Nyligen disputerade forskare, och doktorander, behöver ofta hitta både finansiering för sin lön och för utrustning, material och resor – något det kan vara svårt att hitta medel för. Med målet att förbättra förutsättningarna för nya forskare startade BalticWaters ett stipendieprogram för forskare i början av karriären. Vi har besökt några av de tidigare stipendiaterna för att höra vilken betydelse programmet har haft för deras arbete och karriär. Det visar sig att det inte bara bidragit till ny och viktig kunskap om vårt innanhav, utan även samarbeten – både över olika ämnesområden och landsgränser.
Början av en forskarkarriär är något av en flaskhals – det är svårt att konkurrera om forskningsmedel och att bygga på den akademiska meritlistan med vetenskapliga artiklar tar tid.
– Vi hoppas att programmet ska bidra till att fler nyligen disputerade forskare ska få möjlighet att genomföra sitt första forskningsprojekt, samtidigt som de bidrar med att ta fram ny och viktig kunskap om Östersjön, säger Konrad Stralka, VD på BalticWaters.
Kunskap för havet
Spännvidden av projekten som fått anslag via programmet sträcker sig från havets förmåga att motverka klimatförändringar till detaljerad kunskap om vitaminbrist hos lax. Men det finns en tydlig röd tråd – projekten och dess resultat belyser områden och lösningar som måste undersökas vidare eller genomföras för ett friskare hav.
Stipendierna som delades ut 2022 har bidragit med spännande resultat. Förutom att projekten har genererat vetenskapliga manuskript, presentationer på seminarier och konferenser så har några kunnat växlas upp till större forskningsprojekt med stöd från andra forskningsfinansiärer. Ett projekt, Elias Bromans projekt om bottenlevande djurs påverkan på växthusgaser, växte från ett nationellt projekt till ett som genomfördes i samarbete med finska forskare.
Projektresultat
Havets förmåga att motverka klimatförändringar
Sedimentpropp med Östersjömussla. Foto: Elias Broman
Med den pågående klimatförändringen behöver vi anpassa våra åtgärder och förbereda oss på hur arterna i vårt hav kommer att påverkas. Elias Broman, postdoktor vid Stockholms universitet, fick stipendium för att genomföra sitt projekt för att undersöka om lägre förekomst och mångfald av bottenlevande djur kan leda till ökade utsläpp av metan vid kustzonen. Hans resultat visar på ett tydligt samband mellan djur och bakterier i sediment och att detta påverkar utsläpp av växthusgaser. Det här är viktig kunskap för att öka förståelsen för havets förmåga att fungera som en kolsänka eller kolkälla och i förlängningen hur vi behöver förvalta våra hav för att bevara den biologiska mångfalden och motverka klimatförändringarna.
– Klimatförändringar och andra mänskliga effekter på kustekosystem påverkar djur i havsbotten negativt, och våra resultat visar att detta påverkar dynamiken av metan i kustmiljöer, skriver Elias i sin återrapportering av projektet till oss.
Hur påverkar vitaminbrist Östersjölaxen?
Emil Fridolfsson, forskare vid Linnéuniversitetet, fick stipendium för att genomföra ett projekt som har bidragit med ökad kunskap om bristen på det livsviktiga vitaminet B1 (tiamin) hos Östersjölaxen. I sin studie kunde han se att Östersjölax verkade vara mer begränsad av tiamin än lax från Norges västkust och Vänern. Stipendiet från BalticWaters användes bland annat för att utöka analysmaterialet så att han kunde få kunskap om tiaminbrist hos lax i ett större område i Östersjön. Emil fortsätter nu med att analysera tarmfloran hos lax för att undersöka nedbrytningen av tiaminet – ytterligare en viktig pusselbit för gåtan runt vitaminbristen hos lax.
Var, när och hur påverkar skarven kustens rovfisk?
Det saknas kunskap om hur skarv påverkar fiskpopulationerna längs våra kuster. Hanna Berggren, tidigare forskare vid Linnéuniversitetet, har via sitt projekt bidragit till en fördjupad förståelse om skarvens beteende när de söker föda och hur den interagerar med kustens fisksamhällen. Som en bonus har även projektet bidragit med värdefull kunskap om hur man bäst fångar in och märker skarv – vilket är en förutsättning för fortsatta studier i ämnet.
Skarv. Foto: Siegfried Poepperl från Pixabay
Hur kan ålgräs anpassa sig till en förändrad miljö?
I våra kustområden bildar ålgräs undervattensskogar som spelar en nyckelroll för ett stort antal arter och fungerar som ”barnkammare” för fisk. Men utbredningen av ålgräs har minskat avsevärt och den är i riskzonen på grund av klimatförändringarna – särskilt i Östersjön med sin låga salthalt och en förväntade utsötning på grund av ett ändrat klimat. Med stöd från BalticWaters har Marlene Jahnke, forskare vid Göteborgs universitet, framgångsrikt lyckats få fram den sammantagna arvsmassan (genomet) hos ålgräs – vilket öppnar dörrar för fortsatta studier om ålgräsets anpassningsförmåga till en förändrad omvärld. Projektresultaten blev också en språngbräda för Marlene till ett större Formasfinansierat forskningsprojekt.
Ålgräs. Foto: Marlene Jahnke
– Jag vill uttrycka min tacksamhet för den finansiering och det stöd och förtroende som jag har fått genom BalticWaters-stipendiet…Jag har kunnat bidra till att öka kunskapen om hur man förvaltar ålgräs i en föränderlig värld, skriver Marlene.
Kan uppgrävt material från diken och våtmarker vara ett dolt hot för kustfisken?
Kustrovfisken fyller en viktig roll i ekosystemet men på många håll har den minskat på grund av mänskliga påverkansfaktorer. I anslutning till rensmassor från exempelvis diken och våtmarker har man tidigare observerat omfattande fiskdöd vilket signalerar att det kan handla om en försurningsproblematik. Oscar Nordahl, forskare vid Linnéuniversitetet, fick stöd för att undersöka sambandet närmare och konstaterar att studien har bidragit med värdefull kunskap och lagt grunden för ett större forskningsprojekt där han kan gå vidare med att utreda effekterna av lågt pH på kustens rovfisk och den roll som rensmassor längs diken och våtmarker spelar. Han har kunnat lägga grunden för sitt fortsatta projekt med ett slutgiltigt mål om att bidra med praktiska rekommendationer för våtmarksrestaureringar och hantering av rensmassor.
Härnäst väntar vi på nya, spännande resultat från förra årets stipendiater samtidigt som vi förbereder oss för att dela ut stipendiet för tredje året i rad – håll utkik på vår hemsida!
Stipendieprogrammet för forskare i början av karriären finansieras av Kerstin Skarne med familj.
BalticWaters finansierar även projekt och förstudier där både yngre och mer seniora forskare från samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnesområden kan söka pengar. Läs mer om programmet och tidigare projekt som beviljats medel här.
