Om ossVad vi görFish LaboratoryNyheterPublikationer
Stöd oss

Stöd vårt arbete för ett levande hav

Stöd oss
Få de senaste nyheterna och publikationerna direkt till din inkorg
sven

Info

  • Om oss
  • Vad vi gör
  • Kontakt

Om webbplatsen

  • Integritetspolicy

Kontakta oss

Österlånggatan 18111 31 Stockholm

E-post: info@balticwaters.org

PG: 900779-0
Swish: 9007790

Faktabanken

Mindre och magrare sillar i Östersjön

Sill och strömming i Östersjön minskar i antal, samtidigt som individerna blir mindre, magrare och växer långsammare.

Faktablad (pdf)Ladda ner grafik

Ett högt fisketryck på de största individerna gör att utvecklingen mot allt mindre och tidigare könsmogna fiskar går snabbt. När alltmer energi behöver läggas på förökning blir lite energi kvar för sillen att växa till sig.

Redan i början av 1980-talet började Östersjösillens medelvikt minska. Under mitten av 1990-talet stannade minskningen upp och sedan dess har medelvikten befunnit sig på samma låga nivåer. Den här utvecklingen påverkar också könsmognaden och reproducerbarheten hos sillen. En 4 år gammal sill vägde i genomsnitt 33 gram år 2023. Det är knappt hälften av vad den vägde år 1980.

Källa: ICES, 2024.

Källa: ICES, 2024.

Källa: ICES, 2024.

År 1975 var knappt 10 procent av de ettåriga sillarna könsmogna, 2023 var den siffran nästan 30 procent. Under denna period har andelen ettåriga könsmogna sillar således nästan tredubblats. Att fiskar blir könsmogna vid allt yngre ålder är klassiska varningstecken hos arter innan de kollapsar – det kunde ses hos torskbestånden i både Östersjön och utanför New Foundland.

Generellt gäller att avkomman från unga lekande fiskar har högre dödlighet än äldre och större lekande fiskar. Att fisken blir könsmogen vid tidig ålder är därför negativt för artens förmåga till reproduktion.

Senast uppdaterad: 2025-01-24

Källor

  • ICES, 2024.

    Sillens könsmognad. Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), s. 258-259, Tabell 4.2.8.
  • ICES, 2024.

    Sillens medelvikt. Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), s. 253-254, Tabell 4.2.6.
  • Vallin L & Nissling A, 2000.

    Maternal effects on egg size and egg buoyancy of Baltic cod, Gadus morhua – Implications for stock structure effects on recruitment. Fisheries Research, 49 (1), 21-37. DOI: 10.1016/S0165-7836(00)00194-6.

Relaterade sidor

  • Ekosystemet förändras när bestånd fiskas ned

    Minskningen av nyckelarter i Östersjön har fått stora konsekvenser. Bland annat har torskkollapsen bidragit till ökade algblomning, då avsaknad av rovfisk påverkat näringsväven ända ner till planktonnivå.

  • Torsk- och sillbeståndens utveckling över tid

    Torsken och sillen har varit Östersjöns viktigaste fiskbestånd. Torsken i östra beståndet har under de senaste decennierna mer eller mindre för­svunnit. Nu visar sillen i centrala Östersjön tecken på samma utveckling.