Det är tydligt att förvaltningens utformning och den bristande kontrollen lockar det storskaliga fisket, som med några få tråldrag kan fiska upp hela populationer av sill, att rapportera fångsterna fel. Den 15 mars publicerade vi vår granskning som visar att 16 av de 20 fartyg som fiskade mest i Östersjön redovisade sin fångst felaktigt, samtidigt som sanktionsavgifterna är låga eller skrivs av helt av Havs- och vattenmyndigheten.
De storskaliga industrifiskets företrädare svarar på kritik med samma argument som vanligt – att alla andra är okunniga och att de själva inte är en del av problemet.
I en slutreplik i dagens DN Debatt skriver Beatrice Rindevall och Konrad Stralka, BalticWaters:
”Det svenska industrifisket är unikt eftersom den kostar staten stora pengar men ger väldigt lite tillbaka i termer av samhällsekonomisk nytta. Av de stöd och subventioner som står till fiskets förfogande tillfaller den största delen det storskaliga industrifisket. En bransch med så få aktörer men med så stor påverkan på miljön och samhällsekonomin, måste få granskas av utomstående. ”
Läs debattartikeln ”Fusk inom fiskenäringen är ett brott som lönar sig” (15/3) samt dagens slutreplik ”Vi saknar fortfarande svar från industrifisket” i DN här.
I mitten av mars släppte stiftelsen en granskning– Fel och fusk i fisket – ett hot mot Östersjön – av sanktionsbeslut tagna under juli 2021-juni 2022. Den visar på omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. Endast 20 fartyg stod för 95 procent av Sveriges totala fångst i Östersjön 2021. Under den granskade perioden hade 16 av dem upptäckts i sammanlagt 60 överträdelser, där majoriteten av fallen gällde felrapportering av sill och skarpsill. Tiotusentals kilo av en art kunde redovisas fel under en enda avlämning i hamn.
