Låga fiskekvoter är den mest effektiva åtgärden för att rädda Östersjöns fiskpopulationer. Men när den politiska viljan att sänka kvoterna saknas blir fiskeförbud ett viktigt verktyg. Problemet är att de ofta placeras under fel tidsperiod och därmed inte får någon effekt. Om Sverige vill göra skillnad måste regeringen driva på för fiskeförbud som faktiskt fungerar – och fortsatt kämpa för låga kvoter.
I samband med de årliga EU-förhandlingarna om fiskekvoter kan medlemsländerna i ministerrådet lägga fram gemensamma åtgärder som bidrar till återhämtning av fisken i Östersjön. Under 2024 års förhandlingar om Östersjökvoterna valde ministerrådet exempelvis att förbjuda trålfiske på sill och skarpsill under tiden som populationerna antogs leka under 2025.
Förbudet, eller den så kallade lektidsstängningen, ägde rum mellan maj och augusti och omfattade hela centrala Östersjön i områden utanför 12 sjömil från kusten. Men under denna period pågår knappt något storskaligt fiske, vilket bekräftas av fartygsdata som BalticWaters har begärt ut från Sjöfartsverket.* I praktiken blir ett sådant förbud därför verkningslöst.
I en nyligen publicerad rapport som beställdes av EU-parlamentet konstaterar forskaren Christian Möllmann vid universitetet i Hamburg att situationen för fisken i Östersjön är akut och att kraftfulla åtgärder måste till för att återställa och bibehålla populationerna över hållbara nivåer. Rätt placerade och utformade fiskeförbud är ett steg i rätt riktning.
Tidsbegränsade fiskeförbud bättre än inget
Kunskapen om effekten av lektidsstängningar är begränsad. Samtidigt finns forskning som visar att stängningar kan ha viss positiv effekt – de kan bidra till att fler och större fiskar kan stödja reproduktionen i ett fiskbestånd. Helt fiskefria områden är däremot mer effektiva för att gynna återhämtning. Men om fiskefria områden av olika anledningar inte kan införas är lektidsstängningar, som är rätt placerade och rätt utformade, ändå bättre än inga stängningar alls.
Den data från 2023 som BalticWaters har begärt ut från Sjöfartsverket visar var fiskebåtar över 24 meter har trålfiskat mellan olika tidsperioder. Datan visar att dessa båtar var mycket mer aktiva mellan januari och mars än under perioden april till augusti. Ett förbud mot fiske för att freda fiskpopulationerna bör därför placeras under årets första månader för att ge önskvärd effekt. Kartorna nedan visar delar av centrala Östersjön.
Tidigare placering kan ge bättre effekt
Inför årets EU-förhandlingar om Östersjökvoterna, 27 – 28 oktober, har EU-kommissionen föreslagit att återigen införa lektidsstängningar för sill och skarpsill under 2026. Den svenska regeringen har i detta avseende ett viktigt uppdrag: att verka för att stängningarna placeras i början av lekperioden, mellan januari och mars, snarare än i slutet. Stängningarna bör pågå så länge som vetenskapen menar behövs för att fiskpopulationerna ska kunna återhämta sig.
Ytterligare en anledning att placera ett fiskeförbud under årets första månader är att merparten av sillbestånden befinner sig utanför den omedelbara kustzonen vintertid, och är därmed exponerade för det storskaliga trålfisket.
Regeringen har unik position att övertyga andra länder
Som ordförande i det regionala tjänstemannaforumet för Östersjöfisket, BALTFISH, har Sverige en unik möjlighet att ta ledarskap i frågan. Regeringen bör använda positionen för att driva på såväl för låga kvoter som för fiskeförbud som verkligen ger effekt.
Sverige kan dessutom begära att EU-kommissionen uppdrar åt Internationella havsforskningsrådet (ICES) att ta fram vetenskaplig rådgivning som jämför effekter av olika tidsperioder för lektidsstängningar. Ett sådant underlag skulle ge regeringen starka argument i diskussionerna med andra länder och bidra till att beslut grundas på bästa tillgängliga kunskap.
Precis som i frågan om nivån på fiskekvoterna är frågan om geografisk och tidsmässig stängning av fisket helt och hållet upp till medlemsländerna. Ingen annan kan göra något väsentligt åt saken. Regeringen kan därför inte luta sig tillbaka – utan behöver aktivt verka för både låga kvoter och rätt placerade stängningar, om Östersjöns bestånd ska ha en chans att återhämta sig.
Briefen i korthet
I samband med de stundande EU-förhandlingarna om nästa års fiskekvoter i Östersjön bör den svenska regeringen, utöver att kämpa för låga kvoter i linje med EU-kommissionens förslag, arbeta för att föreslagna fiskeförbud placeras under årets första månader. Det skulle kunna ge större effekt än att placera förbuden senare under året. I år är Sverige ordförande BALTFISH – en unik chans att påverka andra länder i denna fråga.
*Den fartygsdata från 2023 som BalticWaters har begärt ut från Sjöfartsverket visar var fiskebåtar med trål har rört sig i svensk ekonomisk zon i Östersjön. Baserat på utvalda kriterier har trålade sträckor identifierats och ritats ut på kartor. Kriterierna som har använts är (1) Hastigheten hålls relativt konstant mellan 1.25 och 5.5 knop (1.5 och 5.5 för fartyg större än 40 m) och (2) Hastigheten hålls relativt konstant under minst 24 minuter.
