Fisken har en betydande roll för havets ekosystem och för vårt samhälle – allt från husdjur till livsmedel och mittpunkten för sport- och fritidsfisket. Men till skillnad från ko, gris och fågel behandlas de ofta som känslolösa och oförmögna att kommunicera genom ansiktsuttryck eller ljud. Men det är nu på väg att ändras.
Forskningen visar att fisk har ett medvetande och är kännande individer som reagerar på olika förändringar i sin omgivning. Att de kan bli stressade och känna smärta är något som Johanna Fröjd, projektledare för ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön, har uppmärksammat.
– Torskarna känner igen våra rutiner och oss som jobbar med dem dagligen, de kommer simmande mot oss när vi kikar ner i bassängen. Det som stressar en nyinkommen torsk, som till exempel rengöring av bassängen, stressar inte alls de torskar som varit på stationen en längre tid, berättar Johanna.
Även Patrik Jakubowski Arnold, akvarist på Skansens Baltic Sea Science Center, ser skillnader i beteendet mellan fiskarterna men också tydliga individuella drag inom samma art.
– Vi kan se att individer väljer att uppehålla sig på olika plaster i en mer varierad miljö. I en mer steril eller homogen miljö kan man se att fiskar lättare påvisar stressliknande symptom. Vi ser också att det går att träna våra djur och att dom lagrar erfarenheter, som till exempel vid våra dyk. Då är vissa individer mer intresserade av oss och vågar närma sig medan andra hellre håller sig på ett tryggt avstånd, berättar Patrik.
Torskarna inom projekt ReCod är fångade i östra Östersjön och lever på forskningsstationen Ar på Gotland i 2–3 år innan de släpps ut i havet igen. Johanna och hennes kollegor är väldigt måna om att fiskarnas tid på stationen ska vara så bra som möjligt. Det är framför allt hantering som stressar fisken, men personalen har lärt sig hur de ska sköta de dagliga sysslorna för att minimera påverkan på torskarna. Och skulle torskarna bli stressade märker Johanna det direkt.
– Vid måttlig stress syns det på fiskarna genom att de samlas i stim i ändan av bassängen. En del stressade individer kan också ändra färg och blir spräckliga. Väldigt stressade individer kan börja simma vertikalt med huvudet uppåt och med munnen öppen längs bassängens kanter. Men tack och lov hör det till ovanligheterna på forskningsstationen, säger Johanna.
Akvaristen Patrik har lärt känna Skansens fiskar så pass väl att han också kan se om en fisk upplever stress.
– De kan till exempel uppvisa udda eller stereotypa beteenden, de drabbas lättare av sjukdomar, antar stressteckning och kan känna aptitlöshet, säger Patrik.
Hur låter en fisk?
Torsken använder ljud för att prata med varandra och för att navigera i sin omgivning. Men undervattensbuller från bland annat fartyg kan ställa till det i kommunikationen mellan fiskarna. De kan få det svårare att hitta varandra, söka föda och upptäcka fiender. Buller som ljudförorening och hur det påverkar det marina livet har fått mer uppmärksamhet och forskning kring det pågår.
Europaparlamentet kräver bättre fiskvälfärd
Det har börjat bli alltmer vedertaget att fiskar kan känna smärta, men mindre känt är att fiskar inte är helt olika oss människor. Enligt fysiologiprofessor Svante Winberg fungerar deras hjärna likt vår och fiskar har precis som vi olika personligheter. Med den kunskapen är det svårt att förstå varför vi inte försöker förhindra deras lidande?
Ett steg i rätt riktning togs den 18 januari 2024 när Europaparlamentet i en omröstning uppmanade kommissionen att, inför nästa reform av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), införa krav på hänsyn till djurskydd för fiskar. Sist GFP reformerades var 2013 och idag finns inget datum för nästa tillfälle. Till dess gäller nuvarande regelverk, om inte enskilda aktörer själva tar initiativ till att skärpa hanteringen av fisk.
Välmående fisk är lönsamt
Vare sig de simmar i havet, i sjön eller i en bassäng har fiskarnas goda hälsa och välfärd många fördelar. Förutom att fisken själv mår bra kan deras förbättrade mående spilla över på lönsamheten för såväl fisket, företag och forskning. För ett långsiktigt hållbart fiske är välmående och livskraftiga bestånd en av fler förutsättningar. I odlingar tjänar både fisken och företag på att djuren mår bra eftersom det ökar motståndskraften mot både stress och sjukdomar. Detsamma gäller inom forskningen.
Inom projektet ReCod är nöjda och friska fiskar en förutsättning för såväl lyckad forskning som framgångsrikt projekt.
– Om torskarna är stressade riskerar leken att utebli helt och hållet. Dessutom kan spermierna och äggens kvalitet påverkas negativt, vilket kan påverka forskningen om Östersjötorskens reproduktion, och projektet i stort. För oss är det alltså helt nödvändigt att minimera stressen hos fisken för att säkerställa att vi får befruktade ägg av hög kvalitet som sedan kläcks till friska små larver, berättar Johanna.
Att Europaparlamentet nu uppmanar EU-kommissionen att införa krav på djurskydd för fiskar inom GFP tycker Johanna är på tiden, inte för att nuvarande bristande regelverk har hindrat henne från att ta hand om fiskarna redan från början.
Mer om ReCod
Projektet genomför på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet. ReCod genomförs och finansieras av BalticWaters och Uppsala universitet.
Vill du veta mer? Kika in på projektets hemsida.
