Östersjötorsken är hotad och därmed riskerar ett unikt och genetiskt specialanpassat bestånd till att försvinna. Sedan 1980-talet har torskfångsterna i innanhavet minskat kraftigt och sedan mitten av 1990-talet har antalet stora torskar blivit allt färre. Förändringar i torskbeståndet, en av få toppredatorer i Östersjön, påverkar innanhavets ekosystem.
De senaste årtiondena har torskbeståndet i Östersjön successivt fiskats ner samtidigt som effekter av klimatförändringar och övergödning försvårat för fisken att återhämta sig. Resultatet är ett försvagat bestånd där torsken blir lekmogen redan vid ca 20 cm, mot normalt ca 40cm, samtidigt som dödligheten bland småtorskar och torsklarver ökat dramatiskt. Det råder vetenskaplig osäkerhet kring de faktiska orsakerna bakom förändringarna. Experiment har genomförts där infångad torsk har utfodrats med förbättrad kondition och tillväxt som resultat, men det är fortfarande oklart vad orsaken till förändringar i dess naturliga miljö är. Födobrist kan uppstå i naturen då det finns för få bytesdjur per rovfisk genom att rovfiskarna är för många (täthetsberoende födobrist) eller genom att förekomsten av bytesdjur är för låg oavsett antalet rovfisk (täthetsoberoende födobrist). Resultat från ett pilotprojekt vid Vegacentrum, Naturhistoriska Riksmuseet, tyder på minskad totalmetabolism hos torsken och därmed att svält inte är den enda förklaring till torskens minskade produktivitet.
Projektet Analys av torskens födointag syftar till att analysera orsakerna till Östersjötorskens tillbakagång, sämre tillväxt och hälsotillstånd. Projektet ska utforska utvecklingen av östersjötorskens tillväxtförhållanden med hjälp av nya otolitkemiska metoder under perioden då beståndet hade en positiv beståndsutveckling (mellan 1920 och 1980-talet) och ställa det mot de senaste årtiondenas utveckling.
Otoliter är fiskens hörselstenar. Precis som årsringarna hos ett träd växer otoliter radiellt under fiskens hela liv, vilket ger en tidsaxel med kemisk information. Totalt ska projektet genomföra kemiska analyser på ca 100 otoliter, vilket kompletterar resultat från tidigare genomförda studier och ger ett unikt jämförelsematerial med torskens utveckling under senare decennier.
Analys av torskens födointag genomförs av BalticWaters i nära samarbete med Stockholms universitet. Projektet finansieras av Thuréus Forskarhem och Naturminne.
