Om ossVad vi görFish LaboratoryNyheterPublikationer
Stöd oss

Stöd vårt arbete för ett levande hav

Stöd oss
Få de senaste nyheterna och publikationerna direkt till din inkorg
sven

Info

  • Om oss
  • Vad vi gör
  • Kontakt

Om webbplatsen

  • Integritetspolicy

Kontakta oss

Österlånggatan 18111 31 Stockholm

E-post: info@balticwaters.org

PG: 900779-0
Swish: 9007790

Faktabanken

Ekosystemet förändras när bestånd fiskas ned

När fiskarter minskar eller slås ut kan det orsaka kaskadeffekter i ekosystemet. Torskkollapsen i Östersjön har exempelvis ökat algblomningen genom att minska rovfiskens påverkan på närings­väven ända ner till planktonnivå. Om sillen, som är födobas i Öster­sjön, fortsätter att minska kan det ha betydande konsekvenser för hela ekosystemet, inklusive fåglar och däggdjur som är beroende av fisk.

Faktablad (pdf)Ladda ner grafik

Ekosystemen är viktiga att värna, inte minst då en stor artrikedom ger havet en bättre förmåga att stå emot miljö- och klimatförändringar. Fiskbeståndens tillbakagång orsakar inte bara stora förändringar i ekosystemen, utan har också ekonomiska och sociala konsekvenser för samhällen som är beroende av småskaligt fiske eller fisketurism.

Spiggen tar över

Kollapsar sillbestånden så förändras levnadsförutsättningarna för Östersjöns rovdjur. Förutom att sillen utgör en av de viktigaste födokällorna för dessa djur, skulle en kollaps kunna innebära att spiggen breder ut sig ytterligare.

Sedan förekomsten av rovfiskar i Östersjön har minskat har förekomsten av spigg ökat explosionsartat. Spiggen konkurrerar om samma föda som sillen och skarpsillen, vilket gör det svårare för sill och skarpsill att hitta föda. Spiggen påverkar också ekosystemet genom att äta kräftdjur som håller vikar fria från alger och planktonblomning. De äter även kustlevande fiskars ägg och larver vilket påverkar tillväxten i rovfiskbestånden.

I Östersjön har fisket utarmat bestånden av större rovfiskar och därefter inriktats mot sill och skarpsill, där de större individerna också fiskas ut.

2025-01-24

Källor

  • Bergström U, m.fl., 2015.

    Stickleback increase in the Baltic Sea—a thorny issue for coastal predatory fish. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 163, 134–142. DOI: 10.1016/j.ecss.2015.06.017
  • Eklöf J, m.fl., 2020.

    A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem. Communications Biology, 3, 459. DOI: 10.1038/s42003-020-01180-0
  • Jakubavičiūtė E, m.fl., 2017.

    Seasonal dynamics in the diet of pelagic fish species in the southwest Baltic Proper. ICES Journal of Marine Science, 74 (3), 750-758. DOI: 10.1093/icesjms/fsw224
  • Pauly D, m.fl., 1998.

    Fishing Down Marine Food Webs. Science, nr 279, 860-863. DOI:10.1126/science.279.5352.860

Relaterade sidor

  • Torsk- och sillbeståndens utveckling över tid

    Torsken och sillen har varit Östersjöns viktigaste fiskbestånd. Torsken i östra beståndet har under de senaste decennierna mer eller mindre för­svunnit. Nu visar sillen i centrala Östersjön tecken på samma utveckling.

  • Mindre och magrare sillar i Östersjön

    Sill och strömming i Östersjön minskar, samtidigt som individerna blir magrare och växer långsammare. Det hårda fisketrycket har minskat beståndet till en historiskt låg nivå, samtidigt som individ­erna blir allt mindre och könsmogna tidigare.