Medan vinterkylan sakta biter sig fast längst vår långa kust går det femte året med Levande vikar mot sitt slut. Hösten har präglats av ett stort uppföljningsarbete för projektets storskaliga åtgärdsförsök. Samtidigt har projektets forskare arbetat med en utredning om stöd för genomförande av åtgärder för en bättre kustmiljö.
Uppföljning av tvåstegslösningen i Högklykeviken
I Högklykeviken på Gräsö fortgår arbetet med att återställa den vik som påverkats kraftigt av tidigare muddring. Forskarnas undersökningar tyder på att muddringen ledde till att näringsrika leror på botten blottlades, erosionen och läckaget av fosfor ökade. Det satte i sin tur fart på övergödningen – något som fortfarande präglar miljön i viken.
För att komma till rätta med problemet har forskarna påbörjat en aluminiumbehandling som binder fosforn och förbättrar vattenkvaliteten. Samtidigt har ett omfattande erosionsskydd byggts kring det muddrade området. Sten och grus placerades ut för att stabilisera kanterna och minska erosion och fortsatt fosforläckage.
– Vi besiktigade erosionsskyddet i september och kunde se att stenarna låg jämnt fördelade över botten och att växter redan börjat etablera sig mellan dem, säger Emil Rydin, forskare vid Stockholms universitet.
Under hösten har fokus legat på att följa upp effekterna av åtgärderna. Mätningarna från sensommaren ger ett försiktigt men lovande besked.
– Halterna av både fosfor och aluminium är låga i viken, vilket tyder på att behandlingen funkar så som vi hoppats. I mitten av 2026 planerar vi att slutföra aluminiumbehandlingen, vilket förväntas minska fosforhalterna ytterligare, säger Emil.
Mot ett tredje åtgärdsförsök i Långbroviken
I Långbroviken på Värmdö har projektet under de senaste åren genomfört ett annat storskaligt åtgärdsförsök. I det här fallet misstänkte forskarna att orsaken till vikens dåliga miljöstatus var kraftiga vattenflöden genom vikens mynning som orsakat bottenerosion. För att undersöka orsakssambanden har forskarna dämpat vattenflödet och minskat erosionen genom ett åtgärdsförsök där en plåt placerats i mynningen.
Det första försöket 2024 gav lovande resultat med klarare vatten, lägre näringssalter och tecken på en positiv effekt även på fisksamhället. Efter försöket våren 2025 blev resultaten mindre tydliga och forskarna misstänker ett nytt näringsläckage till viken. Nu pågår extra provtagning för att bättre förstå vad som har hänt och kunna åtgärda orsaken. Forskarna håller också på med förberedelser för ett tredje försök under 2026.
Fallstudier ger fördjupad kunskap om vikarnas miljöpåverkan och möjliga åtgärder
Utöver de storskaliga åtgärdsförsöken har projektet sedan dess start arbetat med flera fallstudier. Studierna samlar in detaljerad kunskap om effekterna av enskilda åtgärder och påverkansfaktorer, bland annat om lokala fiskeförbud, vassklippning och störning från små motorbåtar. Dessutom undersöks hur den viktiga bottenvegetationen förändrats över decennier, vilka faktorer som kan ligga bakom utvecklingen, och vad eventuella förändringar kan få för ekologiska effekter.
Efter flera års omfattande undersökningar och provtagningar är datainsamlingen till största delen avslutad. Projektet går nu in i nästa fas – en period där forskarna helhjärtat kan fokusera på analys av det insamlade materialet. Det är ett omfattande arbete, men ett spännande steg som ger oss möjlighet att öka förståelsen för ekosystemet i vikarna. Genom analyserna vi kan börja dra slutsatser om hur användandet av kusten och naturliga processer samverkar och påverkar vikarnas miljöstatus.
– Resultaten från fallstudierna blir viktiga pusselbitar för att kunna förstå den relativa storleken på olika påverkansfaktorer och vilka åtgärder som bör kunna ha störst effekt. Tillsammans kommer resultaten kunna ligga till grund för kunskapssammanställningar och rekommendationer från projektet, säger projektledare Linda Kumblad.
Utredning om kompetenscentrum för en frisk kustmiljö
I närmare ett år har två av Levande vikars forskare, Linda Kumblad och Sofia Wikström, arbetat med ett utredningsuppdrag från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Uppdraget utgör en del av regeringsuppdragen som HaV har fått om att stärka akvatisk restaurering, alltså restaurering av vattenmiljöer, och vidareutveckla åtgärdssamordning för kust- och avrinningsområden.
– Stora delar av vår kust är i behov av åtgärder för att få bukt med miljöproblem som övergödning och fysisk påverkan. Viljan att genomföra åtgärder finns, men det saknas ofta kunskap om vilka åtgärder som behövs eller är lämpligast, och även stöd i hur åtgärderna ska genomföras, säger Linda.
För trots att mycket görs för att förbättra miljön i svenska vattenmiljöer är vi fortfarande långt ifrån att nå miljömålen och god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet, gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samt god status enligt vattendirektivet. I uppdraget från HaV pekas kunskapsförsörjning ut som helt centralt för att öka takten på restaureringsarbetet i Sverige. Det är här Linda och Sofia kommer in.
Det är inget lätt uppdrag, utredningen ska undersöka om det finns behov och förutsättningar för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för åtgärder i kustvatten och hav, och föreslå möjliga organisations- och finansieringsformer. Men det är inte konstigt att uppdraget hamnade hos just Linda och Sofia, för tillsammans har de många års erfarenhet av restaureringsarbete längs kusten.
– I vårt eget arbete med att genomföra aktiva åtgärder i kustvikar ser vi hela tiden hur rätt kunskap är en förutsättning för ett framgångsrikt åtgärdsarbete. Och inte bara att kunskapen finns, utan också att den når alla aktörer som behöver vara involverade i åtgärdsarbetet, som lokala samhällen, myndigheter, privata företag och ideella organisationer, säger Sofia.
I arbetet med utredningen har Linda och Sofia intervjuat personer på många olika organisationer som arbetar aktivt med marint åtgärdsarbete, eller med forskning, kunskapsförsörjning eller vattenförvaltning relaterat till åtgärder i marin miljö. Utifrån intervjuerna, en workshop och en genomlysning av befintlig information och verksamheter, har Sofia och Linda sammanställt tre förslag om möjlig utformning och placering av ett kompetenscentrum som slutrapporteras till HaV i december.
– Nu får vi hoppas att något eller några av förslagen utvecklas vidare och att ett kompetenscentrum inrättas. Under utredningen har vi sett att behovet är stort och verkar vara en central förutsättning för att skala upp, samordna och effektivisera Sveriges åtgärdsarbete i kustvatten och havsmiljö. Och även om behoven skiljer sig lite mellan marin, saltare vattenmiljö, och limnisk, sötvattenmiljö, ser vi många fördelar med att inrätta ett gemensamt kompetenscentrum för all vattenvård i Sverige, avslutar Linda.
Kort om Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
HaV är en svensk myndighet med regerings övergripande uppdrag att genomföra en sammanhållen svensk politik för våra hav och vatten. Målet för havspolitiken är att havet och dess naturresurser ska utnyttjas på ett hållbart sätt så att livet i vattnen bevaras.
Kort om regeringsuppdraget
Regeringen kan ge statliga myndigheter, såsom HaV, i uppdrag att utreda olika frågor. 2024 fick HaV regeringsuppdraget ”Stärka arbetet med akvatisk restaurering” som sträcker sig till och med 2026. Uppdraget ”ska stärka arbetet med akvatisk restaurering och naturbaserade lösningar i syfte att upprätthålla och återskapa viktiga livsmiljöer, stärka fiskbestånd och bidra till biologisk mångfald”. Parallellt arbetar HaV med ett annat regeringsuppdrag som syftar till att ”vidareutveckla samordningen av vattenfrågor mellan olika aktörer och förordningar för att underlätta och koordinera åtgärdsarbetet i kust- och avrinningsområden”. HaV tar i sin tur hjälp av experter, och för delar av de två angivna utredningarna tar myndigheten hjälp av Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Projektgruppen Levande vikar tackar för ännu ett år och ser fram emot ett spännande 2026!
Om Levande vikar
Syftet med projektet Levande vikar är att försöka visa att det är möjligt att förbättra miljön i grunda havsvikar och ta fram kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Dels kommer projektet arbeta med att testa och utvärdera åtgärder var och en för sig i ett antal fallstudier, dels ska fullskalig restaurering i några grunda havsvikar längs Svealandskusten genomföras. Levande vikar pågår fram till och med 2027 och genomförs och finansieras av BalticWaters i nära samarbete, och med finansiellt stöd från, Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna.
