Småbåtar påverkar miljön i grunda havsvikar – men hur stor är påverkan egentligen? Och vad kan man som båtägare göra för att minska sitt avtryck? De här frågorna stod i fokus när Joakim Hansen, forskare inom projektet Levande vikar, medverkade vid Östersjöcentrums seminarium tidigare i veckan.
Med sin långa kustlinje och vackra skärgårdar är båtliv en självklar del av den svenska kulturen. Att småbåtar har en påverkan på miljön i Östersjöns grunda kustnära områden står klart. Men hur stor denna påverkan egentligen är, och vad båtägare själva kan göra för att minska den, är desto mer osäkert.
För att bättre förstå påverkan och kunna ge bättre vägledning till båtägare och beslutsfattare genomförs en fallstudie inom ramen för projektet Levande vikar.
Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholm universitets Östersjöcentrum och projektledare av fallstudien, deltog nyligen i seminariet Baltic Breakfast, där han delade med sig av projektets preliminära resultat om småbåtars påverkan på grunda miljöer.
– Båttrafik kan påverka grunda kustområden på flera sätt. Ett sätt är genom att virvla upp partiklar från botten som grumlar vattnet. I områden med mycket båttrafik ser vi ofta att bottenvegetationen är glesare. Grumlingen skuggar ljuset, vilket gör det svårt för växterna att överleva om det pågår under längre tid, förklarar han.
Bottenvegetationen har en nyckelroll i ekosystemen i grunda områden – här finns både gott om mat och gömställen för många arter. Det är till exempel en viktig uppväxtmiljö för många kustfiskar. Samtidigt bidrar växterna till att stabilisera botten genom att binda sediment och näringsämnen som annars kan bidra till övergödningsproblematiken.
– Ju större båt och kraftfullare motor man har, desto större blir uppgrumlingen. Men det är främst väldigt grunda områden som påverkas. Påverkan är störst på leriga och gyttjiga bottnar och mindre i mer sandiga områden, berättar Joakim.
I de experiment som forskarna genomfört har de kunnat se att uppgrumlingen dock är kortvarig. Redan inom 30 minuter har partiklarna lagt sig igen och ofta går det betydligt snabbare. En enskild båt har därför troligen begränsad påverkan, men vad händer i ett område där många båtar passerar varje dag? Det är en av alla frågor som studeras inom fallstudien.
Större båtar, större påverkan
• Små båtar med max 8 hästkrafters utombordare rör endast upp botten ned till ca 1 meters djup
• Större fritidsbåtar med 100 hästkrafter rör upp botten upp till ca 2 meters djup
• Stora ruffade båtar med kraftigare motorer – runt 400 hästkrafter – kan påverka botten upp till minst 3 meters djup
(Vid normalt körbeteende)
Båtar som använts i fallstudien. Foto: Frida Tornberg
”Kör lite långsammare och lite mer försiktigt än du brukar”
I det större perspektivet är det viktigt att förstå hur stor påverkan båtar faktiskt har i förhållande till andra faktorer som påverkar kustmiljön, som till exempel övergödning, hårt fiske och annan fysisk påverkan som muddringar. Enligt Joakim Hansen behövs mer kunskap innan man kan utforma riktade åtgärder som skyddar naturen på rätt sätt, utan att i onödan begränsa friheten att utöva båtliv.
Men körbeteendet har stor betydelse, så när det gäller vad båtägare själva kan göra, ja då finns det enkla medel att ta till.
– Vår uppmaning är att köra lite långsammare och lite mer försiktigt än du brukar där det är som grundast – bara det kan göra stor skillnad och minska miljöpåverkan, säger Joakim Hansen.
Vill du veta mer om fallstudien av småbåtars miljöpåverkan?
- Vi har tidigare skrivit en artikel om fallstudien, läs den här.
- Ett reportage från DN finns tillgänglig här.
- Du kan se det inspelade seminariet på Stockholm universitets hemsida.
Om Levande vikar
Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Dels kommer projektet arbeta med att testa och utvärdera åtgärder var och en för sig i ett antal fallstudier, dels ska fullskalig restaurering i några grunda havsvikar längs Svealandskusten genomföras.
Levande vikar pågår fram till och med 2027 och genomförs och finansieras av BalticWaters i nära samarbete med Stockholms universitets Östersjöcentrum, med stöd från länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala samt Havs- och vattenmyndigheten.
