Sedan 2022 har BalticWaters finansierat forskning för en levande Östersjö. Ett av de första projekten som fick stöd var Hur påverkar syrebrist och parasiter torskens tillväxt?. Nu när projektet avslutats söker vi åter igen upp Yvette Heimbrand, forskare i projektet, för att höra om projektets resultat – och vad de betyder för Östersjön.
Östersjöns östra torskbestånd är hotat – ett resultat av överfiske i kombination med faktorer som syrebrist, parasiter och sälpredation. Trots att torskfisket har varit stoppat sedan 2019 har torsken i södra Östersjön ännu inte återhämtat sig. I stället växer den långsamt, är liten och mager.
Men det finns ett gåtfullt undantag. I Ålands hav är torsken stor och välmående, trots leverparasiter och höga tätheter av gråsäl. Här är syreförhållandena betydligt bättre än i södra Östersjön – något som väckte många frågor hos Yvette Heimbrand och hennes forskarkollegor vid SLU Aqua och Danmarks Tekniske Universitet, DTU Aqua.
– Tidigare studier har visat att födobrist bidrar till torskens dåliga tillväxt och att låga syrehalter minskar produktionen av bottenlevande bytesdjur. Men vilken effekt leverparasiter och syrebrist har på torskens tillväxt visste vi inte, säger Yvette.
För att få svar jämförde forskarna torsk från Ålands hav och södra Östersjön. Genom att analysera hur syrebrist och leverparasiter – var för sig och tillsammans – påverkar fisken, hoppades de kunna lösa gåtan bakom Ålandstorskens framgång.
Torsken växer sämre vid syrebrist
Projektet bestod av två olika delar. I den ena undersöktes effekten av syrebrist i ett åtta veckor långt experiment hos DTU Aqua. Inne på labb placerades torsk i två stora tankar – en med normala syreförhållanden och en med låga syrenivåer.
Huvudsyftet var att undersöka hur syrebrist påverkar den kemiska sammansättningen i torskarnas hörselstenar, så kallade otoliter. Dessa växer under hela fiskens liv och bildar årsringar på samma sätt som trädstammar. I otoliterna lagras en mängd kemisk information, och genom att granska dem kan forskarna få kunskap om torskens tillväxt, mående och livsmiljö under olika skeden av dess liv.
Det stod snart klart att torskarna i det syrefattiga vattnet växte betydligt sämre än fiskarna i den syrerika tanken. Forskarna fann också betydande skillnader i den kemiska analysen: torsken som utsattes för syrebrist hade lägre nivåer av spårämnen som är kopplade till fiskens ämnesomsättning och tillväxt.
Även perioder av syrebrist kan påverka torskens tillväxt negativt
I projektets andra del lämnade forskarna labbet och begav sig ut i fält. Torsk från Ålands hav jämfördes då med den från Bornholmsbassängen, där syreförhållandena är sämre. Forskarna kunde se att torsken från Ålands hav hade bättre kondition och tillväxt, och att det fanns gott om stora individer i det djupa och syrerika området. De hade samtidigt högre halter av tillväxthormon, och var dessutom mer motståndskraftiga mot leverparasiter.
– Dessa mönster bekräftar labbexperimentens resultat och tyder på att syrebristen i stora delar av Östersjön kan ha betydande negativa effekter på torskens kondition och tillväxt, säger Yvette.
Genom att analysera ett spårämne i otoliterna som påvisar syrebrist kunde forskarna också se att tillväxten inte bara försämrades hos torsken från Bornholmsbassängen, utan även hos Ålandstorskar som under delar av sitt liv vistats i syrefattigare områden.
– Vissa torskar är mer stationära, medan andra rör sig mer. Vi kunde se att de individer i Ålands hav som tillbringat tid i syrefattiga miljöer växte sämre än de som stannat kvar i områden med gott om syre. Det visar att även kortare perioder av syrebrist kan ha en negativ effekt, berättar Yvette.
Minskad övergödning och mer bytesfisk kan hjälpa torsken
Syrebristen i Östersjön är framför allt ett resultat av många decenniers övergödning. Trots omfattande åtgärder för att minska övergödningen lider stora områden fortfarande av syrebrist. Situationen kan dessutom förvärras av klimatförändringarna, då stigande vattentemperaturer och förändrade vatteninflöden från Nordsjön påverkar syreförhållandena.
Tidigare har man känt till att syrebrist är ett problem för torskens reproduktion, men resultaten från projektet visar alltså att det också har en betydande effekt på torskens välmående. Men vad betyder det för beståndets möjlighet till återhämtning?
– Att stänga fisket har inte varit tillräckligt, vilket man först hoppades på. Våra resultat indikerar att syrebristen också påverkar torskens tillväxt och motståndskraft mot parasitangrepp, vilket innebär att ett mer ambitiöst och långsiktigt åtgärdsarbete för minskad övergödning är nödvändigt för torskens återhämtning, menar Yvette.
Och på kort sikt?
– En möjlig åtgärd kan vara att minska fisket på sill och skarpsill i södra Östersjön där tillväxten är låg, eftersom de är viktiga byten för torsken. Det kan också bli extra viktigt att skydda och öka kunskapen om Ålandstorsken, eftersom beståndet där fortfarande uppvisar god tillväxt, tillägger hon.
Om projektet
Projektet Do parasites and hypoxia prevent a recovery of Eastern Baltic cod? genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Danmarks Tekniske Universitet, DTU Aqua. Via BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier har projektet beviljats anslag om 1 miljoner kronor för den vetenskapliga delen av projektet.
Läs mer om projektet i artikeln: ”Projekt ska undersöka varför torsken är liten och mager”.
