Johanna Fröjd, projektledare för ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön, rullar in på Källvikhamns parkering när solen står som högst på dagen. I kylskåp inne i lastbilen finns en värdefull last – närmare 50 000 små torsklarver. De har rest sedan tidigt i morse, hela vägen från forskningsstationen Ar på Gotland där torsklarverna kläckts fram. Och nu är det dags för de ca 5 dagar gamla larverna ta sig an livet i Östersjön.
Vattnet glittrar när vi åker ut med båten mot utsättningsplatsen i havsviken Tvären. Det må vara härligt för oss, men för de små torsklarverna är solen och värmen allt annat än optimalt. Men Johanna kommer väl förberedd. Larverna har rest i kylare för att hålla en vattentemperatur på mellan 6–8 grader och väl på båten har vi uppsikt på syrehalt och temperatur samtidigt som larverna förvaras mörkt under solreflekterande filtar.
Väl framme på utsättningsplatsen tar Johanna prover i vattenpelaren för att få reda på temperatur, syrehalt och salthalt. Sedan börjar vi försiktigt flytta över torsklarverna till utsättningsenheten. När utsättningsenheten är fylld förseglas den och förs ned till ca 30 meters djup. Här är nämligen syre, salthalt och temperatur optimalt för de små larverna. Efter några timmar är alla 50 000 torsklarverna utsläppta. En säl kikar nyfiket upp över ytan och undrar säkerligen vad vi håller på med.
Johanna med CTD bredvid utsättningsenheten.
Så går utsättningen av torsklarver till.
Johanna med planktonnätet.
Planktonprover.
När utsättningarna är klara är det dags för planktonprover. Det görs med hjälp av en lång, mycket finmaskig håv som försiktigt dras genom vattenpelaren – från botten till ytan. Proverna kommer Johanna ta med sig tillbaka till forskningsstationen för analys, men vid en första anblick ser de ut att vara fullproppade med plankton. Det är ett gott tecken, för det betyder att det finns mat för de små larverna att äta.
När vi åker tillbaka mot hamnen på kvällen är det svårt att inte känna sig hoppfull. Utvecklingen Östersjötorsken har sett minst sagt becksvart ut de senaste åren. Men kanske klarar sig några av torsklarverna och växer upp till stora torskar. Det skulle betyda att det går att få torsken tillbaka. Om vi sköter oss och förvaltar havet med den försiktighet som det förtjänar.
Foto torsklarv: Johanna Fröjd, BalticWaters
Övriga foton och film: Madeleine Kullenbo, BalticWaters
Om ReCod
Projektet genomför på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet. ReCod genomförs och finansieras av BalticWaters och Uppsala universitet. Därutöver finns ett antal partners som på olika sätt bidrar till projektet: Ålandsbanken via Ålandsbankens Östersjöprojekt, Leader Gute, Region Gotland, Sveriges Lantbruksuniversitet och Ulla och Curt Nicolins stiftelse. Totalt satsas drygt 50 miljoner kronor på projektet.
Vill du veta mer? Kika in på projektet hemsida.
