En viktig del i projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön är just utsättningen. Det är väldigt viktigt att de små torsklarverna är anpassade till förhållandena som råder i Östersjön där de sätts ut, annars är risken väldigt stor att de inte klara sig.
Doktoranderna Maddi Garate-Olaizola och Neele Schmidt från Uppsala universitet har spenderat mycket tid på forskningsstationen Ar på Gotland, där projektet ReCod genomförs, för att undersöka just hur anpassningen av larverna från livet på station till havet ska gå till. I den vetenskapliga artikeln Acclimatizing laboratory-reared hatchling cod (Gadus morhua) to salinity conditions in the Baltic Sea har Maddi och Neele genomfört experiment där de undersökt hur torskägg och torsklarver kan anpassas från den höga salthalten i bassängerna på stationen, till den lägre som råder i Östersjön, samt hur en salthaltminskning påverkar överlevnad, kläckningsförmåga samt flytförmåga hos både ägg och larver.
Varför är salthalten på forskningsstationen inte densamma som i Östersjön?
För en lyckad torsklek krävs en salthalt på minst 11 promille och en syrehalt som inte understiger 2 mg/l. Idag finns det bara en plats kvar med den syre- och salthalt som krävs för lyckad lek – Bornholmsbassängen. På de platser i Östersjön där torsklarverna från projektet ReCod sätts ut är salthalten 7 promille. På forskningsstationen är salthalten i bassängerna 17 promille under lekperioden och syrehalten ca 10 mg/l vilket är ultimata förhållanden för lyckad lek och överlevnad hos äggen
Torsklarv med gulesäck. Foto: Neele Schmidt.
Maddi och Neeles experiment visar att en plötslig minskning i salthalt, från 17 promille ned till 7 promille, tio dagar efter äggen har befruktats, det vill säga precis innan/vid kläckning, är den mest framgångsrika anpassningsmetoden. Ju närmare ägget är kläckning, ju strörre chans till lyckad anpassning till den nya salthalten.
Resultaten är inte bara intressanta, utan också väldigt viktiga för att säkra så stor överlevnad som möjligt hos torsklarverna som sätts ut inom projektet ReCod.
Vill du läsa mer om Neele och Maddis experiment? Här kan du läsa hela den vetenskapliga artikeln Acclimatizing laboratory-reared hatchling cod (Gadus morhua) to salinity conditions in the Baltic Sea.
Mer om projektet ReCod
Idag finns bara ett fåtal platser i Östersjön med de syre- och salthalter som krävs för att torsken ska lyckas med sin reproduktion – förutsättningar som gör det svårt för ett överfiskat och försvagat bestånd att återhämta sig. Projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön ska testa om det går att hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet och därmed öka antalet småtorskar i havet. Målet med projektet är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet.
Demonstrationsprojektet ReCod genomförs på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Torsk från Östersjöns östra bestånd fångas in för att sedan reproducera sig genom naturlig lek. Inom projektet är målet att årligen föda upp och sätta ut ca 1 – 1,5 miljoner torsklarver, utsättningar som sedan ska följas upp genom årliga provfisken i de utvalda försöksområdena.
Vill du veta mer om ReCod? Kika då in på projektets hemsida