BalticWaters arbete har pågått i hög takt under 2021. Och det är lätt att bli fartblind, därför sammanfattar vi året som har varit. Trots att 2021 varit ett minst sagt annorlunda år, har det hänt många spännande saker inom stiftelsens projekt.
Vi blev fler!
I början av 2021 stärktes stiftelsens verksamhet upp med ytterligare tre anställda: Helene Limén som omvärldsanalytiker med fokus på vetenskap och projektfinansiering, Beatrice Rindevall som omvärldsanalytiker med fokus på politik och opinionsbildning och Linda Kumblad som projektledare för BalticWaters stora demonstrationsprojekt Levande vikar. I maj startade Neele Schmidt och Maddi Garate Olaizola sina doktorandprojekt inom projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön. Deras projekt kommer inte bara bidra med viktig kunskap till ReCod, utan även till att öka förståelsen för torsken i Östersjön i stort. Några månader senare anställdes Johanna Fröjd som driftansvarig för verksamheten på forskningsstationen Ar på Gotland där projektet ReCod genomförs.
Vikar, vikar och fler vikar
Forskarna i projektet Levande vikar har under förra året gjort provtagningar och analyserat resultat i ett stort antal vikar längs Svealandskusten. Syftet är att identifiera åtgärdsvikar och referensvikar som ska ingå i projektet. Åtgärdstesten i vikarna ska öka förståelsen och stärka kunskapsuppbyggnaden om vad som huvudsakligen påverkar miljön i vikarna, om hur åtgärdsarbete i dessa miljöer kan göras, och om ekosystemens återhämtning efter åtgärder i grunda vikar. Parallellt med det arbetet har ett flertal fallstudier startat, som på olika sätt kommer förbättra förståelsen genom att vi där ska studera en enskild påverkan eller åtgärd i taget.
– Just nu är vi inne i slutfasen av att analysera data från våra undersökningar som vi gjort i vikarna. Vi började år 2020 med att sammanställa uppgifter om hundratals vikar som vi därefter kompletterat med egna undersökningar av vattenkvalitet, fiskbestånd och bottenvegetation i 27 vikar under 2020 och 10 vikar 2021. Nu har vi ett tillräckligt bra dataunderlag för att kunna göra det slutliga urvalet, och identifiera vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga och möjliga för att återfå ett bra miljötillstånd i vikarna. Till våren kommer alla analyser vara klara och projektvikar väljas, säger Linda Kumblad, docent på Stockholms och projektledare på BalticWaters för Levande vikar.
Läs mer om Levande vikar:
Levande vikar – ett åtgärdsprojekt – Svealandskusten 2021
Nytt projekt ska hitta åtgärder för att restaurera Östersjöns grunda vikar – DN
Så ska Östersjöns grunda vikar restaureras: ”Det är väldigt artfattigt” – Vetenskapsradion Klotet
Torskar flyttade in på Ar
I mars var det äntligen dags, ombygget på forskningsstationen Ar på Gotland var klart och de första torskarna flyttade in. Torskarna ingår i det storskaliga demonstrationsprojektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön, som ska undersöka om stödutsättning av torsklarver kan vara ett sätt att stärka det utsatta torskbeståndet i östra Östersjön. Några månader senare stod hela den akvatiska anläggningen klar med kapacitet att hålla några hundra avelsfiskar från minst tre olika områden i Östersjön. Idag har torskarna ätit upp sig rejält och det ska bli spännande att följa leken som förhoppningsvis startar tidigt i vår. I december var det dags att hämta nya torskar, denna gång följde doktoranden Neele Schmidt med på Svea och höll ett vakande öga över torskarna fram till dess att de var i säkert förvar på Ar.
– Det är otroligt roligt att följa torskarna, se hur det växer till sig och blir starkare. När torskarna anlände i december var majoriteten relativt små och smala, men bara några veckor senare har de blivit större. Nu hoppas vi på en lyckad lek i år och att många torsklarver kläcks fram på stationen som vi kan sätta ut på utsättningsplatserna i Östersjön, säger Johanna Fröjd, driftansvarig på Ar, BalticWaters.
Läs mer om Recod:
Nytt projekt ska hjälpa den hotade Östersjötorsken – DN
Nya torskar flyttar in på forskningsstationen Ar – BalticWaters
Svetsen har gått varm på More Biogas
Under 2021 har projektmedarbetarna inom Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel fokuserat på att bygga färdigt försöksanläggningen på More Biogas i Kalmar. Genom att återanvända växtnäring från djurgödsel till växtproduktion skapas en mer hållbar livsmedelsproduktion. På försöksanläggningen har en rad olika tekniker etablerats för att både separera ut näringsämnen, och för att binda och tillsätta näring till olika gödselfraktioner. De olika gödselprodukterna testas först i laboratorieförsök och kommer senare testas i fält. Projektet sker i samverkan med producenter, potentiella kunder och myndigheter. Under 2021 genomfördes också en marknadsundersökning bland potentiella kunder för att kartlägga marknaden.
– Som det ser ut idag har regioner med intensiv djurproduktion ofta överskott av näringsämnen medan regioner med specialisering på växtodling har underskott av näring. Genom att ta fram nya gödselprodukter, som kan transporteras längre sträckor, finns det potential att öka utbytet mellan regioner, vilket är bra för både resurshushållning, miljö och ekonomi, säger Helena Aronsson, samverkanslektor i växtnäringshushållning på SLU, och projektledare för Cirkulär NP.
Läs mer om Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel:
Bättre kretslopp för djurgödsel kan minska övergödningen i Östersjön – SvD bilagan Rädda Östersjön
Flera metoder för gödselförädling provas i full skala – Lantbrukets affärer
En kamp för att bevara sillen
Under det gångna året har stiftelsen arbetat ihärdigt med att påverka förvaltningen av Östersjöns fiskbestånd. Först bevittnade vi hur torsken i östra Östersjön kollapsade. Årtionden av intensivt trålfiske ledde till ständigt minskande bestånd och att fiskarna blev allt mindre och växte allt långsammare. Nu syns liknande tecken hos sillen, en art som inte bara är viktig för Östersjöns ekosystem utan också i alla tider varit en viktig näringskälla för människor. För att få till en förändring krävs politiska beslut på EU-nivå, men samtidigt finns det åtgärder som Sverige kan genomföra för att skydda sillen.
– Det som måste ske är att politikerna går från ord till handling. Det behövs inte mer utredningar eller mer forskning. Årligen ser vi Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rapportera om minskad biomassa hos Östersjöns sillbestånd. BalticWaters kommer fortsätta arbeta, och växla upp arbetet under kommande år, för att förändra fiskeripolitiken i grunden för samtliga av Östersjöns kommersiella fiskarter, säger Konrad Stralka, Verkställande ledamot på BalticWaters.
Läs mer om BalticWaters fiskeripolitiska arbete här:
Östersjöbriefer – BalticWaters
”Värna sillen – flytta ut gränsen för trålning” – SvD Debatt
”Stoppa trålarna i Östersjön innan det är för sent” – DN debatt
Utlysningar för att höja kunskapen om Östersjön
2021 var året då stiftelsens Traineeprogram för Östersjöambassadörer startade. De nyexaminerade studenterna Vilma Johansson och Amanda Öberg fick under tre månaders tid besöka stiftelsens olika projekt i fält, träffa politiker samt skriva ett policy papper inom ett område som särskilt fångat deras intresse.
– Vi känner båda efter programmet att vi vill fortsätta jobba med miljöfrågor. Det har varit motiverande och inspirerande att få följa stiftelsens arbete under hösten och förstå att det faktiskt spelar roll för utvecklingen mot ett friskare hav, säger Vilma.
Läs mer om traineernas tid på stiftelsen här. Traineeprogrammet vänder sig till nyexaminerade jurister, statsvetare, journalister, ekonomer och pedagoger och pågår i tre månader. Under hösten 2022 kommer stiftelsen ta emot 2 nya traineer.
Under 2021 utlyste BalticWaters även medel för det nystartade Stipendieprogrammet för forskare i början av karriären. Målsättningen med programmet är att stödja nyligen disputerade forskare som arbetar med åtgärder som kan leda till minskad övergödning, fungerande ekosystem och en bättre förvaltning av vårt innanhav. Programmet riktar sig både till naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner. Ansökningen stängde innan jul och nu kommer styrelsen gå igenom samtliga ansökningar.
