Medan fartygens miljöfarliga tvättvatten spolas ut i Östersjön tjänar rederierna snabbt in sin investering i skrubbern, reningsanordningen som tvättar ur rökgaserna. Parallellt ökar skrubbertillverkarna sina intäkter med vilseledande marknadsföring och raffinaderierna gör en lönsam affär av en restprodukt som har en väldigt begränsad avsättningsmarknad. Privata ekonomiska intressen gynnas på bekostnad av vårt känsliga innanhav.
Lukrativt för rederierna
Minskade svavelutsläpp till luft från fartygstrafiken är positivt för luftkvalitén men har lett till en olycklig utveckling där havet får betala ett högt pris. När regelverket för att minska svavelutsläppen från fartyg skärptes skapades ett momentum som skulle kunnat driva utvecklingen mot användning av mer miljövänliga bränsletyper inom sjöfarten. Men med en reningsanordning ombord som tvättar ur rökgaserna med havsvatten, en så kallad skrubber, kunde fartygen fortsätta att köra på billig miljöfarlig tjockolja (heavy fuel oil, HFO) i stället för att övergå till dyrare renare bränslen.
Att installera en skrubber har visat sig vara ett lönsamt alternativ för rederierna. Forskare har visat att investeringen i skrubbern tjänas in redan efter 2-5 år – främst för att rederierna kan fortsätta att köra på billig tjockolja – i stället för att byta till renare alternativ. Ur ett globalt perspektiv visar beräkningar att i slutet av 2022 hade drygt hälften av fartygen med skrubbrar, som fortsatt köra på den billigare tjockoljan (HFO), ett ekonomiskt överskott på drygt 50 miljarder kronor.
Tillverkare av skrubber säljer in tekniken med falsk marknadsföring
Svenska Alfa Laval är en av de största leverantörerna[1] av skrubbrar och tjänar på den ökade försäljningen. På sin hemsida säljer Alfa Laval in skrubbertekniken med följande argument:
”Bränslepriser är oförutsägbara, men bränsle med hög svavelhalt är genomgående billigare än alternativen med lägre svavelhalt. Med en PureSOx-skrubber kan du utnyttja prisskillnaden samtidigt som du minskar SOx-utsläppen till motsvarande lågsvavligt bränsle. Du får en hållbar bränsleekonomi – och en snabb avkastning på din investering i en SOx-skrubber.”
Det stämmer att skrubbern minskar svavelutsläpp från fartygens utsläpp till luft – och att rederierna får en snabb avkastning på investeringen. Men företaget nämner inget om det giftiga och miljöskadliga tvättvattnet som samtidigt släpps ut i havet. Alfa Laval lockar redare med en ”hållbar bränsleekonomi” vilket stämmer ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Men för havsmiljön är användningen av en skrubber allt annat än hållbar. Enorma volymer giftigt vatten spolas ut i Östersjön och försämrar förutsättningarna för livet i havet – ett hav som redan är hårt belastat av överfiske, övergödning och klimatförändringen. Kostnaden är stor för både miljön och i förlängningen för samhällsekonomin. Alfa Lavals val att utelämna viktig information och fakta om teknikens negativa effekt på havsmiljön kan ses som falsk marknadsföring.
[1] Alfa Laval är tredje största tillverkaren av skrubbrar i världen. Bland de 10 största skrubbertillverkarna finns även finska Wärtisilä och norska Yara med. Källa: Statistik nedladdad 28 okt 2025 från klassificeringssällskapet DNV (Det Norske Veritas).
Kraftig ökning av miljöfarligt tvättvatten
Antalet fartyg med installerade skrubbrar som trafikerar Östersjön har ökat från 19 fartyg 2014 till drygt 800 fartyg under 2023. När en skärpning i regleringen för utsläpp till luft infördes 2020 ökade antalet skrubbrar i Östersjöns farvatten kraftigt. Cirka 80% av skrubbrarna på fartygen är så kallade öppna skrubbrar – dvs skrubbrar som släpper ut tvättvattnet direkt i havet (Fig. 1).
Med det ökade antalet skrubberutrustade fartyg, ökar också volymen tvättvatten som spolas ut i Östersjön dramatiskt. Data från HELCOM visar en ökning från 66 tusen ton 2010 till 293 miljoner ton tvättvatten 2023, alltså drygt 4400 gånger mer förorenat vatten.
Figur 2. Utsläppsmönster för tvättvatten från öppna skrubbrar 2010, 2015 och 2023. Motsvarande volymer var 66 000 ton (2010), 75 miljoner ton (2015) och 294 miljoner ton (2023). Den röda färgen indikerar mängden tvättvatten – mörkare färg motsvarar större mängder tvättvatten. Källa: HELCOM
Stora kostnader för miljön
Beräkningar visar att kostnaderna för den försämrade havsmiljön till följd av utsläpp av tvättvatten under perioden 2014–2022 uppgick till drygt sju miljarder kronor. Samhällskostnaderna uppskattas genom att kombinera resultaten från andra studier om betalningsvilja med den beräknade giftigheten för metaller och PAH:er (cancerframkallande och långlivade ämnen) som vanligtvis förekommer i tvättvatten från skrubbrar. Tvättvattnet, som visat sig vara mycket giftigt även i små mängder, kan orsaka förhöjd dödlighet hos plankton och störningar i planktonsamhällets fortplantningsförmåga. Det här kan få effekter på andra djur i ekosystemet som livnär sig på plankton, exempelvis olika fiskarter.
Men det är inte bara skrubbervattnet som kan orsaka miljöskador och kostnader för samhället. Om ett fartyg, som utrustats med skrubber för att kunna köra med tjockolja (HFO), går på grund kan tjockoljan läcka ut och orsaka stora skador på miljön. Ett färskt exempel på just det är Marco Polo – där oljespillet efter fartygets grundstötning 2023 har orsakat förhöjda miljögiftshalter i blåmussla vilket riskerar att överföras till såväl fåglar som fiskar som livnär sig på musslor som föda. Saneringskostnaderna efter grundstötningen är också omfattande. Efter drygt ett och ett halvt år har notan fortsatt att växa – och uppgår hittills till 64 miljoner kronor som MSB har betalat ut till de drabbade kommunerna.
Förbud mot stängda skrubbrar i svenskt sjöterritorium dröjer
Sedan den 1 juli i år är det förbjudet att använda öppna skrubbrar inom svenskt territorialvatten. Men stängda skrubbrar får fortsatt användas i våra inre vatten fram till 2029. Öppna skrubbrar spolar ut tvättvattnet direkt i havet, medan stängda skrubbersystem släpper ut mindre mängd vatten – dock med höga koncentrationer av miljögifter.
Beslutet att vänta till 2029 med att införa ett totalförbud mot stängda skrubbrar grundas på ekonomiska argument – regeringen menar att de som investerat i dyrare stängda system ska få tid att tjäna in sina kostnader. Ett totalförbud mot utsläpp från alla typer av skrubbrar i svenskt sjöterritorium hade dock varit både tydligare och mer effektivt för att skydda havsmiljön.
Ekonomiska vinster – ekologiska förluster
Det finns starka privatekonomiska incitament för flera aktörer att skrubbrar fortsatt används – rederier, tillverkare och raffinaderier tjänar alla på dagens ordning. Men vinsterna är kortsiktiga. Havet och dess invånare betalar priset, och i slutändan vi själva.
För Östersjöns skull behövs ett tydligt ställningstagande: stoppa utsläppen av skrubbervatten innan skadorna blir oåterkalleliga.
I nästa artikel utforskar vi juridiken runt skrubbrar med den övergripande frågan om det redan nu finns stöd i lagstiftningen för att förbjuda utsläpp från skrubbrar i hela Östersjön.
I BalticWaters första artikel om skrubbrar kan du läsa mer om bakgrunden till användningen av skrubbrar och effekterna av skrubbrarnas giftiga tvättvatten på havets ekosystem.
