Sedan starten 2020 har projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön genererat ny kunskap om hur man håller Östersjötorsk, skapar förutsättningar för lek, kläcker fram larver och sätter ut dem på valda ställen i Östersjön. Utöver projektets två doktorander som har varit involverade sedan uppstarten har många forskningsprojekt knutits till ReCod, och allt fler planeras framöver. Vi har sammanfattat pågående och slutförda studier och forskningsprojekt – alla med målet att öka förståelsen för den unika Östersjötorsken så att vi bättre kan bevara och skydda den.

Slutförda projekt

Så ska torsklarverna anpassa sig till Östersjön

På forskningsstationen Ar, där projektet ReCod genomförs, arbetar doktoranderna Maddi Garate-Olaizola och Neele Schmidt under ledning av Anssi Laurila, Uppsala universitet. Ett av deras projekt handlar om hur torskägg och torsklarver kan anpassas från den höga salthalten i bassängerna på forskningsstationen till Östersjöns mindre salta vatten. Målet har bland annat varit att ta reda på hur en minskad salthalt påverkar överlevnad, kläckningsförmåga och flytförmåga hos både ägg och larver. Resultatet av studien visar att larverna anpassades bäst till havet vid en minskning i salthalt från 17 till 7 promille, 10 dagar efter äggen befruktades. Ju närmare salthaltsbytet sker efter kläckningen, desto lättare blir larven och kan flyta i lägre salthalter. Maddi och Neeles resultat har stor relevans för ReCod och kan användas för att stärka överlevnaden vid den fortsatta utsättningen av torsklarver.

Forskningsstationen Ar. Foto: Gunnar Britse

Läs mer om Maddi och Neeles studie i BalticWaters artikel Så ska ReCod-torsklarver anpassas till livet i Östersjön. Den vetenskapliga artikeln finns att läsa i sin helhet här: Acclimatizing laboratory-reared hatchling cod (Gadus morhua) to salinity conditions in the Baltic Sea.

Pågående projekt

Betydelsen av föräldrafiskens storlek för avkommans överlevnad och reproduktion

Under de senaste årtiondena har torsken i Östersjön minskat dramatiskt i storlek. Mot bakgrund av det arbetar Maddi Garate-Olaizola och Neele Schmidt med att undersöka om föräldrafiskens storlek påverkar avkommans överlevnad och förmåga att reproducera sig (fitness) i olika salthalter. De har redan utfört flera experiment och ska nu undersöka om större fiskar producerar ägg med bättre kläckningsgrad än mindre fiskar och larvernas flytkraft och överlevnad. Flytkraften är avgörande för var i vattenpelaren äggen utvecklas och larverna befinner sig, vilket påverkar deras överlevnadschanser. Maddi och Neeles resultat kommer öka förståelse för om, och i sådana fall hur, torskens minskade storlek påverkar fiskrekryteringen i Östersjön. Studien kan dessutom bidra med värdefull kunskap om vilken storlek på föräldrafiskarna som är bäst lämpad att hålla inom projektet ReCod.

Förändrade miljöförhållanden till följd av klimatförändringarna – så påverkar det torsken

Torsklarver i ägg. Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters

I en ny studie undersöker Maddi Garate-Olaizola hur förändrade miljöförhållanden, till följd av klimatförändringarna, påverkar torskens utveckling. Maddi tittar på hur torskägg och larver påverkas av stigande temperaturer och minskad salthalt – förväntade följder av den globala uppvärmningen. Genom att simulera scenarion med olika temperaturer och salthalter ska effekterna på kläckning, larvernas överlevnad och flytkraft testas. Dessutom har Maddi har tagit prover för genetiska analyser för att identifiera vilka gener som uttrycks under sådan stress. Alla experiment är redan genomförda och nu återstår bara analysen. Resultaten förväntas ge värdefulla insikter om hur torskägg och larver kan reagera på förväntade förändringar i den marina miljön, vilket är avgörande för att kunna förvalta torskbestånden i framtiden.

Metod för storskalig inmärkning av torsklarver

För att urskilja torskar som kläckts fram inom ReCod och satts ut i Östersjön krävs en tillförlitlig inmärkningsmetod av torsklarver. Fiskens hörselstenar, så kallade otoliter, går att märka med olika metoder. Precis som årsringarna på ett träd växer otoliterna under hela fiskens liv. Det skapar en tidsaxel av kemisk information, vilket gör det möjligt att på olika sätt lämna spårbara mönster. Inom ReCod är utmaningen att torsklarverna endast är 4–6 dagar gamla vid utsättning, vilket innebär att otoliterna vid inmärkningstillfället är mikroskopiskt små. Utifrån de förutsättningarna arbetar Neele Schmidt med att hitta en metod som är lämplig för storskalig märkning av larvotoliter. Hon har använt sig av tre olika inmärkningsmetoder: att placera larverna i två olika kemikalier (alizarin och strontium) och att ändra vattentemperaturen. Resultaten kommer visa om det är möjligt att storskaligt märka in otoliter på en så liten larv och sedan hitta inmärkningen igen. En sådan metod är viktig för uppföljningen av ReCod och behövs för att kunna uppskatta andelen utsläppta torsklarver som lyckas överleva och etablera sig i havet.

Torsklarvers preferens för salthalt och ljus kan styra deras rörelsebeteende

När en vild torsklarv är 4–6 dagar gammal börjar den äta och simmar uppåt då födan finns högre upp i vattenpelaren än där larven naturligt flyter. Närmare ytan är miljöförhållandena annorlunda jämfört med där äggen kläcks – det är ljusare och salthalten är lägre. I en ny studie håller Maddi Garate-Olaizola just nu på att analysera resultaten från ett experiment som ska utröna om dessa miljörelaterade faktorer bidrar till att driva torsklarverna att vandra uppåt i vattenpelaren.

Torsklarv med gulesäck. Foto: Neele Schmidt

För att testa om larverna föredrar en ljusare miljö med lägre salthalt har Maddi placerat torsklarver i tuber med en saltgradient som sträcker sig från 7–17 promille och observerat deras rörelsemönstren, först i ljusa förhållanden och sen i mörker. Resultaten från Maddis studie kan bidra till en ökad förståelse för torsklarvens beteende. Kunskapen kan användas inom ReCod för att optimera salt- och ljusförhållandena när torsklarverna placeras ut i havet.

Examensarbeten

Djurplanktons betydelse för utsättning av torsklarver

ReCod har även dragit till sig studenters intresse. En av dem är den nyexaminerade mikrobiologen Amanda Jansson som i sitt examensarbete ville ta reda på hur sammansättningen av djurplankton ser ut i de tre vikar där ReCod-larverna släpps ut. Det är viktigt att känna till eftersom torsklarverna är beroende av djurplankton för föda. Resultatet visade att det fanns stora skillnader i mängd och sammansättning av djurplankton mellan de tre vikarna och mindre skillnader på olika platser inom samma vik. Amandas examensarbete bidrar med viktig kunskap om var det är mest gynnsamt att släppa ut torsklarver vilket har stor betydelse för ReCods fortsatta utsättningar.

BalticWaters har tidigare skrivit om Amandas forskning i artikeln Examensarbete om hur djurplankton gynnar utsättning av torsklarver.

Så påverkas torsklarverna av transporten till utsättningsviken

Intresset för ReCod har även tagit sig till andra sidan Öresund – till Danmarks tekniska universitet. Där fick kandidatstudenten Rasmus Sigurd Sundin i uppdrag att ta reda på hur vi kan förbättra transporten av torsklarver från forskningsstationen Ar till den vik där de ska sättas ut. De potentiella stressfaktorerna som undersöktes var vibration, hög larvtäthet och stillastående vatten. Rasmus resultat pekade på att flera stressfaktorer samtidigt under transporten kan påverka tillväxten negativt och öka risken för allvarliga skador hos torsklarverna. Studien ger ReCod värdefull kunskap om hur man på ett så stressfritt sätt som möjligt ska transportera larverna till utsättning vilket i sin tur förbättrar larvernas förutsättningar att kunna etablera sig i den nya miljön.

Nya forskningssamarbeten

Projekt som ger kunskap om hur torsken anpassar sig till olika stressfaktorer

Under 2024 kommer Agnes Karlsson, docent vid Stockholms universitet, att inleda ett nytt projekt med stor bäring på ReCod. Agnes och hennes forskargrupp kommer att ta reda på hur olika stressfaktorer påverkar kväveisotoper i torsk och skarpsill. Bland annat kommer effekterna av syre- och födobrist att undersökas, var för sig och i kombination. Även effekten av de giftiga cyanobakterier som uppstår vid algblomning kommer att analyseras. Genom att studera dessa effekter hoppas Agnes förstå vilka aminosyror i fisken som förändras vid stress, vilket kan ge insikter om hur fiskar anpassar sig till miljöstörningar. Studien kan på så sätt öka förståelse för varför torsken i södra men inte norra Östersjön är mindre till växten än vad den tidigare varit – kunskap som är viktig för att förvalta bestånden.

Torsk. Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters

Växer Östersjötorsken bättre på sill från Nordsjön?

Med anledning av att Östersjötorsken minskat i storlek pågår just nu ett projekt där BalticWaters tillsammans med forskare från Stockholms universitet ska undersöka hur olika typer av föda påverkar tillväxten. I ett experiment ska forskarna jämföra skillnader i tillväxt mellan fiskar som får obegränsat med mat från Nordsjön och Östersjön och fiskar som för begränsad födotillgång från Östersjön. Fiskarna delas in i tre grupper där en grupp får obegränsat med skarpsill från Östersjön, en grupp får obegränsat med skarpsill från Nordsjön och en grupp får hälften så mycket skarpsill från Östersjön. Studien kommer att bidra med kunskap om det är skillnad i födans kvalitet mellan Nordsjön och Östersjön, vilken skulle kunna förklara varför Östersjötorskarna inte växer.

Så påverkar olika miljöförhållanden kläckning och utsättning av torsklarver

BalticWaters kommer även att finansiera ett kommande forskningsprojekt som ska ledas av Sebastian Nikitas Politis, verksam vid Danmarks tekniska universitet. Sebastian kommer att undersöka hur varierande miljöförhållanden – syre, salthalt och temperatur – påverkar torsklarvernas överlevnad.  I ett experiment kommer Sebastian att titta på vilka gener som uttrycks under olika stressfaktorer under olika utvecklingsstadier. Målet är att identifiera var gränserna går för larvens tolerans för syre, salthalt och temperatur med avseende på både kläckning och utsättning. Resultatet från studien ge mer kunskap om vid vilket utvecklingsstadium det är optimalt att släppa ut torsklarverna, vilket är värdefullt för att optimera torsklarvernas överlevnad inom projektet ReCod.

En plattform för fortsatt fiskforskning

Kunskapsluckorna kring torsken är fortfarande stora och på många håll pågår forskning som hjälper oss att förstå torskens akuta situation i Östersjön och hur vi kan förändra den. Men projektet ReCod, och de studier och projekt som fortgår parallellt, har bidragit till att flera kunskapsluckor börjar fyllas i. Och av allt att döma kan vi förvänta oss fler betydelsefulla resultat framöver.

I år påbörjar BalticWaters resan mot ett nytt fiskforskningslaboratorium med ökad kapacitet och nya användningsområden. Det är fortfarande mycket som ska hända innan laboratoriet står färdigt, men något som är säkert är att det kommer skapa förutsättningar för fortsatt fiskforskning – vilket behövs för att bevara och stärka fiskbestånden i Östersjön.

En torsk.

Om ReCod
Projektet genomförs på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet. ReCod genomförs och finansieras av BalticWaters och Uppsala universitet.

Vill du veta mer? Kika in på projektets hemsida.