Östersjöns fisk är inte bara en miljöfråga – den är en outnyttjad resurs för jobb, värdeskapande och beredskap. I en ny rapport visar Cecilia Solér hur en omställning från foderfiske till livsmedelsproduktion kan frigöra miljardvärden, och resultaten bekräftar slutsatserna i Stefan Fölsters tidigare analyser: dagens modell är dyr för samhället, medan rätt förvaltning kan göra återhämtningen lönsam. Här sammanfattar vi nyckelfynden och vad politiken behöver göra nu.
Ny rapport: Framtidens fiske för livsmedelsproduktion – ett 10 års perspektiv på socio-ekonomisk tillväxt
På uppdrag av BalticWaters har Cecilia Solér, docent och universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen på Göteborgs Universitet, publicerat en ny rapport som visar nya beräkningar, och potentialen, kring det de socio-ekonomiska värdena av det svenska Östersjöfisket. I dag är fisket kraftigt inriktat på foderfiske där huvuddelen av strömmingen landas bland annat Danmark. Detta innebär att förädlingsvärdet uppstår utanför Sverige, vilket leder till att de svenska samhällsekonomiska vinsterna uteblir. Skillnaden i värdeskapande är stor. När strömming används till foder genererar den omkring 4 kronor per kilo i förädlingsvärde, medan samma fisk kan skapa mellan 130 och 360 kronor per kilo när den förädlas till livsmedel i Sverige.
Detta förutsätter att det finns livskraftiga fiskbestånd och tillräckligt stor fisk för att kunna bedriva ett lönsamt fiske för livsmedel.
En omställning från foderfiske som produceras i utlandet till livsmedelsproduktion i Sverige kan få stor betydelse för flera svenska kustsamhällen. I dag sker en stor del av värdeskapandet av svenska fångster utomlands, samtidigt som mottagnings- och förädlingskapaciteten längs ostkusten är kraftigt begränsad. För att kunna ta emot stora mängder fisk för livsmedel i Sverige behövs investeringar på omkring 500 miljoner kronor i nya hamnar och anläggningar där landningar och förädling kan ske. Det skulle skapa nya arbetstillfällen i hela värdekedjan och bidra till regional utveckling i kustsamhällen som exempelvis Oxelösund, Västervik, Karlskrona, Norrsundet eller Slite. Beräkningar visar att sådana satsningar kan skapa omkring 150 arbetstillfällen.
Genom att styra en större andel av fisket mot humankonsumtion och säkerställa att fångsten landas och förädlas i Sverige kan fisket bli ett konkret verktyg för ökad svensk beredskap. En sådan inriktning stärker inte bara självförsörjningsförmågan, utan bidrar också till att bygga upp robusta strukturer längs hela livsmedelskedjan.
– En omställning där 60 procent av strömmingskvoten i Sverige används för humankonsumtion kan öka värdeskapandet med upp till 3 miljarder kronor per år redan i dag.
– På längre sikt, med återhämtade bestånd, uppskattas potentialen upp till 19 miljarder kronor årligen.
– Investeringar i förädlingskapacitet längs ostkusten kan skapa arbetstillfällen, stärka regional utveckling och bidra till ökad livsmedelsberedskap.
Källa: Framtidens fiske för livsmedelsproduktion, Solér (2026)
Internationella erfarenheter och lärdomar från Finland och Sverige
Stefan Fölster har tidigare analyserat Östersjöfisket i både rapporten om internationella förebilder och vårens rapport om det finska fisket. Båda pekar på ett grundläggande problem i dagens fiskerimodell. Det storskaliga trålfisket som dominerar fångsterna genererar låga förädlingsvärden eftersom en stor del av fisken används till just fiskmjöl och djurfoder. När man beräknar det samhällsekonomiska värdet av industrifisket, uppskattar Fölster att det blir en nettoförlust på närmare 5 miljoner euro per år efter att subventioner, skatteundantag och miljökostnader räknats in. Att fiska på detta sätt bidrar till att bestånden försvagas, vilket riskerar framtida fångster och ekonomiska värden.
Samtidigt visar båda rapporterna att potentialen i Östersjön är betydande. Internationella exempel från Rigabukten till Nordsjön och Island visar att fiskbestånd snabbt kan återhämta sig när fisketrycket minskar och förvaltningen skärps. Fölsters scenarier pekar på att en sådan omställning i Östersjön kan ge stora samhällsekonomiska vinster.
Med dagens fiske
Finland: -60 miljoner kronor/år i samhällsekonomisk förlust av dagens storskaliga fiske
Sverige: -205 miljoner kronor/år i samhällsekonomisk förlust
Om vi ställer om fisket
Potential (Finland): +290 miljoner kronor/år i samhällsekonomisk vinst vid omställning
Potential (Sverige): +260 miljoner kronor/år i samhällsekonomisk vinst vid omställning
Källa: Det finska fiskets vägval, Fölster (2026), Internationella förebilder visar vägen mot hållbart fiskebestånd i Östersjön, Fölster (2025)
Beredskapskvot en robustare förvaltning och en buffert i en otrygg värld
En möjlig åtgärd är att införa så kallade beredskapskvot i Sverige där en del av den årliga fiskbara kvoten lämnas kvar i havet. Det skapar en buffert som kan användas vid störningar i livsmedelsförsörjningen samtidigt som det bidrar till en snabbare återhämtning av fiskbestånden. På sikt kan detta bidra till ett mer lönsamt och hållbart fiske.
Vad behöver Sverige göra
Alla rapporter visar en tydlig bild: dagens fiskeripolitik i Östersjön leder till låga ekonomiska värden, svaga fiskbestånd och minskad livsmedelsberedskap.
Samtidigt är potentialen mycket stor. Med en ny inriktning där fisket styrs mot livsmedelsproduktion och bestånden ges möjlighet att återhämta sig kan Sverige:
- skapa betydande ekonomiska värden
- stärka kustsamhällen och arbetstillfällen
- öka självförsörjningsgraden av protein
- bygga upp en robust livsmedelsberedskap
Det kräver dock tydliga politiska prioriteringar och en mer aktiv fiskeripolitik i Östersjön.
Policyförslag från BalticWaters
- Sverige behöver politiska beslut som ställer om fiskeripolitiken så att en större andel av kvoterna går till livsmedelsproduktion
- Reformera kvotsystemet så ett kustbaserat fiske prioriteras framför industrifiske
- Permanenta en utflyttad trålgräns för att skydda kustnära bestånd och skapa nya förutsättningar för fritidsfiskare
- Införa beredskapskvoter som stärker livsmedelsförsörjningen och vår inhemska produktion av protein i kris och krig
- Investera i mottagnings- och förädlingskapacitet längs ostkusten för att skapa nya jobb och livskraftiga kustsamhällen
Briefen i korthet
Dagens fiske ger lågt värde och kan vara samhällsekonomiskt negativt.
Att styra om fisk från djurfoder till livsmedel kan öka värdet dramatiskt.
En ny fiskeripolitik kan stärka både ekonomi, miljö och beredskap.
