Trots att larmrapporter och kriser ofta dominerar nyhetsflödet om Östersjön och dess fiskbestånd, sker också positiva framsteg. Inför stundande sommar och sol lyfter BalticWaters fram fem hoppfulla händelser från det första halvåret av 2025 som inger framtidstro.
Trålgränsen har flyttats ut på prov i delar av centrala Östersjön
I februari flyttades trålgränsen ut på prov i delar av centrala Östersjön, från 4 till 12 sjömil. Det innebär att det är förbjudet att bedriva trålfiske efter bland annat sill och skarpsill innanför 12 sjömil från kusten, från norra Öland upp till gränsen mot Bottenhavet. Förbudet gäller fram till april 2027 när åtgärden ska utvärderas.
Utflyttningen kan bidra till att skydda delbestånd av sill och strömming samt tillföra ny kunskap om effekten av trålfiskeförbud. En fullskalig utflyttning av trålgränsen längs hela ostkusten, vilket är något som Regeringskansliet och Havs- och vattenmyndigheten tittar på just nu, är dock att föredra. Förhoppningsvis kommer åtgärden att implementeras i närtid, men när det kan komma att ske är fortfarande oklart. Oavsett är det positivt att trålgränsen nu har flyttats ut i delar av Östersjön, om än på prov.
Lagrummet har utvidgats så att det är möjligt att begränsa bottentrålning i vissa marina skyddade områden
I början av april sa riksdagen ja till regeringens förslag att göra det möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. I praktiken innebär förslaget att lagrummet utvidgas så att bottentrålning i större utsträckning än tidigare kan begränsas i marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden som ligger innanför trålgränsen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.
BalticWaters menar att det redan innan lagförslaget lades fram borde varit förbjudet med bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Det vi talar om är trots allt skyddade områden innanför gränsen där trålning inte ska vara tillåtet. Men på grund av att undantag har beviljats genom åren har trålning ändå kunnat bedrivas.
Det nya beslutet, som gör det möjligt att begränsa bottentrålning i större utsträckning än tidigare, omfattar tyvärr möjligheter till undantag. Det duger inte. Forskning visar att bottentrålning har stora negativa effekter på havsbotten och de arter som lever där. Att möjliggöra undantag för bottentrålningsförbud är därför negativt i syfte att skydda havsmiljön.
Det återstår att se hur det nya lagrummet kommer att tillämpas och vilka effekter det eventuellt kan lyckas åstadkomma, och vilka typer av undantag som kommer att beviljas. Men, det är trots allt positivt att förslaget har klubbats igenom – även om man hade kunnat önska ett mer ambitiöst förslag.
Finland närmar sig Sverige i fråga om Östersjöfisket, men än återstår mycket arbete
Finland är en viktig partner för Sverige när det handlar om Östersjöfisket. Tillsammans har våra länder rätt att fiska 75 procent av den totala sill- och strömmingskvoten i Östersjön, bortsett från beståndet i Rigabukten. En gemensam position i fråga om fisket och fiskekvoter kan därför få stor betydelse. BalticWaters har flera gånger lyft frågan med politiker och tjänstemän som arbetar med fisket – och under våren har det skett framsteg.
I maj träffades svenska och finska forskare och tjänstemän för att diskutera kunskapsläget gällande strömmingen i Bottniska viken. Det är den typ av insatser som vi behöver se mer av för att på sikt åstadkomma en långsiktigt hållbar fiskeriförvaltning.
En serie möten mellan tjänstemän och ansvariga politiker bör också initieras och prioriteras. En viktig fråga är möjligheten att komma överens om en gemensam vision för Östersjön och fisket – hur ska bestånden återuppbyggas och hur mycket vill vi kunna fiska om 30 år? Givet att man enas om visionen måste också vägen dit bestämmas, vi har inte tid att vänta.
Varför arbetar BalticWaters för ett hållbart fiske i Östersjön?
Vi får ofta frågan om varför vi arbetar för ett hållbart Östersjöfiske. Svaret är enkelt. Det storskaliga fisket har en betydande negativ inverkan på havsmiljön. Att minska eller stoppa fisket skulle sannolikt ge resultat relativt fort. Det enda som krävs är att våra ansvariga politiker tar de nödvändiga besluten. Förutom ett hårt fisketryck, hotas Östersjön av bland annat övergödning och andra föroreningar.
Parallellt med att minska fisketrycket behöver vi jobba målinriktat för att minska dessa belastningar, vilket BalticWaters gör, men det tar ofta lång tid innan resultaten blir synliga. Därför arbetar BalticWaters outtröttligt för att fisket i Östersjön ska bli långsiktigt hållbart.
Dioxiner och PCB i strömming längs Svelandskusten har minskat
På uppdrag av Länsstyrelsen har Svenska miljöinstitutet IVL genomfört en studie av dioxin- och PCB-halterna i strömming längs Svealandskusten, från Gräsö i norr till Oxelösund i söder. Resultaten presenterades i en rapport under våren och är goda nyheter för möjligheten att öka andelen fångst som går till humankonsumtion. Halterna av PCB och dioxin har minskat med omkring 30 procent sedan 2019.
Enligt rapporten finns geografiska skillnader i uppmätta halter. I södra delarna av Svealandskusten är halterna särskilt låga. Det finns fortfarande anledning att vara försiktig med att äta strömming om du är gravid eller ammar, men som frisk vuxen som inte tillhöra någon riskgrupp går det bra att äta strömming flera gånger per år.
EU har lagt fram en havspakt med ett särskilt Östersjöavsnitt
Under våren som gått har det skett ytterligare några positiva framsteg. Ett av dessa är EU:s havspakt, som presenterades i början av juni. Pakten inkluderar ett eget avsnitt för Östersjön som pekas ut som ett akut prioriterat havsområde. Syftet med havspakten är att effektivisera och samordna havspolitiken genom en rad olika åtgärder för att skydda och återställa havsmiljön. Än så länge saknar havspakten lagligt bindande åtgärder, men EU-kommissionen har annonserat att ett lagförslag ska läggas fram 2027. I vanlig ordning väntar vi på resultaten innan vi kan dra några slutsatser om pakten är en seger – eller ett magplask.
Briefen i korthet:
Fiskeripolitiken präglas inte enbart av dåliga nyheter. Ibland dyker hoppfulla händelser upp i mediabruset. Under det första halvåret av 2025 har vi nåtts av flera positiva nyheter – trålgränsen har flyttats ut i delar av Östersjön, lagrummet har utvidgats så att bottentrålning i vissa marina skyddade områden kan begränsas i större utsträckning än tidigare, Sverige och Finland har börjat närma sig varandra i fråga om strömmingen i Bottenhavet och halterna av miljögifter i strömming har minskat längs Svealandskusten. Med dessa hoppfulla nyheter vill BalticWaters önska en trevlig sommar!
