En utflyttad trålgräns som ett vetenskapligt experiment – hur fungerar det egentligen? Det var temat under ett seminarium den 8 juni där talarna slog fast att projektet har många utmaningar framför sig, och att det inte får stå i vägen för att införa fler åtgärder för att skydda Östersjöns fiskarter och ekosystem.
Efter en stark nedgång i många fiskbestånd var riksdagspartierna i november 2021 överens om att trålgränsen ”skyndsamt” borde flyttas ut till tolv nautiska mil utanför Sveriges kust. Sedan dess har även Havs- och Vattenmyndigheten rekommenderat en utflyttad trålgräns, och därefter kom beskedet från regeringen. Trålgränsen ska flyttas ut, men på prov och i avgränsade försöksområden längs ostkusten inom ramen för ett vetenskapligt projekt.
Projektet diskuterades under ett riksdagsseminarium på världshavsdagen 8 juni 2022 som Elin Segerlind (V) och Betty Malmberg (M) stod värdar för och där Mats Svensson (HaV), Ulf Bergström (SLU Aqua), David Langlet (Uppsala Universitet) och Henrik Svedäng (Stockholms Universitet) medverkade.
Kort sammanfattning av projektets utmaningar:
- Miljön och artskydd. Henrik Svedäng lyfte sillens och strömmingens viktiga betydelse för Östersjöns ekosystem, och hur den kraftiga nedgången borde leda till att regeringen beslutar om att flytta ut hela trålgränsen. Ulf Bergström höll med, och var tydlig med att projektet inte ska ses som en förvaltningsåtgärd, utan ett forskningsprojekt. Frågan är om det kan fördröja införande av viktigt skydd för de nedgående bestånden? Mats Svensson svarade att projektet inte ska stå i vägen för att införa ytterligare förvaltningsåtgärder, ett viktigt löfte inför framtiden.
- Tiden. I regeringens uppdrag står det att projektet ska pågå till 2027. Ulf Bergström menade att vi tidigast skulle kunna se effekter på bestånden efter 3-4 år, medan Mats Svensson gav beskedet att projektet som tidigast väntas starta vid årsskiftet 22/23. Innan projektet startar behövs ny information tas fram och överläggningar ska också ske med Finland och Danmark som idag har tillträde till vårt vatten. Kommer vi att hinna se några effekter under projekttiden? Och vad händer med kustfiskarna som inte väntas se någon förbättring på minst 3-4 år, förutsatt att inga andra åtgärder införs?
- Områden. Projektet innebär att trålgränsen flyttas ut i avgränsade försöksområden, och alltså inte längs hela kusten. Vi vet ännu inte hur fisken migrerar, vilket skapar utmaningar för vilka områden som ska väljas ut. Forskarna på plats lyfte också den betydande risken att fisketrycket kommer att öka på andra ställen.
- Juridiken. Vi har idag upplåtit vårt vatten till finska och danska båtar. Vad gäller egentligen när vi nu vill begränsa tillträdet? Det finns olika sätt att gå till väga, och frågan är vilken Sverige kommer att välja. Hur vi går vidare kan bli avgörande för hur lång tid processen kan ta.
Seminariet lyfte fram tydliga osäkerheter i projektet, och det kan i dagsläget inte ses som en lösning för att återhämta de svaga bestånden i Östersjön. Snabba åtgärder behövs, med sänkt fisketryck och skyddade områden. Regeringen har därmed missat en möjlighet att införa nödvändiga kraftfulla förvaltningsåtgärder för att återställa bestånden, och det fiskeripolitiska arbetet är därmed fortfarande långt ifrån över.
Arrangörer: Betty Malmberg (M), Elin Segerlind (V) och BalticWaters
Talare: Mats Svensson, avdelningen för havsförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten
Ulf Bergström, Marinekolog, SLU Aqua
David Langlet, Professor i miljörätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet
Henrik Svedäng, Docent i marin ekologi, Stockholms universitet
Moderator: Beatrice Rindevall, BalticWaters
