Om ossVad vi görFish LaboratoryNyheterPublikationer
Stöd oss

Stöd vårt arbete för ett levande hav

Stöd oss
Få de senaste nyheterna och publikationerna direkt till din inkorg
sven

Info

  • Om oss
  • Vad vi gör
  • Kontakt

Om webbplatsen

  • Integritetspolicy

Kontakta oss

Österlånggatan 18111 31 Stockholm

E-post: info@balticwaters.org

PG: 900779-0
Swish: 9007790

Faktabanken

Kommersiella fiskekvoter och fångster har minskat

I dag fiskar vi i huvudsak sill och skarpsill i Östersjön. Torsken har fiskats ner till så låga nivåer att allt riktat fiske är förbjudet. Sedan 1990-talet har de totala fångsterna sjunkit och fortsätter att göra så.

Faktablad (pdf)Ladda ner grafik

Källa: ICES 2024.

Grafen visar den aggregerade kvoten för fisk i Östersjön

Torsk i östra och västra Östersjön
Sill i västra och centrala Östersjön samt Bottniska viken
Skarpsill i Östersjön

Mellan 1990 och 2025 har den totala kvoten av skarpsill, sill och torsk minskat med 70 procent.

Källa: ICES, 2024.

Torsk

Goda förhållanden för torskens tillväxt och reproduktion gjorde att årsklasserna av torsk växte kraftigt i slutet av 1970-talet och 1980-talets början. Under 1980-talet fiskades därför mycket stora mängder torsk – rekordåret 1984 landades drygt 400 000 ton. Men i slutet av 1980-talet ledde ett överfiske av torsk till en förskjutning i fisk-populationerna från torsk- till ett silldominerat fisksamhälle. Den kraftiga förskjutningen har sin orsak i mänsklig påverkan även om andra faktorer också har spelat in.

Nu domineras torskbestånden av små och långsamväxande torskar, som är mindre motståndskraftiga för förändringar livsmiljön – som syrebrist, vattentemperatur och parasiter. I dag är fiskekvoten för riktat fiske i Östersjön noll, och kommer enligt de senaste forskningsrönen att förbli så under många år. Fortfarande förekommer dock bifångster av torsk i fisket efter plattfisk.

Sill

Sillen i Östersjön består av flera genetiskt skilda populationer anpassade till lokala förhållanden som temperatur och salthalt. Lekbeteendet varierar: vissa leker i kalla vatten vinter och vår, andra i varmare vatten sensommar och höst. Samtidigt förvaltas dessa som enbart fyra bestånd sorterade efter geografi – Bottniska viken, centrala Östersjön, Rigabukten och västra Östersjön (inkl. Skagerrak och Kattegatt).

Alla bestånd utom Rigabuktens är i dåligt skick och nära den kritiska gränsen blim, där reproduktionen hotas. Fiskarna är också mindre och magrare än tidigare, vilket hotar reproduktionen ytterligare. I centrala Östersjön har populationen minskat sedan 1960-talet och varit på kritiskt låga nivåer sedan 1985, med en viss återhämtning efter 2000. År 2024 bedömde ICES att beståndet återhämtat sig något, vilket ledde till höjda fiskekvoter 2025. Men osäkerheten i bedömningen är stor, och tidigare beståndsuppskattningar har varit kraftigt överskattade.

Senast uppdaterad: 2025-02-19

Källor

  • Fångst och kvot för sill i centrala Östersjön

    ICES råd 2024, tabell 7 (Agreed TAC) & 11 (Total catch)
  • Fångst och kvot för torsk i västra Östersjön

    ICES råd 2024, tabell 6 (Agreed TAC) & 9 (Landings)
  • Fångst och kvot för torsk i östra Östersjön

    ICES råd 2024, tabell 5 (Agreed TAC) & 7 (Total catch)
  • Kvot för sill i Bottniska viken

    ICES råd 2024, tabell 6a & 6b (Agreed TAC)
  • Kvot för sill i västra Östersjön

    ICES råd 2024, tabell 8 (Agreed TAC, SDs 22-24)

Relaterade sidor

  • Så fungerar fiskekvoter

    Inom EU bestäms varje år hur stor mängd av Östersjöns kommersiella fiskarter som får fiskas, så kallade fiskekvoter eller Total Allowable Catches (TAC). Det är ministerrådet som beslutar om fiskekvoterna varje år. Konstellationen i ministerrådet ändras beroende på fråga som diskuteras. När fisket diskuteras består ministerrådet av EU:s fiskeministrar där Sverige representeras […]

  • Torsk- och sillbeståndens utveckling över tid

    Torsken och sillen har varit Östersjöns viktigaste fiskbestånd. Torsken i östra beståndet har under de senaste decennierna mer eller mindre för­svunnit. Nu visar sillen i centrala Östersjön tecken på samma utveckling.