Intresset för hästsporten i Sverige ökar, och det gör också antalet hästar. Hästsporten medför mycket gott för både människan och samhället, men det utbredda intresset medför även utmaningar. För att värna det ökade hästintresset blir det därför extra viktigt att tänka hållbart, för både häst, människa och miljö. Under workshopen ”Hästhållningens betydelse för närmiljön i tätortsnära landskap” utbyter deltagarna erfarenheter för en mer hållbar hästhållning, samt tar del av preliminära forskningsresultat från en fältstudie gjord inom projektet Hästhållningens påverkan på övergödningen.
I det varma stallet på Rörby gård hörs gnägg från några nyfikna hästar som står i sina boxar. Vi rör oss ned mot rasthagarna efter en förmiddag med givande diskussioner om hållbar hästhållning mellan workshopens presentatörer bestående av forskare, kommunrepresentant och konsulter. Väl framme vid hagarna samlas deltagarna runt fyra utav forskarna inom projektet Hästhållningens påverkan på övergödningen – Linda Kumblad, Stockholm universitet Östersjöcentrum/BalticWaters, Helena Aronsson, Sveriges Lantbruksuniversitet och Mona Petersson och Monica Hammer, Södertörns högskola.
Foto: Frida Tornberg, BalticWaters
Syftet med projektet är att ta fram ny kunskap om hur hästtäta och upptrampade hagar påverkar vattenmiljön genom att beräkna förluster av näringsämnen, fosfor och kväve, från hästhållning på fem hästgårdar. Beräkningarna baseras på mätningar av näringsämnena i vattnet i diken intill områden som har hästhagar.
Tas gödseln inte om hand riskerar den att läcka näringsämnen till diken och vattendrag för att sedan föras vidare till Östersjön där det bidrar till övergödning. Problematiken med läckage från gödsel har börjat uppmärksammas och det pågår en del arbete att stimulera möjliga åtgärder – för det går att begränsa näringsläckaget. Hästgödsel som samlas in, hanteras och lagras säkert och sedan återinförs i jordbruket utgör dessutom en värdefull resurs.
Vilka åtgärder gör störst nytta?
Linda berättar att projektet genomfört fältmätningar under 2020–2021 i områden med hästgårdar för att försöka beräkna hur mycket näring som transporteras från dessa områden till Mälaren och vidare till Östersjön.
– Vi har bland annat tagit jordprover i hagar och vattenprover i diken. Och med hjälp av vattenflödesmodeller som vi utvecklat, har vi beräknat näringstransporten från olika delar av landskapet som vi undersökt, säger Linda. Projektets mål är att bidra med vetenskapliga underlag för att motivera till åtgärder som är kostnadseffektiva för att minska näringsläckage från hästgårdar. Ofta handlar det om åtgärder som hästhållare kan göra själva. Några av dessa är:
- Mockning är den mest effektiva åtgärden
En viktig åtgärd är att samla in hästgödsel från hagarna. I en fältstudie, som Linda och hennes kollegor genomfört, visar resultaten att daglig mockning i hagarna är en effektiv åtgärd för att minska näringsläckage. Daglig mockning i hagar som används året runt uppskattas man kunna samla upp ungefär 1,7 kg fosfor och 5,5 kg kalium per häst och år.
Studien visar ett samband mellan fosforförlust till marken från gödsel som lämnas i hagen och mängden nederbörd, vilket tydligt visar vilken viktig roll mockningen har för att minska övergödningen. Det insamlade gödslet förvaras säkrast på en tät gödselplatta för att minska läckage. För att sätta näringen från gödslet i kretslopp bör det även återföras till jordbruket och åkermark.
- Markstabilisering och dränering
Det är framför allt vid utfodringsplatser och grindar som hästar ofta trampar sönder marken med sina hovar. Marken kan också ta skada om det är hög hästtäthet, det vill säga många hästar i små hagar. När marken i hagarna trampas sönder blir det svårt för växter och jorden att binda näring vilket gör att risken för näringsläckage ökar. Det är därför bra att se över dessa platser så att marken är stabil och dräneringen god för att hindra ytterligare fosfor från att läcka.
– Om man kan ta undan gödsel ur hagen varje dag så minskar fosforbelastningen i hagen med upp till 80%. Dessutom minskar det risken att hästarna drabbas av parasiter som sprids med gödsel. Så att mocka undan gödsel och arbeta med förbättrad dränering ger hagar som är bättre både för hästen, hästskötare och miljö, förklarar Helena.
- Skyddszoner
Hagens placering har betydelse. Med hjälp av stängsel hålls hästarna borta från diken, men stängsel kan också fungera som skyddszoner för växtlighet som tar upp och binder näring. Dessa skyddszoner kan även gynna biodiversiteten kring hästgårdarna.
Foto: Frida Tornberg, BalticWaters
Förutom gödselfrågan utbyttes idéer och tankar om hur hästgårdarna kan upprätthålla och bidra till biodiversitet och rikt fågelliv. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi vid Södertörns högskola, målade upp ett verkligt exempel där stenar i en hästhage samlats i en hög och av en lyckosam slump lockat till sig fågelarten stenskvättan. Stenröset i hagen förvandlades till en viktig funktion för den biologiska mångfalden – en småbiotop. Törnbuskar, stenmurar och diken med sälg och vide som zoner kring hästhagarna kan också komma att gynna den biologiska mångfalden.
Leriga hagar är ett annat problem som hästar och hästhållare stöter på. När det har regnat, och hagen har bristande dränering, kan det bli svårare att ta sig till och från hästen utan att fastna i den leriga marken. Att gå ut och mocka då kan dessutom kännas mindre motiverat. Marie Albinsson och Kristina Lundberg från ECOLOOP presenterar ett åtgärdstest de genomfört i utvalda hagar. Åtgärdstestet består av grävda slitsar vid markens slutning, täckta med finkornig sand, som ska leda vatten bort från hagen och göra marken mer stabil, och därmed mindre lerig.
Väg framåt
För att minska miljöbelastningen av hästhållningen behövs, förutom effektiva åtgärder, även information till hästägare för att öka kunskapen. Det finns ofta en vilja att genomföra miljöförbättrande åtgärder på hästgårdar, men privatpersoner och föreningar har ofta begränsad ekonomi och kunskap om hästgödselns värde, miljöriskerna och möjliga åtgärder. Pia Stålnacke, miljöingenjör från Ekerö kommun, tar under workshopen upp möjligheter för ridskolor, ridanläggningar eller hästgårdar som vill genomföra miljöförbättrande åtgärder att söka finansieringsstöd från länsstyrelsens LOVA-anslag eller Jordbruksverkets landsbygdsprogram.
Det är viktigt att värna det ökade intresset, samtidigt som det behöver utvecklas och spridas ny kunskap om effektiva åtgärder för att minska risken för näringsläckage till Östersjön. Projektet ”Hästhållningens påverkan på övergödningen” syftar till att vara en pusselbit i en mer hållbar hästhållning.
Läs mer om projektet här https://balticwaters.org/project/hasthallningens-paverkan-pa-overgodning/
Hästar i Sverige
– Det finns omkring 350 000 hästar i Sverige, vilket överskrider antalet mjölkkor.
– Hästgödsel motsvarar nästan omkring 20 % av den totala mängden stallgödsel som produceras i Sverige.
– Ungefär 75 % av Sveriges hästar finns dessutom i eller nära större tätorter där det blir svårt att få till fungerande kretslopp för gödslet.
Källa: Jordbruksverket (2017), Jönsson, H. (2019).
Mer om projektet
Hästhållningens påverkan på övergödningen genomförs av forskare från Stockholms universitet, Södertörns högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet och finansierats av Thuréus Forskarhem och Naturminne via BalticWaters. Projektet pågår mellan år 2020–2022.
