Havsmedvetenhet handlar om förståelsen för hur havet påverkar oss och hur vi påverkar havet. Men varför är vår havsmedvetenhet så begränsad? Och hur kan vi förbättra den? BalticWaters har dykt ner i frågan och pratat med forskare och experter som arbetar med att öka kunskapen och vår känslomässiga koppling till havet.
De flesta av oss förstår att olika typer av mänskliga aktiviteter lämnar avtryck i miljön. Den pågående klimatförändringen har bidragit till en ökad medvetenhet om exempelvis skogens roll för växthusgasutsläpp. Och när arter, som bidrar med viktiga tjänster för oss människor, slås ut eller minskar i antal blir kopplingen mellan människor och naturens tjänster tydlig.
Men hur ser vår förståelse ut för havet och dess tjänster?
– Många har begränsad förståelse för hur vi påverkar Östersjön och hur beroende vi är av havet på många olika sätt, säger Michael Palmgren, verksamhetschef för Marint Kunskapscentrum i Malmö.
Michael har länge arbetat för att engagera allmänheten och sprida kunskap om havet. Ett begrepp som blivit centralt för honom är havsmedvetenhet, eller ocean literacy på engelska – ett relativt nytt begrepp som under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i havsmiljöarbetet. Att vara havsmedveten innebär att förstå hur vi påverkar havet, men också vilken betydelse havet, dess resurser och tjänster har för oss.
Att havsmedvetenhet är viktigt känns kanske självklart, men för att förstå begreppets funktion och varför medvetenheten om våra hav är så låg behöver vi backa bandet lite.
De sju principerna för havsmedvetenhet
Havsmedvetenhet bygger på sju principer. En havsmedveten person har förståelse för principerna, men kan även kommunicera om havet på ett meningsfullt sätt och har förmåga att ta hållbara, kunskapsbaserade beslut rörande havet och dess resurser.
1. Jorden har ett enda stort hav med många egenskaper
2. Havet och livet i havet formar jordens egenskaper
3. Havet har stort inflytande på väder och klimat
4. Havet gör jorden beboelig
5. Havet möjliggör en stor mångfald av liv och ekosystem
6. Havet och människan är ofrånkomligt sammankopplade
7. Havet är i stort sett outforskat
Källa: National Marine Educators Association
Havsmedvetenhet sätter havsmiljöfrågorna på agendan
Till en början var havsmedvetenhet ett renodlat pedagogiskt verktyg för att öka förståelsen för havet. Begreppet växte fram i USA på 2000-talet som en reaktion på att det nästan inte fanns någon havsrelaterad undervisning i skolan, trots havets avgörande betydelse för jordens klimat och ekosystem.
Men även om begreppet i sig är nytt, har arbetet med att öka medvetenheten om havet pågått länge. Så vilken funktion fyller då egentligen själva begreppet?
Kajsa Tönnesson, föreståndare för Havsmiljöinstitutet, menar att havsmedvetenhet behövs för att få till stånd de förändringar som behövs för att skydda våra havsområden. Från början var havsmedvetenhet ett pedagogiskt verktyg, men med tiden har det utvecklats till en bredare strategi som påskyndar en förändring i hur havet värderas, förstås och hanteras av samhället.
– Havsmedevetenhet pekar på varför denna förståelse behövs för att fatta välgrundade beslut som hjälper oss att skydda och bevara våra hav, säger hon.
FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling
En FN-dekad är en tioårsperiod som inrättas för att mobilisera resurser och främja internationellt samarbete kring en global fråga. Dekaden för havsforskning sträcker sig från 2021 till 2030 och genomförs inom ramen för FN:s havskonvention. Det övergripande målet är att vända den negativa utvecklingen av havets tillstånd och förbättra villkoren för en hållbar utveckling av marina miljöer.
I Sverige har fyra fokusområden identifierats för arbetet under årtiondet: ekosystembaserad förvaltning, innovation och digitalisering, data och modellering, samt havsmedvetenhet.
Källa: Formas
Och begreppet har snabbt fått genomslag. I Sverige är havsmedvetenhet ett fokusområde inom FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling (2021–2030). Kajsa, som sitter i den nationella kommittén för årtiondet, har deltagit i arbetet för att staka ut inriktning. En viktig punkt där har varit att uppmuntra regeringen att ta fram en nationell strategi för att stärka havsmedvetenheten.
– Havsmedvetenhet behöver genomsyra hela samhället – från politik och utbildning till företags- och samhällsengagemang. En nationell strategi är ett viktigt steg i rätt riktning, förklarar Kajsa.
Språkets betydelse för arbetets inriktning
Michael Palmgren, verksamhetschef för Marint Kunskapscenter, var med när det engelska begreppet ocean literacy formellt skulle införas i den svenska havsförvaltningen. Ansvariga myndigheter övervägde först översättningen havskunskap, men där satte Michael ner foten.
– Kunskap är något man får när man redan är intresserad, men för den som ännu inte har ett intresse är det första steget att bli medveten, säger Michael och förklarar att medvetenhet är en förutsättning för att sen kunna ta till sig kunskap.
Språk är viktigt, och hur ett begrepp översätts har stor betydelse för hur arbetet sedan utformas. Därför var det betydelsefullt att översättningen blev rätt, menar Michael som jämför med de misstag som gjordes när de globala målen översattes till svenska.
– Målet ”Life Below Water” översattes till ”Hav och marina resurser”, vilket signalerar att vi bara är intresserade av att utnyttja havets tillgångar. ”Life on Land” blev ”Ekosystem och biologisk mångfald”, vilket innebär att man blankt förbiser de 70 procent av planeten där den största biologiska mångfalden finns – havet, förklarar han.
Efter Michaels påtryckningar och fortsatta diskussioner landade beslutet till slut på begreppet havsmedvetenhet.
En landcentrerad världsbild på bekostnad av havet
En undersökning som BalticWaters låtit utföra visar att 91 procent av svenskarna tycker att det finns ett samband mellan havets välmående och människans välmående. Ännu fler, 96 procent, svarar att de tycker att ett välmående hav är viktigt. Trots det är de flesta av oss omedvetna om hur våra dagliga handlingar påverkar havets hälsa och de resurser vi är beroende av, eller hur havets tillstånd påverkar vårt eget liv – varför ser det ut så?
Den frågan tar vi med till Géraldine Fauville, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon förklarar att svaret delvis ligger i hur vi uppfattar och förhåller oss till världen omkring oss.
– Inom forskningen talar vi om ett terrestrial bias. Det innebär att vi tenderar att värdesätta och fokusera på landbaserade ekosystem och processer, ofta på bekostnad av vår förståelse för och uppskattning av havet, förklarar hon.
Vår landcentrerade världsbild påverkar hur vi uppfattar, studerar och förvaltar vår planet, med långtgående konsekvenser. Det märks bland annat tydligt när vi ser till vilken kunskap som produceras och vad som lärs ut i utbildning – men även vilka frågor som prioriteras politiskt.
– Havets förbannelse är att det är osynligt för oss. Inte alla kommer i kontakt med havet, och även de som vistas vid det ser sällan det som händer under ytan, säger Géraldine.
Många av de utmaningar som havet står inför är dessutom inte synliga för blotta ögat.
– Vi kan endast se vissa typer av miljöproblem, som plast i havet eller algblomning på sommaren. Andra förändringar kopplade till klimatförändringar eller förändringar i havets kemi är helt osynliga för oss, förklarar hon.
Första svenska undersökningen av havsmedvetenhet
År 2023 genomförde Havsmiljöinstitutet, på uppdrag av Formas, den första vetenskapliga undersökningen av havsmedevetenhet i Sverige. Målet var att kartlägga svenskarnas nivå av havsmedvetenhet, deras kunskap om havsrelaterade frågor, attityder och beteenden kring havsmiljön, samt deras vilja att stödja skyddsåtgärder.
Läs mer om undersökningen och se resultaten här.
Kunskap är viktigt, men inte tillräckligt för att skapa engagemang
När det kommer till hantering av miljöproblem har fokus inom forskningen historiskt varit på naturvetenskapen och hur vi kan återställa naturen. Det är viktigt, men hanterar inte grundproblemet, nämligen det mänskliga beteendet. Så vad krävs egentligen för att vi ska ändra våra beteenden och engagera oss för havet? En sak står klar – det räcker inte med kunskap.
– Vi vet från miljöforskningen att kunskap ensam inte förändrar beteenden. Det räcker till exempel inte att veta att klimatförändringar sker – för att människor ska agera behövs en känslomässig koppling till frågan, förklarar Géraldine.
Så hur kan man öka den känslomässiga kopplingen till havet? Här finns inte mycket forskning om havet specifikt, men Géraldine tror att vissa förklaringar kan hittas i den forskning som rör människans relation till naturen.
– Vi ser att de som tillbringar mer tid i naturen utvecklar en starkare känslomässig koppling till den, vilket gör att de bryr sig mer om den och är mer benägna att anpassa sitt beteende för att skydda den, säger hon.
Samma logik går att applicera på havet – utan positiva emotionella minnen kopplade till havet är det mindre troligt att man känner ansvar för att vårda det.
Michael Palmgren, verksamhetschef för Marin Kunskapscenter, håller med men pekar på att även kunskap behövs för att bygga en känslomässig koppling till naturen.
– När vi förstår hur naturen fungerar blir den också mer värdefull för oss. Det är svårt att skapa en stark känsla till ”naturen” som helhet, det är alldeles för abstrakt. Men om vi lär oss om specifika arter och ekologiska processer, blir det lättare att känna ansvar och vilja att skydda havsmiljön, säger Michael.
Havsfrågor i läroplanen
Så hur går man till väga för öka medvetenheten om havet och Östersjön? Det är en komplicerad fråga med mer än ett rätt svar, enligt forskaren Géraldine Fauville.
En havsinkluderande undervisning, redan från tidig ålder, är avgörande för att långsiktigt förändra hur samhället värderar och förstår havet. I dag är läromålen ofta breda och vaga, och på många håll saknas direkta skrivelser om havet. Géraldine med kollegor har granskat den svenska läroplanen utifrån havets synlighet.
En av de vinnande skolklasserna av BalticWaters stipendietävling ”Elever för Östersjön” på Skansens Baltic Sea Science Center. Foto: Ebba Rosendahl
– Ett exempel är målet ”ekosystemens struktur och dynamik”. I dag är det möjligt att uppfylla målet utan att nämna havet, vilket också riskerar att hända i och med vår tendens att fokusera på landbaserade ekosystem, säger hon och konstaterar att havet måste ingå i läroplanen.
Havsmedvetenhet handlar dock inte enbart om att utbilda de yngre generationerna. För att åstadkomma en bredare förändring i värderingar och beteenden behöver vi hitta sätt att minska det fysiska avståndet till havet och bygga ett samhälleligt engagemang.
– Vi är summan av många olika upplevelser och vi behöver arbeta med att göra havet mer synligt i olika sammanhang – i skolan, men även i andra forum, säger Géraldine.
Havsmedvetenhet handlar också om politisk förändring
Även om allmänhetens kunskap, attityder och värderingar om havet utgör grunden för havsmedvetenhet, är det viktigt att komma ihåg dess övergripande mål: Besluten om havets miljö och resurser behöver vara välgrundade och ansvarsfulla.
Allmänbildning och utbildning av en ny generation tar tid, och tiden är knapp. Med dagens negativa utveckling kan Östersjöns miljö kollapsa och vi riskerar att bli ett land omgivet av ett hav utan fisk, som ser ut en grön soppa delar av året och där vi inte kan bada.
Att havsmedvetenhet redan nu tagit plats på den svenska politiska arenan i samband med FN:s årtionde för havsforskning är ett positivt tecken. Men att vända trenden efter decennier av politisk försummelse kräver riktade insatser.
– Arbetet med unga är viktigt för att säkra ett havsmiljöarbete i framtiden. För att få till stånd en förändring i närtid är det viktigt att nå dagens beslutsfattare – chefer, politiker och andra aktörer, säger Michael Palmgren på Marint kunskapscenter.
– Det handlar om att se till att politiker förstår att vi behöver en grönare och blåare stad. Förstår man det kommer man även att fatta bättre beslut, avslutar han.
BalticWaters kommentar:
BalticWaters har ett tydligt mål – att Östersjön ska leva. I enlighet med principen om havsmedvetenhet tror vi att det är nödvändigt att arbeta på flera fronter samtidigt för att nå visionen om ett välmående hav fullt av liv, både för oss och framtida generationer. För att främja forskning och öka kunskapen om Östersjön arbetar stiftelsen med storskaliga miljöprojekt och utlysningsprogram. Stiftelsen etablerar även under 2025 det största och första fiskforskningslaboratoriet av sitt slag i Östersjöregionen, vilket skapar förutsättningar för ny forskning om Östersjöfisken, stödutsättning av hotade fiskarter, och utveckling av akvakultur. Samtidigt höjer vi medvetenheten om Östersjön genom att sprida kunskap och driver opinion för att säkerställa att nödvändiga beslut fattas och åtgärder genomförs.
