras och under inga omständigheter överskrids.
• I samråd med Finland kraftigt begränsa, eller helst stoppa, fisket kring Finngrunden i Bottenhavet där strömmingen övervintrar och fisketrycket är högt.
• Påtala torskens kritiska status och behovet av att minska bifångsterna av torsk i fisket efter plattfisk.
• Verka för att kommissionen ger ICES i uppdrag att ta fram en återhämtningsplan för torsk med konkreta åtgärder.
Läs BalticWaters tidigare uppmaningar till regeringen.
| Sill/strömming |
|---|
| Bestånd: Centrala Östersjön Kvot 2025: 83 881 ton (exkl. rysk andel) ICES råd för 2026: 120 378 – 157 996 ton Kommissionens kvotförslag: 83 881 ton BalticWaters kommentar på kommissionens förslag: Bra kvotförslag som tar hänsyn till vetenskapliga osäkerheter, beståndets dåliga status och femprocentsregeln*. Bestånd: Bottniska viken Kvot 2025: 66 446 ton ICES råd för 2026: 55 869 – 62 684 ton Kommissionens kvotförslag: 25 560 ton BalticWaters kommentar på kommissionens förslag: Bra kvotförslag, av samma anledningar som för sill/strömming i centrala Östersjön. |
| Skarpsill |
|---|
| Kvot 2025: 139 500 ton ICES råd för 2026: 176 056 – 230 518 ton (exkl. rysk andel) Kommissionens kvotförslag: 139 500 BalticWaters kommentar på kommissionens förslag: Bra kvotförslag som tar hänsyn till vetenskapliga osäkerheter och beståndets dåliga status. Läs ICES råd för skarpsill. |
| Torsk |
|---|
| Bestånd: Östra Kvot 2025: 430 ton (enbart bifångst, exkl. rysk andel) ICES råd för 2026: 0 Kommissionens kvotförslag: 159 ton Bestånd: Västra Kvot 2025: 266 ton (enbart bifångst) ICES råd för 2026: 0 Kommissionens kvotförslag: 42 ton BalticWaters kommentar på kommissionens förslag: Olyckliga men rimliga kvotförslag. Om bifångsten tas bort skulle det stoppa andra fisken, t.ex. fisket efter rödspätta. |
| Lax |
|---|
| Bestånd: Östersjön, exkl. Finska viken Kvot 2025: 34 787 st ICES råd för 2026: 30 000 st Kommissionens kvotförslag: 25 487 st BalticWaters kommentar på kommissionens förslag: För högt kvotförslag. Tar inte tillräcklig hänsyn till laxens dåliga status. Fisket bör styras mot kompensationsutsatt lax. Läs mer hos Stiftelsen för Östersjölaxen. |
Hur kan ICES huvudsakliga råd strida mot lagen?
Den vetenskapliga rådgivningen om fiskekvoter är ett uppdrag till ICES från EU-kommissionen som regleras via ett avtal. Enligt avtalet ska ICES huvudsakliga råd utgå från maximal hållbar avkastning (MSY), ett teoretiskt koncept om hur uttag av fångst långsiktigt kan maximeras utan att riskera beståndens återväxt. Det huvudsakliga rådet inkluderar inte alla lagkrav, vilket innebär att det i vissa fall kan bryta mot lagen. I praktiken har fiske enligt MSY visat sig innebära åtskilliga risker och har i flera fall lett till överfiske.
Briefen i korthet
EU-kommissionens förslag om nästa års fiskekvoter i Östersjön är positiva nyheter för sillen och strömmingen. Fisket föreslås minska jämfört med ICES råd. Detsamma gäller skarpsillsfisket. Nu återstår att se om ministerrådet väljer att lyssna på kommissionen vid de slutgiltiga kvotbesluten 27 – 28 oktober.
*Femprocentsregeln: Den så kallade femprocentsregeln, Artikel 4.6 i Östersjöns fleråriga förvaltningsplan, är en typ av säkerhetsspärr som innebär att fisket ska minskas om ett bestånd riskerar att med högre än 5 procents sannolikhet hamna på kritiskt låga nivåer.
**Beräknat på högsta siffran i ICES huvudsakliga råd för sill/strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken jämfört med EU-kommissionens förslag. Siffran är ett snitt av resultaten från båda bestånden.
