EU:s ministerråd har nu beslutat om 2026 års fiskekvoter i Östersjön. Det är ett dystert resultat som innebär fortsatt för höga kvoter på torsk (bifångst), sill, skarpsill och lax. Men i år sade Sverige nej till ministerrådets kvotbeslut, och lade dessutom fram ett uttalande om att återuppbygga fiskpopulationerna – en liten men viktig seger för havet och Östersjöfisken.
Regeringen, med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen, gick in i förhandlingarna med ambitionen att verka för restriktivt satta fiskemöjligheter i Östersjön. Likt tidigare kvotförhandlingar var Sverige, tillsammans med EU-kommissionen, relativt ensamma om att driva en återhållsam linje.
Som väntat blev Sverige och EU-kommissionen dessvärre överkörda av övriga medlemsländer som ville se högre fiskekvoter. Detta trots att högre kvoter för sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken strider mot den så kallade femprocentsregeln* som kräver att fisketrycket ska minska om risken för beståndskollaps överstiger fem procent.
Även vårt grannland Finland valde att prioritera kortsiktiga ekonomiska intressen framför återuppbyggnad av sill- och strömmingsbestånden. Frågan är hur Finland resonerar – de industriella intressen som man skyddar idag kommer inte att kunna fortsätta existera imorgon om kvoterna inte sänks markant. Utan fisk har vi helt enkelt inget fiske.
Hoppingivande initiativ från Sverige
Aldrig tidigare har Sverige så tydligt reserverat sig mot ett kvotbeslut som i år. Regeringen sade nej till höjda kvoter och står därför inte bakom ministerrådets beslut. Agerandet markerar en positiv förändring. Som enda land gjorde Sverige även ett eget uttalande i samband med ministermötet där EU-kommissionen uppmanas att i sin beställning till ICES begära ekosystembaserad rådgivning. Det är en tydlig markering från Sverige, även om uttalandet saknar stöd från fler länder.
Sverige gjorde ytterligare ett uttalande, tillsammans med EU-kommissionen, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Finland, där ICES uppmanas att inkludera råd som leder till återuppbyggnad av fiskpopulationerna i sin rådgivning. Det är ett stort och mycket viktigt steg framåt. Nu gäller det att nuvarande och kommande regering håller i denna linje.
Risk för utökad sillkvot
Ministerrådets kvotbeslut kan i vissa avseenden tyckas tvetydigt. Kvoten för sill och strömming i Bottniska viken sänktes med nästan 40 procent jämfört med årets kvot. En sänkning är bra – men problemet är att det är långt ifrån tillräckligt. EU-kommissionen hade föreslagit en sänkning om 62 procent för att klara femprocentsregeln.
Årets kvotbeslut innebär även en risk för utökad sillkvot i Bottniska viken, från och med 31 oktober 2026. Finland räknar alltså med att kunna fiska ännu mer om ett år, om deras egna fiskedata visar att det är möjligt. Det är ett anmärkningsvärt beslut som riskerar att ytterligare försämra återhämtningen av beståndet.
Nästa steg
Sverige har tagit steg mot en mer ansvarsfull linje. Nu krävs att regeringen håller kursen och fortsätter driva på för:
- att risknivån för beståndskollaps hålls under 5 procent för varje bestånd, i enlighet med femprocentsregeln.
- att ICES rådgivning skyndsamt uppdateras så att fiskbestånden återuppbyggs.
- att påverka andra länder att anta en mycket försiktigare hållning i samband med kvotbesluten.
Fiskekvoter i Östersjön 2026
Sill/strömming
Bestånd: Centrala Östersjön
Kvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 96 463 ton (+15%)
Bestånd: Bottniska viken
Kvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 39 108 ton (-40%)
Kvoten kan utökas efter 31 oktober 2026.
Bestånd: Västra
Bifångstkvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 788 ton (0%)
Skarpsill
Kvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 201 975 ton (+45%)
Torsk
Bestånd: Östra
Bifångstkvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 430 (0%)
Bestånd: Västra
Bifångstkvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 266 (0%)
Lax
Bestånd: Östersjön, exkl. Finska viken
Kvot 2026 (förändring jämfört med 2025): 25 537 st (-27%)
Briefen i korthet
2026 års fiskekvoter i Östersjön innebär fortsatt för höga kvoter på torsk (bifångst), sill, skarpsill och lax. I förhandlingarna stod Sverige fast vid sin restriktiva linje och reserverade sig mot beslutet, en tydlig markering och förhoppningsvis ett långsiktigt skifte vad gäller svensk fiskeripolitik. BalticWaters menar att kvoterna måste sättas långt under den lägsta vetenskapliga nivån för att ge Östersjöfisken en chans att återhämta sig. Regeringens uttalande i samband med kvotbeslutet, att ge ICES i uppdrag att ta fram råd med hänsyn till Östersjöns ekosystem och återuppbyggnad av fiskpopulationerna, är viktiga steg i rätt riktning.
