BalticWaters har startat ett långsiktigt program som ska stödja forskning och förstudier, som både skapar en ökad förståelse om våra närmiljöer i Östersjön och bidrar till kunskap om åtgärder som kan återställa och bevara dessa. Varje år delar stiftelsen ut anslag till ett antal forskningsprojekt som har potential att bidra till en friskare Östersjömiljö och kan ligga till grund för kunskapsbaserade beslut för en bättre förvaltning av vårt innanhav. I år har fyra projekt beviljats anslag:

Hanö torskrev

Anders Persson, Lunds universitet

Bättre möjligheter för torsken att gömma sig från predatorer har visat sig vara positivt för tillväxt och återhämtning av lokala populationer. Målet med projektet är att förbättra förutsättningarna för torsken genom att anlägga artificiella rev gjorda av ihåliga betongblock i inre Hanöbukten utanför Skånes ostkust. Hanöbukten är ett av Östersjötorskens viktigaste områden med goda möjligheter för födosök och närhet till en av torskens få lekplatser i Bornholmsdjupet. Effekterna av försöket med artificiella rev kommer att utvärderas för att kunna vidareutveckla och förbättra dem – samtidigt som kunskapen om torsken ökar. Läs mer om projektet här.

Långsiktig och högfrekvent vattenkvalitetsövervakning för förbättrad utvärdering av effekterna av åtgärder och klimatförändringar

Magdalena Bieroza, Sveriges Lantbruksuniversitet

Det behövs en ökad förståelse för olika typer av åtgärder och deras placering för att fatta välgrundade beslut i arbetet med att minska övergödningen i Östersjön. Målet med projektet är att utvärdera effekter av åtgärder som strukturkalkning, våtmarker och tvåstegsdiken på vattenkvalitet i två områden representativa för svenskt jordbruk, jordtyp och klimat. Genom att kombinera långsiktiga och högfrekventa vattenkvalitetsdata kommer projektet att utvärdera vilka faktorer som styr effektiviteten av enskilda åtgärder och om de kan leda till minskad näringstillförsel från land till Östersjön.  Läs mer om projektet här.

Understanding the life histories of small pelagic fishes for knowledge-based management decisions and a healthier Baltic Sea environment

Francesca Vitale, Sveriges Lantbruksuniversitet

Kunskapen om ålder och tillväxt hos fisk i Östersjön är ofta ofullständig och kan även vara felaktig vilket leder till bristfällig kunskap om dess betydelse för ekosystemet och fisket. Målet med projektet är att undersöka åldern och livslängden för strömming och skarpsill för att öka förståelsen om Östersjöns ekosystem. Den senaste tidens utveckling inom studier av arvsmassan visar att beståndens åldersstruktur är viktig för den långsiktiga hållbarheten – kunskap som i förlängningen bidrar till förvaltningen av ekosystemen och en friskare Östersjö. Läs mer om projektet här.

Do parasites and hypoxia prevent a recovery of Eastern Baltic cod?

Ulf Bergström, Sveriges Lantbruksuniversitet

Östersjöns östra torskbestånd är idag starkt hotat på grund av överfiske i kombination med syrebrist, parasiter och sälpredation. Trots att torskfisket i Östersjön är stoppat sedan 2019 har inte torsken i södra Östersjön återhämtat sig, utan växer långsamt och är liten och mager. Målet med projektet är att undersöka hur syrebrist och leverparasiter var och en för sig, och i kombination, påverkar torskens tillväxt och välmående genom jämförande fältstudier och experiment. Resultaten från studierna kommer att öka vår förståelse för betydelsen av syrebrist och parasitbelastning för torskens tillväxt, och kan bidra till att utveckla förvaltningsåtgärder för att bevara Östersjötorsken. Läs mer om projektet här.