(Av BalticSea2020) Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner som vill ha levande kustsamhällen. När beståndet minskar tilltar kampen om den kvarvarande resursen. Vem har egentligen rätt till fisken? Är det storskaliga bottentrålare, de flesta från Västkusten? Är det småskaliga kustfiskare från den egna kommunen? Är det fritidsfiskare från hela landet?
Det svenska yrkesfisket får så mycket subventioner och bidrag att förvaltningskostnaderna motsvarar två tredjedelar av landningsvärdet. Vilka värden är det som samhället vill stödja och bevara? Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht menar att fiskepolitiken ”…gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel”. Han har kanske rätt att fiskepolitiken gynnar den storskaliga fiskenäringen, men fel i övrigt.
Torskbeståndet är så illa ute att all östersjötorsk är rödlistad i WWF:s fiskguide. Sedan flera år har MSC-certifieringen dragits tillbaka. Östersjötorskens roll som livsmedel i Sverige är försumbar. Det mesta exporteras eller blir fiskmjöl.
BalticSea2020 har låtit Copenhagen Economics studera fisket i Öresund, där det sedan länge råder trålförbud och torskbeståndet därför är livskraftigt med torskar i alla storlekar. Med förbudet blomstrar både småskaligt fiske och fisketurism. Det småskaliga fisket sysselsätter 160 mindre båtar som med passiva redskap skapar ett landningsvärde på 36 miljoner danska kronor, varav hälften från torsk. Fisketurismen har lokala, direkta intäkter på ca 80 miljoner danska kronor. Det är alltså betydligt mer än de 30 miljoner kronor som är landningsvärdet för det svenska storskaliga torskfisket i Östersjön.
Rapporten visar också hur småskaligt yrkesfiske och fisketurism kompletterar varandra för att utveckla hamnar och annan service. Läs hela rapporten här.
BalticSea2020 anser att Östersjöns miljö behöver ett livskraftigt torskbestånd. För en återhämtning behövs ett stopp för bottentrålning. På sikt skulle detta leda till att torskarna blir stora och starka nog att sprida sig längs kusten och skapa förutsättningar för både småskaligt kustnära fiske och fisketurism.
En och en halv miljon svenskar fritidsfiskar varje år. Statistiska Centralbyrån beräknar att förädlingsvärdet av marin turism är ca 15 miljarder kronor i Östersjön. Vår rapport från Öresund visar att intäkterna från fisketurismen vida överstiger yrkesfiskets landningsvärde.
Det finns en stark trend och tydlig efterfrågan på lokalproducerade livsmedel, både från konsumenter, i handeln och på restauranger. Fiskepolitikens gynnande av storskaligt fiske med omfattande byråkrati och begränsande regler, försvårar för småskaliga fiskare att kunna leverera trots stor efterfrågan.
Ett stopp för bottentrålning och prioritering av småskaligt torskfiske gynnar Östersjöns fiskare, kustsamhällen, fritidsfiskare och turister.
Tidigare fiskebriefer:
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
