Internationella havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sin rådgivning för fisket i Östersjön under 2024. Innan vi analyserar den, vill vi lyfta fram en mycket oroväckande trend:
För tre år sedan stoppades i princip allt fiske av Östersjötorsk, detta efter att bestånden minskat stadigt under flera år. Nu föreslår ICES i princip halverade kvoter för sillen/strömmingen i centrala Östersjön och Bottniska viken samtidigt som andra tongivande forskare menar att sillfisket borde stoppas helt. ICES råd pekar också på att det sista stora beståndet i Östersjön, skarpsillen, också visar tecken på försvagning. ICES skriver att skarpsillsbeståndet uppvisar en kraftig minskning och att rekryteringen är den lägsta i ICES tidsserie.
En fiskeripolitik och en fiskeförvaltning som innebär att de stora bestånden försvinner måste omprövas i grunden, för havsmiljön och för att vi ska ha någon Östersjöfisk kvar att äta.
ICES rekommendationer för 2024
| Fångst 2022 | Kvot 2023 | ICES förslag 2024 | Kommentar | |
| Torsk | ||||
| Östra beståndet | 1181 | 2195 | 0 | Historisk fångst 100-150 000 |
| Västra beståndet | 136 | 489 | 24 | Historisk fångst ca 50 000 |
| Sill | ||||
| Centrala Östersjön | 83.441 | 97.822 | 41-52.459 | För fem år sedan var fångsterna över 200 000 |
| Bottniska viken | 78.614 | 80.047 | 48-63.049 | För tio år sedan var fångsterna över 100 000 |
| Skarpsill | 301.409 | 269.200 | 191-247.000 | Sämsta rekryteringen någonsin |
Tabell 1: ICES råd för fiskekvoter 2024. Alla siffror i ton.
De årliga kvotbesluten är i princip det enda verktyg som politikerna har för att påverka fiskbestånden i Östersjön på kort sikt och därmed havsmiljön. ICES vetenskapliga rekommendationer är det första steget i den process som leder fram till ministerrådets beslut om fiskekvoter i oktober. I augusti presenterar EU-kommissionen sitt förslag baserat på de vetenskapliga rekommendationerna och inspel från olika intressentgrupper.
Hur ska man förhålla sig till ICES rådgivning?
Det är viktigt att läsa och förstå hela ICES rapport, inte förutsätta att den kvotsiffra som föreslås skulle vara en hållbar nivå, påpekar Stockholms universitets Östersjöcentrum. ICES beskriver att sannolikheten för att lekbiomassan, på bland annat bestånd som sill, inte kommer att vara över den kritiska nivån Blim som är den nivå där det finns risk att beståndet inte längre kan återhämta sig.
I debatten, inte minst i Sverige, har ICES råd stundtals uppfattas som både sanning och tvingande att följa, i varje fall när ICES råd ger utrymme för fortsatt fiske. Det som komplicerar situationen är den process som nu följer där andra kriterier, främst ekonomiska och sociala, vägs in för att fastställa kvoterna. Lantbruksministrarna har en lång historik av att sätta högre kvoter än ICES rekommenderat.
Att ”skydda näringen” genom högre kvoter är dåligt argument, särskilt för det svenska sillfisket i Östersjön. För sill- och skarpsillsfisket i Östersjön slår en sådan prioritering fel eftersom det är nio familjer som står för 73 procent av fångsterna. Detta samtidigt som antalet småskaliga fiskare minskat med 25% bara i år och det småskaliga kustfisket får allt mindre fångster som duger till humanföda.
I Sveriges fall är det ett särskilt dåligt argument, då det är så få personer som idag faktiskt arbetar med mottag eller beredning av fisk. De stora fiskmjölsfabrikerna ligger utomlands.
Strategi inför årets kvotbeslut
Redan samma dag som ICES släppte sina rekommendationer var det flera forskare som menade att fiskestopp för sillen i Östersjön är det enda rätta beslutet. Bland dem finns svenska forskare som deltar i ICES arbete.
BalticWaters förslag till åtgärder på kort och längre sikt för att rädda sillen i Östersjön:
Emergency measures
Kommissionen kan besluta om nödstopp på sillfisket, precis som man gjorde för Östersjötorsken, någon som kan ske under innevarande år, sedan kan nödstoppet bekräftas och förlängas till ett beslut om fiskestopp/0-kvot vid ministerrådets möte i oktober.
Det finns möjlighet att införa åtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
Special Request
Kommissionen har skickat en s.k. ”special request” till ICES om att få ett kompletterande råd som beaktar data om fiskens storleks- och åldersfördelning. Att bevara större och äldre individer i bestånden är avgörande för både miljö och kustfiske och något som redan borde ingå i ICES:s rådgivning enligt bland annat Havsmiljödirektivet.
Sverige bör driva att ”inga beslut om nästa års kvoter ska tas innan dessa data presenterats och beaktats av Östersjöns lantbruksministrar”.
Socioekonomiska överväganden
Tiden för att värna industrifiskets resultat och balansräkningar är över. Dels har dessa företag kvot i andra hav. Dels är sillfisket en mindre del av deras totala tilldelning.
En mindre kvot för det kustnära småskaliga ostkustfisket som använder passiva redskap kan avsättas.
Sill engagerar människor
Både miljöengagemang i stort och engagemang för lokalt kustfiske och dess samhällen diskuteras i debattartiklar och insändare i stort sett varje dag längs Östersjökusten.
BalticWaters egna opinionsundersökningar visar på ett stort engagemang för havsfrågorna och stora förväntningar på politikerna kopplat till havsmiljön.
Landsbygdministrar från S och C har i decennier haft svårt att hävda sig gentemot det fiskeripolitiska systemet, både i Sverige och i EU
När någon minister vid enstaka tillfällen tagit initiativ har det effektivt bromsats upp av aktörer som antingen står industrifiskets intresse nära eller föredrar status quo för att det är bekvämare.
- Landsbygdsministern behöver ett aktivt förhållningssätt till opolitiska tjänstemän, verk och myndigheter. Det är politiken som ska styra, inte tvärt om.
- Betydligt fler och bättre kontakter på politisk nivå, också med grannländernas ministrar och politiskt sakkunniga som arbetar med fiskepolitik, kan skapa grund för förändring.
Östersjöns miljö och ekologi är komplicerad, därmed också förståelsen för fiskbeståndens kris. Det kan därför alltid framföras argument för ytterligare analyser och studier. Fiskbeståndens utveckling, och industrifiskets påverkan, är så pass negativ att det sedan länge finns skäl att agera, i stället för att utreda och analysera.
Under den nuvarande sillkrisen har landsbygdsminister Peter Kullgren en position och möjlighet att agera mycket mer kraftfullt än någon av hans företrädare.
