I slutet av maj publicerade Internationella havsforskningsrådet (ICES) sina årliga vetenskapliga råd för fisket i Östersjön. Råden öppnar för höjda kvoter för flera bestånd. Samtidigt visar de att återhämtningen fortfarande är skör, att osäkerheterna är stora och att viktiga arter som torsk och lax ännu inte har återhämtat sig. Höjda kvoter riskerar att tolkas som ett tecken på återhämtning – men ICES råd visar att så inte är fallet.
Trots vissa positiva signaler för enskilda bestånd är återhämtningen i Östersjön långt ifrån säkrad. För att stärka fiskbestånd krävs i regel ett minskat fisketryck. Att kvoter ändå föreslås öka beror inte på att ett högre fisketryck bidrar till återhämtning, utan på att ICES modeller tillåter större uttag när vissa indikatorer tillfälligt förbättras. Försiktighetsprincipen bör därför vara vägledande när EU senare i år beslutar om nya fiskekvoter.
Stora höjningar av sill och skarpsillskvoter trots fortsatt svaga bestånd
Flera av kvoterna föreslås höjas från nivåer som är historiskt låga. Samtidigt är osäkerheterna stora och flera bestånd är fortsatt svaga.
Trots att ICES klassar datagrunden för sillen i centrala Östersjön som omfattande, vilar viktiga delar av analysen på osäkra antaganden. Rekryteringen i prognoserna bygger på en modellbaserad logik som inte nödvändigtvis speglar en faktisk återhämtning. En betydande del av fångsterna saknar verifierade data samtidigt som beståndet består av flera blandade och genetiskt skilda populationer. Sammantaget innebär detta att osäkerheten i rådet är större än vad de samlade kvotsiffrorna ger intryck av.
För sillen i Bottniska viken bygger ICES bedömning på ett relativt starkt dataunderlag och visar på vissa positiva signaler. Samtidigt ligger beståndet fortfarande under nivåer som anses säkra och prognoserna bygger i stor utsträckning på antaganden om rekrytering, och nuvarande fisketryck bedöms inte vara tillräckligt lågt för att säkerställa återuppbyggnad.
ICES bedömning av skarpsillen bygger på omfattande data, men innehåller betydande osäkerheter. Särskilt gäller detta bristande rapportering av ryska fångster, som utgör en stor del av fisket, samt problem med felrapportering mellan sill och skarpsill. Detta innebär att osäkerheten i rådet är större än vad kvotsiffrorna ger intryck av.
Gemensamt för dessa råd är att flera bestånd fortfarande ligger under nivåer som anses säkra, samtidigt som kvoterna i flera fall föreslås öka. Det innebär att de föreslagna kvothöjningarna inte speglar en stabil återhämtning av bestånden och därmed inte stöttar en bredare återhämtning för Östersjöns ekosystem.
Torsk och lax visar att problemen är större än enskilda arter
Trots flera år av kraftiga begränsningar och fiskestopp har varken torsk eller lax återhämtat sig. Det visar att problemen i Östersjön inte kan lösas genom åtgärder riktade mot enskilda arter, utan kräver ett helhetsgrepp om ekosystemet. Sillen och skarpsillen är centrala bytesfiskar och en viktig födokälla för både torsk och lax. Ett fortsatt högt fisketryck på sill och skarpsill riskerar därför att direkt motverka återhämtningen av Östersjöns rovfiskar.

Östersjön saknar fortfarande en långsiktig strategi
Trots att den gemensamma fiskeripolitiken bygger på försiktighetsprincipen har den i praktiken haft begränsat genomslag i kvotbesluten. När kunskapsläget är osäkert eller bestånden är pressade bör kvoter utformas så att risken för ytterligare försämring minimeras. Detta är särskilt viktigt i ljuset av årets ICES-råd, som pekar på fortsatt stora osäkerheter i flera bestånd. Detta kräver en tydligare politisk riktning i EU:s kvotbeslut
Mot denna bakgrund bör Sverige ta initiativ till ett bredare samarbete med andra Östersjöländer, som Finland och Tyskland, för att driva en mer långsiktig och försiktig förvaltning. I de senaste kvotförhandlingarna var Sverige det enda land som motsatte sig höjda kvoter. För att få större genomslag framöver krävs att Sverige bygger allianser med andra länder och driver på för en förvaltning som prioriterar återuppbyggnad av fiskbestånden framför kortsiktiga ökningar av fisketrycket.
Policyrekommendationer
- Sverige bör i höstens kvotförhandlingar i EU verka för att försiktighetsprincipen konsekvent tillämpas och motsätta sig kvothöjningar i bestånd där återhämtningen är osäker eller där underlaget präglas av betydande osäkerheter.
- Sverige bör i EU verka för en fiskeriförvaltning som i högre grad inriktas på att bygga upp robusta fiskbestånd över säkra nivåer, snarare än att maximera kortsiktiga uttag.
- Sverige bör ta initiativ till ett fördjupat samarbete med andra Östersjöländer för att bygga allianser kring en mer långsiktig och försiktig förvaltning.
Vad krävs för att vända utvecklingen?
I ett läge där flera fiskbestånd fortfarande inte har återhämtat sig och där osäkerheterna i underlaget är betydande, riskerar höjda kvoter att fördröja återuppbyggnaden av Östersjöns ekosystem. För att vända utvecklingen krävs i grunden ett minskat fisketryck, en konsekvent tillämpning av försiktighetsprincipen och en förvaltning som prioriterar starka bestånd framför kortsiktiga uttag. Det ställer höga krav på hur ICES råd tolkas och omsätts i praktiken. Här kan Sverige spela en avgörande roll i att driva på för en mer försiktig och långsiktig linje i EU:s beslut.
Faktaruta: ICES råd för fiskekvoter 2027
| Bestånd | Kvotbeslut för 2026 | ICES kvotråd för 2027 | Förändring jämfört med 2026 |
| Sill/strömming, centrala Östersjön (SDs 25-29, 32) | 96 463 ton | 211 363 – 324 914 ton | 119% till 237% |
| Sill, Bottniska viken (SDs 30, 31) | 39 108 ton | 80 767 – 90 391 ton | 107% till 131% |
| Västra sillbeståndet (SDs 22-24) | 788 (endast bifångst) | 0 | |
| Skarpsill (SDs 22-32) | 201 975 ton | 253 819 – 332 885 ton | 26% till 65% |
| Lax (SDs 22-31) | 25 537 laxar | Samma råd som 2026 | Får endast fiskas i SDs 29N – 31 mellan 1a maj och 31a augusti |
| Lax (SD 32) | 10 232 laxar | Samma råd som 2026 | |
| Torsk (SD 22-24) | 266 ton (endast bifångst) | 0 | |
| Torsk (SD 24-32) | 430 ton (endast bifångst) | 0 |
Källa: ICES Advice för 2027
Om ICES råd: ICES (International Council for the Exploration of the Sea) är det internationella vetenskapliga organ som ansvarar för bedömningar och fiskerirådgivning i Östersjön. Råden ligger till grund för EU:s kommande beslut om fiskekvoter på senare i år.
Briefen i korthet
ICES senaste råd öppnar för höjda kvoter för flera fiskbestånd i Östersjön. Samtidigt kvarstår stora osäkerheter och flera bestånd ligger fortfarande under nivåer som anses säkra. Höjda kvoter innebär inte nödvändigtvis att bestånden är på väg att återhämta sig – tvärtom kan de bromsa återuppbyggnaden. För att säkerställa en stabil och långsiktig utveckling av fiskbestånden krävs ett försiktigt fiske, en konsekvent tillämpning av försiktighetsprincipen och en mer långsiktig förvaltning. Sverige har en viktig roll i att driva denna linje i EU.